Category Archives: AI

Seminarium på LTU om ChatGPT 230130

Detta inlägg är främst riktat till mina kollegor på Luleå tekniska universitet. 230130 1300-1400 i rum E632 håller jag ett seminarium om hur vi kan använda ChatGPT för lärande och forskning. Eventet kommer också att sändas via Zoom. 1400-1500 finns det möjlighet att stanna kvar och diskutera anvädning av ChatGPT.

Länk till eventet på LTU:s webb.

Här är presentationen.

Här är en inspelning av föreläsningen. Talet är på engelska och bilderna på svenska.

Hur kan vi nyttja nya AI-verktyg som ChatGPT för lärande och forskning? Professor Peter Parnes demonstrerar och besvarar era frågor gällande hur ChatGPT kan nyttjas.

AI-motorn ChatGPT från OpenAI släpptes 221130 och fick väldigt snabbt många användare och mycket stor uppmärksamhet globalt. ChatGPT är en mycket kraftfull AI-hjärna som kan besvara våra frågor, hjälpa oss förstå olika saker som att komma igång med att skriva texter, ta fram argument i diskussioner, spela spel, skapa underlag till kursplaner, skapa datorprogram och makron till Excel och mycket mycket mer.

Initialt kretsade diskussionen på Internet mycket om hur den kan nyttjas av våra studenter för att fuska men Peter Parnes vill istället lyfta möjligheterna med ChatGPT och hur den kan användas för att stötta oss på LTU som lärare, forskare och administrativ personal. Samtidigt är det viktigt att beakta hur ChatGPT påverkar vår examination på LTU eftersom ChatGPT kan hjälpa studenterna att lösa deras uppgifter. 

Under denna träff kommer Peter att presentera sina tankar om ChatGPT och demonstrera hur du kan använda tjänsten praktiskt. Du får chansen att ställa frågor och diskutera tillsammans med andra närvarande. 

Peter Parnes har också skrivit flera artiklar om möjligheterna på sin blogg som du kan ta del av här

Varmt välkomna till E632 230130 1300-1400 och via Zoom.

Inspelad introduktion till ChatGPT och lärande

Spelade in en 22 min film om ChatGPT och lärande. I denna film presenterar jag en introduktion till vad AI, maskinlärande och ChatGPT är samt hur ChatGPT fungerar och är tränad. Vidare diskuterar jag hur denna tjänst kan nyttjas för lärande, både för elever och för lärare. Slutligen diskuterar jag begränsningar med tjänsten samt hur jämlikheten ökar i skolan med hjälp av verktyg som ChatGPT.

Själva presentation hittar ni här.

Hur fungerar ChatGPT?

Det finns en tid före ChatGPT och en tid efter ChatGPT. Denna AI-tjänst har påverkat hur vi ser på AI och hur den kan hjälpa oss. Samtidigt är det kanske några som funderar på hur ChatGPT fungerar och varför just denna AI-chat-hjärna är så bra? I denna artikel försöker jag förklara den underliggande tekniken.

OBS Delar av denna artikel är skapad med hjälp av ChatGPT!

ChatGPT är en så kallad transformer-modell, en typ av maskininlärningsalgoritm som är utformad för att hantera textdata. Den är tränad på en mycket stor datamängd med text, till exempel böcker och artiklar, och har lärt sig att förstå och generera text på olika språk. Om vi ställer en fråga till ChatGPT, använder den den inlärda modellen för att konstruera ett svar eller en fortsättning på texten.

Maskininlärning

Maskininlärning är ett sätt att träna upp en matematisk modell på en större mängd data. Denna inlärning kan ske på flera sätt och två metoder som används för att träna ChatGPT är övervakad (“supervised”) och belöningsstyrd (“reinforced”) inlärning . Dessa två metoder kombineras i olika steg i inlärningsprocessen av ChatGPT.

I övervakad maskininlärning (“supervised”) så tränas modellen med hjälp av att data som i förväg klassificerats där vi ger processen både input och output, dvs., förväntat rätt svar till respektive input. Modellen lär sig att generera rätt output för ett givet input genom att förbättra sina parametrar och målet är att modellen ska kunna generalisera vidare och kunna förutsäga rätt output för ny input.

I belöningsstyrd (“reinforced”) maskininlärning ger vi modellen återkoppling i form av belöningar och straff utifrån fördefinierade regler. En agent som agerar utifrån modellen gör olika handlingar och får återkoppling för hur bra dessa fungerade. Detta är väldigt kraftfullt eftersom vi kan ge agenten väldigt få instruktioner och sedan får den helt enkelt gissa sig fram till vad som är rätt utifrån den återkoppling den får. I vissa applikationer är det lätt att ge snabb återkoppling medan i andra (som t.ex. schack) så kan det vara väldigt många steg tills den kan få någon belöning eller straff.

I följande exempel så har jag programmerat en enkel applikation för att träna upp en AI-hjärna med hjälp av belöningsstyrd maskininlärning. Målet är att hjärnan ska rulla en boll över en yta till kuben som dyker upp på olika ställen på ytan samt att bollen inte ska ramla ner. Belöningen är 1.0 om den träffar kuben och 0.1 om den i varje steg kommer närmare kuben. Straffet är -1.0 om den ramlar ner och -0.1 om den rör sig bort från kuben. Under träningen, får den som input hur långt från kuben den är och sina egna X,Y-koordinater. Vidare kan hjärnan putta på bollen i form av att ge den en fysisk knuff i samma plan. Jag har alltså inte explicit talat om att målet är att den ska träffa kuben utan det styrs helt av belöningssystemet. Applikationen är skapad och tränad i dataspelsmotorn Unity.

Hur tränas ChatGPT?

ChatGPT är tränad med hjälp av både övervakad och belöningsstyrd maskininlärning med tillägget att människor har varit inblandade i själva träningen i något som kallas “reinforcement learning from human feedback (RLHF)”, fritt översatt till belöningsstyrd maskininlärning med mänsklig återkoppling. Som namnet säger så är det människor som gett modellen återkoppling på vad som är bra respektive dåliga svar. Lite paradoxalt så är det människor som gjort delar, eller i alla fall hjälpt till med själva maskininlärningen. Detta är i sig inget nytt för första gången i just ChatGPT utan snarare det som är nytt är hur många människor som varit involverade. OpenAI, företaget bakom ChatGPT har inte sagt något om hur många som involverats men gissningsvis så har de lagt ner mycket pengar på just denna del av träningen i form av ersättning.

Följande information kommer primärt från OpenAI:s eget blogginlägg om ChatGPT och från publikationen om InstructGPT som ChatGPT baseras på.

ChatGPT har tränats i flera steg där de utgår ifrån en modell som tränats med övervakad maskininlärning och denna modell kallas GPT-3.5 som tränades klart i början av 2022 med data till ca mitten av 2021.

Steg 1

I steg 1 får människor skriva lämpliga svar på slumpmässigt utvalda frågor och dessa svar används för att skapa en bas för modellen som kallas SFT-modellen (“supervised fine-tuning model”). Frågorna kommer både från en pool av frågor som utvecklare (människor) skrivit för denna träning samt från frågor som användare av föregångaren till ChatGPT har skrivit i andra OpenAI-produkter. Bilderna nedan kommer från OpenAI:s blogginlägg om ChatGPT och jag har klippt upp en större bild i dessa tre delar.

I steg 2 genererar ChatGPT flera svar (4-9 stycken) på olika frågor och människor får sedan klassificera dessa i förhållande till varandra och utifrån dessa skapas en ny modell för belöningar, RM-modellen (“reward model”). Denna kan ses som facit för ChatGPT för att hjälpa den lära sig vilka svar som faktiskt är bra. Detta steg genererar mänskligt data mycket fortare än steg 1 där människorna var tvungna att skriva hela svar själva. Resultatet från steg 2 är en modell för hur belöningarna ska delas ut i steg 3.

Steg 3

Det sista steget, steg 3 är var den stora träningen sker via belöningsstyrd maskininlärning. Här används något som heter Proximal Policy Optimization, PPO för att optimera belöningsmodellen där den finjusteras i varje steg. Dvs., för varje fråga/svar så optimerar den modellen.

Samtidigt justeras den inte för mycket, dvs., i varje steg kan den bara ändra belöningarna lite grann för att modellen inte ska blir helt trasig.

Exakt alla detaljer om hur denna träning går till har inte OpenAI avslöjat.

Steg 3 körs många gånger för att träna modellen och samtidigt finjustera belöningsmodellen.

Diskussion

Genom att involvera människor i processen så kan träningen bli mer korrekt utifrån mänskliga värderingar som är svåra att fånga via datorprogram. Slutresultatet har vi alla sett i form av ChatGPT som är minst sagt imponerande.

Begränsningar och problem

Tack vare att människor involveras så är det också stor risk att fördomar påverkar resultatet. Människor är involverade i både att skriva frågorna (till och med i andra produkter där de inte ens är medvetna om att de kommer att användas för träning) samt när svaren ska klassificeras för att skapa belöningsmodellen. Vidare är utvecklarna av modellen också människor som i sin tur påverkar resultatet. Sammantaget så är dessa inte representativa för en global användargrupp och utvecklare skriver själva om just denna begränsning.

Vidare händer det också att människorna inte är överens om hur svaren klassificeras i steg 2 och personliga åsikter kommer in i träningen. Här finns ingen faktisk sanning som kan vara avgörande om de inte är överens.

Alla som provar ChatGPT har säkert också identifierat flera problem med denna tjänst.

  • Ibland ger ChatGPT oss svar som är helt eller delvis fel. Detta är svårt att träna bort eftersom ChatGPT helt enkelt tror att dessa svar är korrekta eftersom den inte har något facit.
  • ChatGPT är väldigt känslig gällande hur vi formulerar våra frågor. Ibland kan en fråga ge svaret att den inte vet medan om vi ändra lite i frågan så får vi det svar vi eftersökte.
  • ChatGPT är väldigt pratglad och ger oss ibland väldigt långa svar när en mening hade räckt. Anledningen till detta är delvis att människorna som klassificerade svaren i steg 2 föredrar utförliga svar eftersom de kändes mer rätt.
  • ChatGPT frågar aldrig efter förtydliganden utan gissar vad vi vill veta och svarar på det. Ibland blir det skrämmande bra men ibland hade det varit bättre om den frågade tillbaka istället.
  • ChatGPT ger oss inte förbjudna svar och det beror på att ChatGPT använder en annan tjänst “Moderation API” för att filtrera bort dåliga svar. Denna filtrering fungerar ibland för bra och plockar bort för mycket samtidigt som den ibland släpper igenom sådant som inte borde vara med. Här kan vi också diskutera vad som är lämpligt innehåll eftersom det i sin tur är kopplat till vår personliga kultur.

Framtiden

Även om ChatGPT (GPT3.5) är väldigt kraftfull så är detta bara ett första steg och vi kommer att få se mycket bättre modeller i framtiden. Både från OpenAI och från andra aktörer. Det som dock är klart är att dessa AI-modeller kostar otroligt mycket pengar att skapa i form av både mänsklig kraft och datorbaserad kraft. GPT 3.5 är för övrigt tränad på en superdator hos Microsofts Azure-infrastruktur och Microsoft satsar väldigt hårt på just ChatGPT och AI i sina produkter som jag tidigare skrivit om här.

Generellt är AI-verktygen här för att stanna och även om vissa jämför integration av ChatGPT i office med det klassiska gemet som fanns förr i tiden så är jag övertygad om att denna gång kommer vi att ha otroligt mycket mer nytta av denna medhjälpare.

Det område som jag tror kommer att revolutioneras mest är dock lärande där dessa AI-tjänster kommer att finnas med oss hela tiden och kunna motivera, hjälpa, stötta, förklara, utveckla och skräddarsy vårt lärande oberoende av vart vi är i livet, dvs., i det livslånga och kontinuerliga lärandet från födsel till död.

Vill ni att jag utvecklar något vidare eller har direkta frågor så maila mig. Jag har också flera föreläsningar planerade om ChatGPT under de kommande månaderna (Luleå och Stockholm) men vill ni att jag kommer och föreläser hos er så hör av er.

Som jag började denna artikel så har vi nu en skarp gräns mellan före ChatGPT och efter ChatGPT. Hoppas ni har inspirerats av denna artikel och har ni fortfarande inte provat ChatGPT så gör det nu!

Svar på frågor om ChatGPT och AI

I samband med seminariet 230112 så bad vi lyssnarna ställa frågor i förväg samt det kom ett antal frågor i chatten under eventet. Här har jag samlat alla dessa frågor och försökt besvarat dem. Jag tog mig friheten att rätta några stavfel i frågorna men i övrigt så är de kopierade rakt av. Jag har självklart tagit bort namnen på de som skrivit dem.

Detta kräver mycket pedagogisk utveckling: Mäktar lärare med? Behöver vi förändra lärares förutsättningar?

Ja, denna typ av verktyg förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete och betyder att de måste delvis ställa om. Det betyder också att undervisningen på universiteten måste uppdateras för att inkludera utbildning om hur denna typ av verktyg kan nyttjas. Alla lärare måste fortbilda sig, oberoende av om det är pga, AI eller annan utveckling i samhället. 

Kommer ChatGPT att förbli kostnadsfritt?

Det kommer definitivt att komma en betalversion som ger kanske snabbare svar, längre texter och snabbare svar. Jag tror det kommer att finnas en gratisvariant också framåt. Samtidigt kommer det också att komma flera olika konkurrerande tjänster som kommer att pressa ner priserna och tvinga fram gratisvarianter. 

Hur källgranskar ChatGPT det som den levererar? Och hur hanterar den motstridiga kunskaper (“fakta”)?

ChatGPT är en matematisk modell som nya fakta om den inte har dessa i sin modell redan. Den interpolerar mellan fakta som den känner till och ger oss nya påstående helt utan källkritik.

Är det mer eller mindre rättvist att EN AI rättar ALLA proven, än om hundratal individer rättar, på lite olika sätt… Att det är mot reglerna är förstås givet. Kontrollrättning av AI, värdefullt bara det.

Jag håller med om att detta vore attraktivt att be ChatGPT rätta alla prov och det vore intressant att undersöka hur det skulle bli i jämförelse med om olika lärare rättade proven. En fördel med att ett program/AI rättar är att det skulle kunna göras mycket snabbare och eleverna skulle kunna få återkoppling direkt de är färdiga med provet. 

Viktigt att beakta de juridiska aspekterna samt kontrollera att rättningen faktiskt blir lika varje gång. 

Hur kommer chat GPT påverka våra arbetssätt med exempelvis större skriftliga inlämningsuppgifter för elever? Hur behöver vi förändra vår undervisning/läxor/inlämningsuppgifter/hemtentor osv?

Ja, lärarnas arbetssätt måste förändras om det finns verktyg som kan lösa uppgiften direkt utan att eleverna behöver anstränga sig alls. Jag tror det är viktigt att fundera på hur istället ChatGPT kan nyttjas för att hjälpa eleverna att lära sig nya saker.

Vem står bakom ChatGPT?

Det är företaget OpenAI i USA som grundades 2015.  

Hur ser ni på att be elever skapa konton på exempelvis ChatGPT? De behöver ju lämna ut vissa uppgifter. Och hur blir det när det blir en kostnad för att registrera sig? Vi fick frågan från en lärare hur han skulle kunna skapa konton för sina elever utifrån gdpr (han önskade att använda den) 😉

Juridiskt: Utan att skriva ett personuppgiftsbiträdesavtal, PUB-avtal enligt dataskyddsförordningen (GDPR) med OpenAI så är det inte tillåtet att använda detta verktyg i skolan. Skolhuvudmannen kan inte kräva att eleverna ska skapa konton för att nyttja denna typ av verktyg. Vidare så skriver OpenAI att allt som skrivs in i ChatGPT kommer att sparas och du har ingen möjlighet att få något raderat. I alla fall inte i den nuvarande versionen. 

Men om nu undervisning ska vila på vetenskaplig grund och Beprövad erfarenhet – hur vet vi om ChatGPTs undervisningsförslag är bra?

Det vet vi inte alls. ChatGPT bygger på en matematisk modell och ChatGPT interpolerar fram olika svar utifrån vad den lärt sig. Den gör helt enkelt kvalificerade gissningar. Här kommer arbete med källkritik in. 

Den ger bra formativa kommentarer när elever skriver berättelser.

Återkoppling är ett bra användningsområde för ChatGPT som kan hjälpa elever att bättre förstå sina egna och andras texter. 

Jag har testat att låta ChatGPT göra bedömningar av elevtexter utifrån givna kriterier. Spännande var att den gav allt från F-A på samma text varje gång jag bad den försöka igen på samma text. =)

Det visar att ChatGPT i sin nuvarande form inte är lämplig för att nyttjas för just detta.  

När tror ni ai-funktionen som ChatGPT, börjar bilda egna uppfattningar, egna åsikter?

Detta är en djup fråga. Var är egentligen en egen uppfattning eller egen åsikt? Jag som människa skapar mig en uppfattning av omvärlden baserat på data och fakta som jag tar in i min hjärna, behandlar och drar slutsatser av. Vad skiljer detta från en AI-hjärna som gör samma sak? Betyder det att ChatGPT redan har en egen uppfattning eller en egen åsikt? 

Kan man fråga ChatGPT om det är den som skapat ett elevsvar?

Nej, inte i nuvarande gränssnitt i alla fall. ChatGPT sparar antagligen alla svar den skrivit för att OpenAI ska kunna använda dessa för träning i framtiden men vi som användare kommer inte åt dem. Sedan skulle det innebära privathetsproblem om alla svar är tillgängliga för alla, eller i alla fall frågorna. En intressant funktion dock där vi som användare skulle kunna kopiera in en text och låta ChatGPT jämföra i sin egen databas om den finns där. Dock, vad skulle det betyda om texten är nästan likadan? Dvs., om en elev har ändrat några ord eller meningar? Är det då samma text eller en annan text? 

Hur tänker ni kring att elever kan fuska med hjälp av chatt-GPT vid inlämningar!

Att uppgifterna måste göras om. Om ChatGPT kan lösa uppgiften rakt av så måste inlämningarna kompletteras med t.ex. muntlig examination. 

Jag har märkt att ChatGPT då och då svarar helt fel vad gäller fakta. Hur kan man lita på den tjänsten när man skapar Quiz? Måste man inte dubbelkolla allt?

Du kan inte lita på vad den ger dig helt enkelt så du måste dubbelkolla allt. Intressant övning av källkritik.  

Har ni några förslag på hur vi lärare skulle kunna hindra att eleverna fuskar via AI vid t.ex. Uppsatsskrivning?

Nej. Detta verktyg ställer helt inlämningsuppgifter åt sidan och lärarna måste fundera på alternativa eller kompletterande examinationsuppgifter. 

Hur ser man till att eleverna skriver sina uppsatser och inte chat GPT?

Detta är en stor utmaning. Det finns flera initiativ och verktyg för att hitta om det är en AI som skrivit en text men det kommer inte att fungera. I och med att texterna skrivna av AI/ChatGPT blir väldigt lika de som människor skriver själva så blir de svårare och svårare att skilja på. 

Ett verktyg som nyligen lyfts fram nyligen är GPTZero och jag provade själv men det fungerade mycket dåligt. Jag gjorde tre försök med längre texter som ChatGPT skrivit och där jag inte ändrat ett enda ord och de landade på 20-30% sannolikhet att de är skrivna av en AI. Det stora problemet är dock att denna typ av verktyg ger bara sannolikheter för att det är AI som skrivit texterna och inte “bevis” för plagiat jämfört med om eleven har kopierat en hel mening eller paragraf. Säger eleven nej (dvs., ljuger) så kan inte läraren bevisa motsatsen oberoende av vad verifieringsverktyget säger. 

Hur kan vi lärare använda detta verktyg i vårt planeringsarbete och som stöd?

Du kan be ChatGPT om att ge förslag på hur lektionen ska läggas upp. T.ex. be den om progression i olika ämnen. Den ger kanske inte ett svar som är direkt kopplat till den svenska läroplanen men det är ofta en bra start. Jag har själv använt ChatGPT för detta flera gånger i olika diskussioner och planeringar. 

Hur kan eleverna använda verktyget utan att deras utbildning tar skada, det vill säga fusk osv.”

Här handlar det mycket om att motivera till lärande. Dvs., hur kan vi motivera eleverna till att vilja lära sig saker och istället använda ChatGPT som ett hjälpverktyg. Mitt förslag är att generellt fokusera mindre på fakta och att istället för att skriva långa texter låta eleverna öva på kommunikation och presentation, kritiskt tänkande och samarbete där de i olika former får komma fram till svaren själva, kritiskt granska dessa och presentera vad de kommit fram till. 

Dessa tjänster ställer stora krav på att reformera utbildning och examination, åt håll som vi gärna vill utveckla dem, men kan vi?: Vilka resurser behövs för att reformera utbildning och examination?

Hur examinationsformer påverkas när elever inte kan skriva oövervakade hemuppgifter som kan bedömas på ett tillförlitligt sätt

Ja, detta kräver en hel del arbete av lärarna och rektorerna som ska vara de pedagogiska ledarna. Här behöver alla inblandade fundera på hur skolan förändras när vi har denna typ av AI-verktyg. Notera att ChatGPT är bara det första kraftfulla och användbara verktyget och vi kommer att få se många nya verktyg redan i år och denna typ av verktyg kommer bara att bli ännu mer kraftfulla inom en mycket snar framtid.  

Hur kommer detta påverka examinationsformerna vad gäller skrivandet i skolan?

Lärarna måste fundera på vilka examinationsformer som bäst fångar elevernas kunskaper. 

Har ni förslag på hur det kan användas i undervisningen?

ChatGPT kan både användas för att hjälpa lärare och elever. För lärare kan det vara t.ex. att skriva lektionsplaneringar, skapa progression för att lära ut ett visst ämne, bolla egna upplägg, skriva kursplaner och hitta nya infallsvinklar på undervisningen med mera. Här har jag skrivit om detta tidigare. 

För eleven tror jag det finns stort värde i att ChatGPT kan förklara saker på olika sätt utan att tröttna och alltid vara tillgänglig för eleverna oberoende var och när de frågar. Läraren kanske inte hinner svara på alla frågor eller förklarar på ett sätt som eleven inte förstår och då kan eleven få hjälp när den behöver det.

ChatGPT kan också t.ex. Hjälpa till med skrivkramp eller om eleven har brist på kreativa idéer i ämnen där den kreativa biten inte är det viktiga. Dvs., det är inte fusk att be ChatGPT om hjälp med de delar som inte ska examineras. 

Här har jag skrivit tidigare om hur ChatGPT kan användas för lärande.  

Vilken roll ska “skolan” ha i förhållande till den nya tekniken? Ska vi automatiskt hoppa på eller behöver vi till viss del vara en motpol?”

Jag tror starkt på att de verktyg vi anser vara bra ska nyttjas för att hjälpa eleverna att lära sig mer. Sedan är det upp till varje lärare att fundera på vilka verktyg som är lämpligast att nyttja i just deras undervisningssituationer. Motpolen i just detta exempel med ChatGPT är att inte använda det alls och bara fortsätta som om det inte finns, vilket jag tror är helt fel för då kommer det bara användas för fusk vilket är ett klart sämre resultat. 

“Varför tror ni att det är “fusk” och negativa aspekter som lyfts fram i media först och inte frågor som är kopplade till hur AI kan hjälpa både elever och lärare som hörs? 

Människan är i sin natur försiktig och rädd för förändring. Här kommer något väldigt radikalt nytt som kommer att påverka skolan otroligt mycket och då blir folk rädda och kanske bara ser det negativa. Jag tycker vi här istället ska gemensamt försöka lyfta fram möjligheterna med den nya tekniken och hur det i stort kan hjälpa eleverna att lära sig mer.  

Jag önskar fokus på hur man kan jobba MED ChatGPT och inte mot; hur vi kan förändra examinationer och bedömningstillfällen och hur vi kan använda ChatGPT för att underlätta för oss som lärare. 

Jag också 🙂 Tycker det är mycket viktigt att vi fokuserar på möjligheterna och inte bara hot och hinder. 

På vilka sätt kan ChatGPT eller liknande tekniker användas som ett verktyg för lärare och elever? 

Se ovan. 

Kan det finns fördelar med att lära eleverna verktyget på skolan? 

Ja, definitivt. Min personliga dröm är att alla som ska lära sig något har en personlig digital assistent som kan hjälpa dem att lära sig mer och lära sig snabbare. ChatGPT kan ge dem alternativa förklaringar och kanske därmed också ge ett djupare lärande så att de faktiskt kommer ihåg vad de lärt sig i skolan. 

Hur ska vi tänka kring fusk i samband med ChatGPT?

Att vi måste anpassa examinationen och uppgifterna så att de inte går att lösa rakt av med hjälp av ChatGPT samt motivera eleverna till lärande. Varför är de i skolan över huvud taget?

Funderar lite över dels likvärdigheten och dels GDPR – kan lärare (och elever?) skapa ”skolkonton” för att använda kontinuerligt i undervisningen, till exempel som en ”dopad study buddy”? Så att eleverna faktiskt får lära sig att använda det (tror inte på att förbjuda och stänga in) och lära sig att tex skriva bra och prompts och uppföljningsfrågor  för att precisera. Känns som en självklar del av digital kompetens idag.

Jag ser nyttjandet som en självklart digital kompetens som alla elever (och lärare) ska övas i. Dock är dataskyddsförordningen ett hinder och vi får inte använda ChatGPT utan att skriva ett personuppgiftsbiträdesavtal, PUB-avtal med OpenAI, företaget bakom ChatGPT. Tror dock inte att de kan uppfylla alla villkor som t.ex. att allt data ska ta bort om användaren vill det så det blir svårt att få till denna typ av avtal. Här går nyttjandet emot lagkraven tyvärr.

Hej! Många lärare ser ChatGPT som “besvärligt” i skolsammanhang för det ställer till våra tankar om hur vi kan mäta elevers kunskaper och hur vi vet att de gjort sina arbeten på egen hand. Men om vi vänder på det, har ni några tankar kring hur vi lärare kan dra nytta av ChatGPT i arbetet med våra elever?  Jag kan ju i och för sig fråga den själv vad den tycker 😉

Som jag skrivit flera gånger ovan så gäller det att se möjligheterna med ChatGPT och liknande AI-verktyg. Dvs, hur kan ChatGPT hjälpa eleverna att lära sig mer. Samtidigt så måste varje lärare fortbilda sig och ta tiden att lära sig nya verktyg som är bra att kunna. 

Finns det möjlighet att i befintliga plagiatkontroller, såsom Urkund, lägga in en mekanism som kontrollerar om texten är AI-genererad? ChatGPT hävdar själv att den kan avgöra om texter är skapade av en AI eller ej. 

Nej, jag tror det blir mycket svårt. Verifiering av AI-skapade texter kan bara komma till att de ger en sannolikhet att de är skapade av en AI. Om då eleven säger nej så har inte läraren några bevis. Vidare har jag provat flera existerande verktyg som finns redan idag och i kort så fungerar de inte. De tittar på hur texten är uppbyggd, dvs, vilket språk som används, inkl. Hur långa eller korta meningarna är och det är något som varierar mycket mellan olika individer samtidigt som verktyg som ChatGPT kommer att bli otroligt mycket bättre på att skapa texter än vad de är idag. Sedan kan vi fundera på var gränsen går för vad som är eget material om jag börjar med en text från ChatGPT men skriver om den. Är det då fusk eller inte? 

Detta är en mycket svår fråga och kommer tillbaka till formuleringen vi använder på universitetsnivå att det inte får vara vilseledande examination. Dvs, studenten får inte luras helt enkelt. Om de luras i alla fall så är det svårt att motbevisa. 

Människa + maskin = sant?! I arbetslivet kommer vi snart arbeta med AI av typ ChatGPT för textproduktion. Kan man hjälpa elever och studenter att hantera verktygen genom att använda dem i undervisning och examination? Att ställa frågor som “Diskutera de i din mening viktigaste begreppen som förekommer i kurslitteraturen”. Uppgiften blir att granska AI:s svar, ta bort felaktigheter (som fejkade referenser som ibland förekommer), bedöma relevansen osv. För att ställa bra frågor behöver man ha läst kurslitteraturen. Läraren bedömer frågorna och hur man redigerat AI:s svar. Är detta tillräckligt för att ge elever/studenter den träning som behövs för att de ska kunna förstå och strukturera komplexa och stora textmängder – vilket är en central del av t.ex. en samhällsvet. utbildning? 

Jag tycker detta låter som ett mycket bra förslag på hur ChatGPT kan nyttjas och ett bra exempel på hur du tänkt på hur verktyget kan nyttjas för ett ökat lärande. Sedan om det är tillräckligt för att de ska ta till sig att det de ska lära sig kan efterföljande examination visa. T.ex. genom muntliga diskussioner. 

Hur ska vi förhindra att skolorna enbart reagerar med förbud och t.ex. går över till endast låsta prov som examinationsform

Genom upplysning om möjligheterna där lärarna själva måste säga att de kan och vill nyttja denna typ av verktyg. 

Finns det några sätt som man kan ta med ChatGPT i undervisningen/lärandet, så att elever/studerande kan utnyttja ChatGPT med tillstånd och lära sig med hjälp av den. 

Om vi för tillfället bortser från den juridiska problematiken (GDPR) så är det bara att köra på. Det finns massor med saker som ChatGPT kan nyttjas till i skolan för att öka elevernas lärande. 

Framtidens arbetsmarknad för akademiker och hur den kommer att påverkas av den här typen av verktyg 🙂 

Jag är inte orolig för att akademikers jobb är i fara ännu. Dock ser jag verktyg som ChatGPT som ett otroligt användbart verktyg för att hjälpa oss i våra arbeten. 

En fundering som jag har är hur denna typ av verktyg kommer att påverka hysterin runt publicering av akademiska publikationer. Det publiceras idag massor med publikation som väldigt få läser. De publiceras enbart för att forskarstuderande eller forskare ska meritera sig. Det handlar mer om volym än om att sprida viktiga forskningsrön.  

Hur troligt är det att applikationer liknande ChatGPT dyker upp i år, där applikationen dessutom har någon funktion för att utvärdera om svar är logiskt sammanhängande?

Jag tror det är mycket stor sannolikhet att det kommer. Redan nästa version av den underliggande AI-hjärnan som kommer under våren 2023 kommer att bli bättre och förhoppningsvis också ge oss mer logiskt sammanhängande svar. Vi får helt enkelt vänta och se. 

För att skapa ett konto hos OpenAI behöver man vara 18 år. Utifrån det, hur stor är möjligheten att låta elever använda ChatGPT som en del av undervisningen?

Juridiskt så är svaret nej. Det går inte. Tyvärr. Här måste varje skolhuvudman fundera på hur de ska förhålla sig. 

ChatGPT baseras på motor GPT3 som är över 1 år gammal. Vad vet ni om den kommande motorn GPT4?

GPT3 (eller OpenAI kallar den för 3.5 i ChatGPT) är som du skriver redan gammal. GPT4 ska komma under våren 2023 och ska vara tränad på många gånger fler parametrar. Exakt hur många fler parametrar eller hur mycket mer data vet vi inte idag. Sedan kommer själva ChatGPT att utvecklas också för att ge oss ännu bättre svar. Jag är övertygad om att den kommer att upplevas som otroligt mer kraftfull redan i nästa version jämfört med vad vi tycker idag.  

Integration av AI-verktyg i våra dagliga digitala verktyg underlättar vår vardag

Framtidens skola i stil av Vincent van Gogh. Bild skapad av en AI-hjärna.

Microsoft investerade redan 2019 10 miljarder SEK (1 miljard USD) i OpenAI, företaget bakom ChatGPT och enligt nyheterna de senaste dagarna ska de nu investera ytterligare 100 miljarder (10 miljarder USD). Det visar hur starkt de tror på detta område.

Vidare kommer det andra företag som försöker göra samma sak som OpenAI och det senaste är företaget Anthropic med produkten Claude. Anthropic har bara visat att deras produkt finns och lite snapshots från när den används men den är inte tillgänglig ännu mer än i en stängd beta. Det företaget har bara 7 miljarder sek (700 miljoner USD) i kapital.

Som redan skrivits tidigare så kommer OpenAI att släppa sin nästa generation av den underliggande AI-hjärnan GPT i version 4 under våren. Den ska vara tränad på 571 gånger mer data än den nuvarande GPT 3.5. Det betyder inte per automatik att den blir 571 gånger bättre men den kommer att kunna mer och bli ännu mer kraftfull.

Integration

Ser vi framåt kommer AI-verktyg som ChatGPT med flera att dyka upp integrerade i våra vardagsverktyg. Redan idag kan dessa nyttjas som icke officiella plugins men jag kan inte rekommendera dem eftersom användaren då potentiellt delar med sig av allt de skriver till okända.

Verktyg som ChatGPT är kraftfulla och kan hjälpa oss men det är först när de integreras med våra vardagsverktyg som det de blir verkligen användbara.

Jag använder själv GitHubs CoPilot för att hjälpa mig med programmering och jag får förslag direkt i editeringsverktyget. CoPilot läser hela tiden vad jag skriver och kommer med förslag. Så kommer det också att bli för våra övriga verktyg.

Sökning

Microsoft har annonserat att de ska integrera ChatGPT i Bing (Microsofts sökmotor). Exakt hur detta kommer att se ut få vi se i mars men jag använder redan idag ChatGPT för en del frågor som jag tidigare gjorde som sökningar via Google.

Jag är övertygad om att det kommer att påverka marknaden för vilken sökmotor vi primärt använder och det skrämmer så klart företag som Google som redan skapat en Code Red för hur de ska bemöta detta hot.

Office

Microsoft (det blir mycket Microsoft just nu) har också annonserat att ChatGPT ska integreras i Office-verktygen. Som jag skrev ovan om CoPilot är det först när det integreras som det blir riktigt kraftfullt och så är det också med ChatGPT + Office.

Tänk er att ni skriver en text och ni får kontinuerligt förslag på text att lägga in. Förslagen dyker upp integrerat i editeringen och du trycker bara t.ex. tab för acceptera textsnutten och gå vidare. Jag vet inte om det är så det kommer att fungera men det är så jag skulle gjort det själv.

Självklart kommer det att integreras på en högre nivå också där du inte börjar skriva texten utan du be ChatGPT-Office göra det åt dig och du får ett nästan färdigt dokument som du kan titta igenom och förbättra där det behövs. Här pratar vi inte bara layout och grundläggande text utan hela färdiga rapporter utifrån de indata du skriver in.

Tänk er vidare i PowerPoint där du ber ChatGPT-PowerPoint göra en presentation åt dig och du får en färdig stomme för en presentation. Medan du lägger in din egen text så skapar en bild-AI-hjärna illustrationer baserat på det som du skriver på respektive slide.

Nyckeln här är just integrationen. Dvs., jag ber inte om hjälp från AI-hjärnan utan den är med och hjälper mig hela tiden.

Förändring av vår vardag

ChatGPT och liknande verktyg kommer att hjälpa oss i vår vardag, både privat och på jobbet/i skolan. Genom att dessa AI-verktyg integreras i våra vardagsverktyg kommer vi att lösa uppgifter snabbare och få snabbare hjälp när det behövs.

Initialt kommer vi att se dessa integrationer i specifika produkter pga de mycket höga kostnaderna att skapa, underhålla och driva de olika hjärnorna med dessa kostnader kommer att falla starkt under de kommande åren vilket betyder att vi får se denna extremt kraftfulla funktionalitet i många nya verktyg och inom nya områden.

Jag ser verkligen fram emot att dessa AI-hjärnor integreras i våra vardagsverktyg och de blir tillgängliga överallt.

Ps. Missa inte seminariet om ChatGPT och lärande idag 1630-1715!

Hur kan ChatGPT hjälpa mig som lärare?

Jag har skrivit flera inlägg om hur vi kan använda ChatGPT för olika uppgifter och här kommer lite fler förslag riktat till lärare, främst på högskolenivå.

ChatGPT ger oss inte den perfekta lösningen men kan ge oss en bra start att arbeta vidare ifrån. Vidare blir några av svaren avklippta för att de blir för långa eller tar för lång tid. ChatGPT har en maxtid på 30s och ett visst antal tecken innan den avrbyter sig själv. Detta kan du komma runt genom att be den fortsätta eller försöka igen.

Kursplan

Skriv en kursplan på avancerad nivå på Luleå tekniska universitet för en kurs om dynamiska webbsystem. Läraren är Professor Peter Parnes. En del fel i denna men en bra start om man ska skriva en helt ny kursplan.

Här är resultat 1:

och här är resultat 2 där jag bad den vara med specifik:

Lärandemål

Skriv lärandemål för samma kurs.

Skriva lärandemål för en kurs om AI och lärande.

Skriv lärandemål för en kurs om mjukvaruutveckling i stora projekt.

Quiz/flervalsfrågor

Skriv 5 flervalsfrågor med 4 val för att fånga vad studenterna vet om jämställdhet inom IT-företag. Blanda svaren så att rätt svar inte alltid är först. Flera svara ska kunna vara rätt.

Ge mig rätt svar på frågorna ovan.

Examination

Ge mig några förslag på hur jag kan examinera kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Här lyckas inte ChatGPT riktigt med det jag ber den om.

Ge mig förslag på hur jag kan lägga upp en hemtentamen inom samma ämne där de inte kan använda ChatGPT för att hjälpa dem lösa uppgiften.

Bedömningsmallar (“rubric”)

Skriv en bedömningsmall för att bedöma kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Denna blev lite lång så här är ett försök att få den att ge mig en kortare lista:

Kan du ge mig en kortare bedömningsmall på en skala från mycket låg till mycket hög?

Slutord

Ovan har jag gett oss några olika förslag på hur vi kan använda ChatGPT i vår roll som lärare, kanske främst på högskolenivå men jag hoppas andra också har nytta av detta.

Jag använder själv ChatGPT för mycket av det jag jobbar med och det har sparat mig massor med tid.

Här hittar du fler artiklar av mig om användandet av ChatGPT om du vill läsa mer.

Använda ChatGPT för motivera läsande genom att skapa och spela äventyrsspel

Vi kan använda ChatGPT för att göra textbaserade spel. Vi kan själva bestämma miljön och prarametrar och sedan så skapar ChatGPT ett interaktiv berättelse i form av ett spel där vi bestämmer hur berättelsen ska fortsätta. Lite som “välj-dina-egna”-äventyr som var populära i bokform på 80-talet. Här följer flera exempel och inlägget avslutas med en kort reflektion.

För att starta ett spel kan vi skriva in t.ex. följande text:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring på 1880-talet, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av ”Jules Verne”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

ChatGPT ger oss sedan olika spelmiljöer och här är två olika exempel.

Vi kan sedan spela spelet genom att göra olika val.

Vi kan sedan byta miljö i texten ovan genom att ändra “Jules Verne” till t.ex. “Star Wars” och ändra tiden till “framtiden”.

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Star Wars”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

Vilket gör följande spel.

Här är ett exempel till med inspiration från The Matrix.

Sedan kan vi också ta bort alternativen och göra så att spelet låter oss skriva i fritext vad vi vill göra istället. T.ex. så här:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Linda, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Fortnite”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut. Spelet ska vara på svenska.

Med ChatGPT kan vi variera texter baserat på påhittigheten hos AI:n där vi får läsa, skriva och spela i vår egen miljö. Genom att ge ChatGPT mer instruktioner kan vi förändra spelet och låta oss påverka det utifrån vår egen fantasi.

Den uppmärksamme noterar att det är några stavfel i det som ChatGPT genererar och det går kanske att kombinera att läraren be eleven hitta eventuella stavfel. En annan sida av det är att jag inte behöver skriva rätt när jag arbetar mig vidare i äventyret.

Genom att skapa texter på detta sätt så tror jag vi kan få fler intresserade av att skriva och läsa genom att det blir mer personligt och vi kan bestämma själva vad det ska handla om utan att tvingas att hitta på allt själva.

Tror du att ChatGPT kan användas för att motivera till läsande och skrivande?

Använda AI för att påverka oss genom det skrivna ordet för både ont och gott

Hur kan AI användas för att påverka vår uppfattning om vad som skrivs för både onda och goda ändamål? 

Jag tror det farligaste här är att använda AI för att göra om mina egna texter så att de blir mer mottagliga hos mottagaren. Dvs., skriver olika texter beroende på profilen hos den som ska läsa dem för ge bättre effekt av min kampanj/budskap. Sann eller inte spelar ingen roll utan det handlar om hur jag kan övertyga andra att hålla med mig och tro på mitt budskap. Självklart är artificiella bilder en del av detta men det stora är det skrivna artificiella ordet som nu kan skrivas mer mänskligt och därmed blir enklare att okritiskt acceptera. 

Det farliga här är fortfarande bristen på källkritik hos många. De litar på det som skrivs (eller inte litar alls) pga källan/publikationen men källan i sig kan bli lurad också. Nästa dimension är att publikationer/media använder AI för att generera texter men vad händer om någon hackar sig in och påverkar modellerna eller parametrarna som just den botten använder? Kan ju ta månader innan det upptäcks.

Tänk sedan att TV-nyheter använder AI för att skapa manus, välja ut nyheter etc. Om denna AI inte är objektiv (bygger på bias) så blir vi/många påverkade i en viss riktning. Vad händer sedan om alla nyhetsströmmar är personliga? Dvs., alla ser inte samma version av Rapport eller Aktuellt utan jag får en personlig version som är utformad efter mina intressen där varje inslag är skapat bara för mig eller kanske initialt bara för en viss grupp människor (som jag tillhör). Utformningen sker återigen baserat på en profilering av just mig så att jag får det presenterat på ett sätt som är ”rätt” för just mig. 

Det finns inga verktyg idag för att upptäcka att en text är modifierad för att passa just mig och det kommer att många år innan vi har det. 

Kan vi då vända på det? Kan vi kanske använda detta för lärande där varje elev får en anpassad text som gör eleven/studenten mer mottaglig? Inte att vi ska förändra det som de ska lära sig (fakta, scenarion etc.) utan hur det presenteras utifrån just deras profil så att deras lärande går fortare framåt. De duktigare eleverna/studenterna kan få längre texter och de lite svagare får kortare texter och både blir mer motiverade. Jämför detta med att alla ska läsa exakt samma sak där vissa tycker det -r för svårt eller för tråkigt. 

En annan dimension är att varje elev/student kan få ett sammanhang förklarat på flera olika sätt där AI:n kommer ihåg bakåt vilka förklaringar som accepteras. Dvs. eleven/studenten får det presenterat flera gånger för att lättare kunna förstå. Detta kan inte läraren göra efter som tiden inte finns där även om förmågan fanns att presentera allt på flera olika sätt. 

Ett annat intressant område är att påverka oss att ta bättre hand om vår hälsa. Hur kan AI användas för att få oss att röra på oss mer, att träna mer och att äta ”rätt” utifrån våra egna förutsättningar. Frågan är hur länge det dröjer innan vår offentliga vård ta till sig dessa verktyg och vi medborgare få använda dem som en del i den förebyggande vården.  

Att tekniken används för att påverka oss kan vara både dåligt och bra. Jag hoppas vi kan främst vända det till det som är bra och som ger positiva effekter i våra liv för tex. lärande och hälsa.