Category Archives: Press

Tankar för dagen – Sveriges Radio 240525

Om hur AI kommer att påverka oss alla

Lördagen 240525 fick jag vara dagens pratare i Tankar för dagen där jag funderar på vad jag ska göra när jag blir stor med koppling till AI. Det blev ett prat på 3:48 och ni kan lyssna på det hos Sveriges Radio eller nedan.

Manus

Jag funderar ofta på vad jag ska bli när jag blir stor. Just nu är jag forskare, lärare, entreprenör, chokladmakare och jag älskar att lära mig nya saker.

Till vardags forskar jag på hur artificiell intelligens, AI, påverkar våra liv, både professionellt och privat. 

Vi ser nu en otroligt snabb utveckling där tekniken kommer in och påverkar i princip allt vi gör.

De flesta använder AI dagligen redan nu utan att ens veta om det och vi ser en tydlig påverkan på arbetsmarknaden där många ofta blir mer effektiva med AI men där arbetsgivare också börjat ersätta anställda med den här nya tekniken.

Vi är inne i en tid av förändring och jag är inte den enda som funderar på hur framtidens samhälle kommer att se ut.

Företaget OpenAI som lanserade chattbotten ChatGPT, de tror att så kallad basinkomst är en del av lösningen när många kan bli arbetslösa eller inte behöver arbeta lika länge.

De sponsrar för tillfället ett av världens största projekt inom området enligt VD:n Sam Altman.

Det har redan gjorts några försök med basinkomst (till exempel i Finland och Nederländerna), där alltså människor får en grundlön utan motprestation.

Resultatet: många mådde mycket bättre och de sociala klyftorna minskade.

Det låter ju bra… men basinkomst i större skala är oprövad mark.

Var kommer t.ex.  skatteintäkterna ifrån om vi inte jobbar, är det AI-företagen som ska stå för kostnaderna? Kan de det och vill de det? Här måste vi se över hela det ekonomiska systemet.

Vissa forskare säger att vi borde vara rädda för AI:s utveckling och skynda långsamt, hela mänskligheten kan annars vara hotad.

Jag är inte lika orolig för det. De positiva effekterna är tydliga, t ex inom den medicinska utvecklingen där AI hjälper läkare att upptäcka sjukdomar i ett tidigt stadium och tekniken har även gett oss helt nya behandlingsformer.

I en värld där AI underlättar för oss på många områden så tror jag att vi kan fokusera på det vi faktiskt vill göra just nu och undvika det berömda ekorrhjulet.

För de som VILL jobba och fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden, för de kommer det att krävas ny kunskap.

I Singapore erbjuds alla som fyllt 40 år att skola om sig med en helt ny examen med 50% bibehållen lön och i Sverige har vi omställningsstudiestödet.

Samtidigt kan vi inte begära att alla ska sätta sig i skolbänken utan lärandet måste ske när det passar varje person.

Inom mitt primära forskningsområde, lärande med modern teknik, så har AI väldigt stor potential att förändra HUR vi lär oss nya saker. Vi kommer inom en nära framtid att ha AI-assistenter som anpassar undervisningen till just våra personliga förutsättningar och som stöttar oss i vårt lärande när vi behöver det som mest. 

Vad är det då jag kommer att göra när jag blir stor. En 52-årig professor och Skåning i exil som bor i Luleå. Jag vill fortsätta varva arbete med att lära mig nya saker, och ägna tid åt mina personliga projekt som att skapa den perfekta chokladen, gärna i sällskap av den nya tekniken.

Och förkortningen som består av de två vokalerna A och I, den kommer att påverka mitt och så gott som allas sätt att leva, vare sig du är för eller emot den artificiella intelligensen.

Medverkar i Sveriges Radio om EU AI Act, AI-lagen 240522

Jag gjorde ett litet inspel 240522 i Sveriges Radio P4 om EU:s nya AI-lag där vi diskuterade vad den nya lagen innebär och vilken påverkan den får på oss som medborgare samt vad som kommer att påverkas globalt. Jag blev intervjuad av Maria Lindgren som en del av Morgon i P4 Norrbotten.

Här är en AI-genererad transkribering:

Maria: P4 Norrbotten är kanalen du lyssnar på. Klockan är 16 minuter över sju den här onsdag morgonen. Vi ska prata om EUs nya AI-lagstiftning som nu har klubbats formellt. Frågan är förstås vad det kommer att betyda för oss vanliga EU-medborgare och norrbottningar. Peter Parnes, du är professor i datateknik och särskilt kunnig när det handlar om hur mänskligt lärande påverkas av AI. Hur stor förändring är det att det nu finns en lagstiftning om AI?

Peter: För det första så finns den inte än. Det kommer att dröja ett tag innan vi får den. Men det stora är att vi får mer transparens. Vi som medborgare kommer att få veta mer om när vi pratar med AI. Vissa tjänster kommer helt att förbjudas. Till exempel, vi får inte ha system som påverkar oss utifrån biologiska differenser. Vi får inte ha social ranking som man har jobbat mycket med i Kina.

Maria: Vad innebär det?

Peter: Det innebär att man utifrån ens historik får olika fördelar och nackdelar i samhället. Det kan vara lån, tillgång till utbildning etc. Har du gjort dumheter i ditt liv får du sämre ranking. Är du en god medborgare får du bättre ranking. Den typen av system blir helt förbjudna baserat på AI.

Maria: Tanken är att det här kommer att genomföras under de kommande två åren fram till 2026.

Peter: Precis. Till och med tre åren för existerande system så har man tre år på sig att anpassa inför AI.

Maria: Vad tror du då kommer att bli mest påtagligt för dig och mig? Hur kommer vi att märka det här?

Peter: Det lilla vi kommer att märka är att vi måste få reda på om vi interagerar med en AI eller inte. Idag kanske vi tycker att det är självklart. Om jag pratar med en AI-genererad röst så kanske jag hör det. Men redan nu börjar vi komma till att tekniken kommit så långt att vi inte ens kan känna igen röster längre som har genererade. När vi chattar, texter etc. Så när vi interagerar med olika enheter så ska det framkomma att det är en AI vi pratar med.

Maria: De här lagarna handlar om EU som är först ut med det här. Det ska vara den mest heltäckande lagstiftningen. Kommer man att använda EU som något slags globalt exempel när det handlar om den här typen av lagstiftning och regler?

Peter: Det är en av förhoppningarna från EUs lagstiftare. Det är just att det ska bli en förebild. Den stora andra parten här där det sker väldigt mycket på AI-området i USA. Där har man tidigt också haft förslag på egen lagstiftning. Men det har man sedan backat ifrån där man anser att lagstiftningen skulle vara för begränsande för den tekniska utvecklingen. Där var man långt framme. Man backade. Vi får helt enkelt se hur det här kommer att påverka globalt. Men det vi vet är att för de amerikanska bolagen, de flesta stora AI-jättar är amerikanska idag. För att de ska kunna ha sina produkter inom EU så måste de följa EU-lagen. Så då måste de implementera regler och transparens etc. Även om de inte använder dem i USA. Och då är förhoppningen att det ska leda till att man även gör det öppet i USA också. Och andra delar av världen, som Asien.

Maria: Men då om vi backar lite grann då. Varför behövs det en lagstiftning på det här området?

Peter: De här systemen har idag blivit väldigt, väldigt kraftfulla. De kan göra jättemycket. De kan samla information. De sammanställer information. De kan bygga upp profiler om människor. Då har vi i princip inga regler. Det är rena, vilda western där ute. Där de här tech-jättarna kan göra i princip vad de vill. Och anledningen till att vi inte har sett mer så kallade illvilliga system. Det är för att de här företagen själva har lagt begränsningar på sig själva. Så att de använder sin egen etiska kompass inom utvecklingen. Men det betyder ju inte att alla företag alltid gör detta. Och kommer att göra detta. Det är olika syn på vad som är rätt och tillåtet. Och vi har ju ganska stor skillnad mellan USA och Sverige i många frågor. Ta till exempel abortfrågan. Den är ju helt annorlunda den debatten i USA än i Sverige. Eller EU med dem.

Maria: Det här med AI är ju någonting som är ändå relativt nytt. Vad tror du om den här lagstiftningen? Kommer den att förändras? Eller är den heltäckande nu som det ser ut

Peter: Den är ju väldigt omfattande. Så att den täcker ju in väldigt, väldigt många områden. Sen är ju precis som du antyder här. Så är det en fråga. Kommer den här vara tillräcklig? När den här är implementerad fullt ut om tre år. Det kanske redan innan dess så blir det ju dags att revidera då. Men så är det ju med de flesta lagar. Och då får vi ju hoppas att lagstiftningen hänger med i den tekniska utvecklingen helt enkelt.

Maria: Vi får se hur det går. Peter Parnas, tack för att du kom hit den här morgonen.

Peter: Tack.

Sveriges Radio: Fusk och examination med AI 231130

231130 var jag med i Sveriges Radio och kommenterade att studenter fuskar med hjälp av AI generellt och ChatGPT specifikt. Anna Lidé intervjuade mig i drygt 4 minuter om denna viktiga fråga.

Uppdatering: Sveriges Radio lade upp ett eget inlägg med ett kortare klipp från denna intervjue om att gillra fäller för studenterna. “Professorn: Inte okej att gillra fällor för fuskande studenter.

Här kan ni höra hela intervjun och nedan finns en transkribering.

Intro: Under morgonen har vi hört rapporteringar om universitetsstudenter som fuskar på tentor genom chatt-GPT, en app med artificiell intelligens. Undersökningen som P4 Jönköping gjort visar även att fyra studenter från LTU dömts av disciplinnämnden. Anna Lidé frågade en professor i datateknik vid LTU, Peter Parnes, om hur han ser på att universitetsstudenter använder AI för att fuska.

Peter: Det är ju olyckligt att använda AI för att fuska. Jag vill ju gärna se att studenterna använder AI för att hjälpa dem i sina studier. Där jag tror att AI kan vara en jättestor hjälp i att lära sig mer och lära sig djupare helt enkelt.

Anna: Gott så, men det är ju de facto så då att de ändå fuskar. Precis, precis. Och här är ju gränsen då mellan hjälp och fusk är hårfin.

Peter: Nu är det ju i det här disciplinnämnden dömts och jag tror tyvärr att det är många fler som använder ChatGPT. Och vi som lärare försöker ju uppmana dem att inte göra det då.

Samtidigt måste man titta på vilken examination man ska ha. En examination som man kan fuska på är i mångt och mycket en felaktig examination. Där vi istället vill titta på en kontinuerlig examination som är en integrerad del av lärandet.

Anna: Vad kan en sådan examination vara till exempel?

Peter: Det är att vi tittar mer på processen. Man har många korta examinationsmoment. Det kan vara diskussioner, eleverna får presentera saker, svara på frågor. Så att man gör det här många gånger istället för att man har en hel kurs, har en skriftlig tenta på slutet eller en skriftlig hemuppgift på slutet då.

Anna: Hur många tror att det är som fuskar?

Peter: Oj, det är ju svårt att säga det. Och det är ju som jag sa tidigare att gränsen mellan fusk och hjälp är hårfin. Så att någonstans måste man komma in och definiera fusket.

Det handlar ju om att försöka lura den som examinerar som att man gör något annat.

Anna: Om ni ertappar en elev men det här ser väldigt mycket AI ut, vad gör ni då?

Peter: Jag skulle säga att i steg 1 så handlar det om att man tittar på om man misstänker detta, prata med studenten istället då. Att här måste vi också vara lite schyssta då för att det handlar ju inte om att skapa en otrygg studiemiljö utan vi vill ju att studenten ska lära sig så mycket som möjligt.

Vi vill ju hjälpa dem att klara sina studier och det här kan ju då vara olika anledningar. Och i en nylig undersökning från KTH då kom det fram att den absolut vanligaste orsaken till fusk det var tidsbrist.

Det vill säga man är dålig på att planera, man hinner inte med etc. Och där man då är rädd för andra konsekvenser i sitt liv. Man får inte se sig än om man inte klarar den här uppgiften till exempel då för att få väldigt hårda påföljder.

Anna: Men vad tänker ni i framtiden här nu då som lärare? Hur tänker ni och hur gör ni? Är ni redo för fler som får anmärkningar från disciplinnämnden eller tänker ni att vi måste tänka nytt?

Peter: Så under året sedan i januari så har vi i en grupp där jag ingår jobbat på en policy för LTH som går ut egentligen både till elever och till lärare där vi ber alla att ta till sig detta. Och där handlar det ju mer om det här, hur motiverar vi till lärande? Hur skapar vi en trygg miljö? Och vi ger exempel på vad som är fusk och vad som inte är fusk. För det är inte alls så jättesjälvklart att man vet vad som är fusk heller.

Anna: Och hur motiverar man till lärande?

Peter: Måste man lära sig saker nu i framtiden när de kommer ut i en arbetsplats där man ändå har AI som kan det åt dig? Precis, och det här är ju en av de jättestora frågorna. Hur motiverar vi just till lärande? Om jag har en AI med mig som svarar på alla mina frågor, den kan i princip lösa alla mina uppgifter åt mig i framtiden. Och framtiden här, det är ett halvår eller ett år bort.

Hur förbereder vi våra studenter för just den här arbetsmarknaden där man använder de här verktygen hela tiden? Och det här är ju en balansgång då. Och det här handlar ju om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Där vi kanske i början på året gör det lite mer kontrollerat etc.

Och sen i högerårskurserna så blir det mycket mer friare. Det ska vara som om man var i verkligheten som jag brukar säga.

Anna: Många som lyssnar nu tror jag med mig också är lite oroade över AI och framtiden. Hur känner du själv?

Peter: Jag är ju väldigt positiv till detta då. Vissa forskare har ju målat upp en väldigt negativ bild att det är mänsklighetens undergång i framtiden då. Jag tror inte alls att vi kommer hamna där, utan snarare kommer AI att vara en medhjälpare och den kommer att göra fantastiska framsteg för mänskligheten.

Anna: Fortsättning följer onekligen. Tusen tack säger vi till Peter Parnes, professor i datateknik vid LTU. Tack så mycket.

Peter: Tack så mycket.

Ps. Transkriberingen är gjord gjorde via tjänsten TurboScribe och redigerad av mig.

Pressrelease YH Akademin om AI och lärande med LTU

Peter Parnes, Forskare på Luleå tekniska universitet och Lena Flodin, Pedagogik- och utvecklingschef på YH Akademin. Foto: Tomas Bergman & Patricia Holmen.

Peter Parnes, Forskare på Luleå tekniska universitet och Lena Flodin, Pedagogik- och utvecklingschef på YH Akademin. Foto: Tomas Bergman & Patricia Holmen.

YH Akademin släppte 230928 en pressrelease om samarbetet mellan dem och Luleå tekniska universitet runt AI och lärande. Jag har arbetat med dem under flera träffar och skapat en onlineutbildning som deras lärare kan studera i egen takt.

Här är hela pressreleasen.