Igår, 241120 firade CDT, Centrum för distansöverbryggande teknik 30 år. CDT är ett forskningscenter vars syfte är att koppla ihop industri med akademi. Jag var en av de första anställda på CDT 19950101 och jag forskade på framtidens mänskliga kommunikation som bland annat ledde till mStar och Marratech. Under firandet var jag inbjuden att berätta om de första åren på CDT och sedan ge en framtidsspaning där jag fokuserade på AI och dess påverkan på samhället.
De senaste dagarna har jag varit på fika med framtiden och diskuterat lärande i en värld med allestädes närvarande AI på Learning Forum 2024. En slutsats från våra samtal är att när AI effektiviserat sönder hela vår värld så finns bara bildning kvar.
Det leder till frågan om hur vi skapar en allmänt ökad bildning i samhället och det i sin tur leder till frågan; vad är syftet med skolan och med högre utbildning i den närstående framtiden?
Speciellt universitetens roll ifrågasätter jag där vi måste fundera starkt på hur utbildningarna ska utformas och vad de ska innehålla samt hur vi kan bredda utbildningarna för att forma bildade individer som kan tänka fritt istället för att bara vara specialister.
En sak vet vi och det är att AI kommer att lösa de flesta problemen åt oss och då måste vi människor adressera de udda och komplicerade problemen som inte har någon klar lösning.
En annan otroligt viktig uppgift vi människor har är att forma AI-systemen så att de får en bra etisk och moralisk kompass för utan det blir det game over.
Jag kommer att fortsätta att fika med framtiden och fundera på vad människans syfte blir. Är det kanske så att mening med livet att lära och bli bildade?
Gjorde ett litet inspel i Sveriges Radio 241008 om att John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton fick nobelpriset i fysik 2024. Jag blir intervjuad av André Pettersson om AI:s påverkan på samhället.
Under oktober så håller jag 6 öppna föreläsningar tillsammans med Folkuniversitetet, 5 om AI och lärande och 1 om AI och jobbsökande enligt schemat nedan. Alla föreläsningar är gratis öppna för alla intresserade. Det är bara att komma. Folkuniversitetet arrangerar flera andra sessioner om AI också, både på plats och online.
Jag blev inbjuden att inleda Karlstad universitets lärandedag 240926 med lite av mina tankar om AI och lärande med rubriken Är lärande meningen med livet och kan artificiell intelligens, AI hjälpa oss att lära mer?
Jag fick frågan nyligen om hur vi kan man skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt och det resulterade i en kort film på knappt 5 minuter.
Jag provade också att skapa en sammanfattning via NoteGPT och fick ut följande.
Sammanfattning
För att studenter ska använda AI effektivt och säkert behövs utbildning, uppdaterade kurser, och stöd för etisk användning.
Highlights
🧠 Utbildning i AI är avgörande för studenter.
📚 Kurser bör uppdateras för att inkludera AI-relevanta verktyg.
🤝 Stöd för etisk användning av AI är nödvändigt.
🚀 AI kan effektivisera studenternas lärande och öka genomströmningen.
⚖️ Tydliggör skillnaden mellan hjälp och fusk med AI.
🏫 Lärarutbildning om AI är viktigt för att stödja studenter.
💰 AI kan spara resurser och effektivisera arbetet inom utbildning.
Insikter
🧑🎓 Utbildning i AI: Studenter måste förstå grunderna och effekterna av AI för att kunna nyttja verktygen effektivt. Utbildning ska vara praktisk och tillgänglig.
🔄 Kursuppdateringar: Utbildningsprogram behöver anpassas för att inkludera AI-teknologier som är relevanta för den professionella marknaden. Det skapar en bättre koppling mellan teori och praktik.
🔍 Etisk användning: Det är viktigt att studenter lär sig hur AI kan användas etiskt i sina studier, vilket kan öka deras trygghet och effektivitet.
📈 Effektivisering av lärande: Rätt användning av AI kan leda till bättre studieresultat och ökad genomströmning, vilket gynnar både studenter och institutioner.
❓ Fusk kontra hjälp: Studenter måste utbildas om gränsen mellan att använda AI som hjälpmedel och att fuska, för att främja en sund lärandekultur.
👩🏫 Lärarutbildning: Lärare behöver själva utbildas i AI för att kunna vägleda studenter och integrera teknologin i undervisningen på ett effektivt sätt.
📊 Resursbesparingar: Genom att använda AI kan lärosäten effektivisera sina processer och spara pengar, vilket är viktigt i en pressad ekonomisk situation.
Transkribering – förbättrad
Här är en transkriberering som ärgjord av NoteGPT och sedan förbättrad med hjälp av ChatGPT.
Hur kan vi skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt? Vi bör inte utgå från att studenterna redan vet hur verktygen ska användas. Jag har ofta hört från kollegor att studenterna snabbt snappar upp tekniken och använder verktygen på egen hand. Men jag tror inte att det är så enkelt. Vi måste hjälpa studenterna att förstå hur de kan använda dessa verktyg på ett bra sätt, och jag delar upp detta i tre huvudområden.
För det första: Vad är artificiell intelligens (AI) och hur påverkar det samhället? Studenterna måste förstå effekterna av AI på samhället i stort, och detta är något som är kursöverskridande. Samtidigt måste vi koppla det till de specifika programmen, vilket leder oss till den andra punkten.
För det andra: Kurser och program måste uppdateras för att matcha den teknologiska utvecklingen i samhället. En civilingenjör i arkitektur, till exempel, måste lära sig att använda AI-verktyg på rätt sätt, så att det matchar de krav och behov som finns på arbetsmarknaden när de tar examen. För att lyckas med detta måste undervisningen förändras i takt med den tekniska utvecklingen.
Slutligen, och detta är det absolut viktigaste: Vi måste hjälpa studenterna att lära sig hur de kan använda AI som en del av sitt eget lärande. Det handlar om att förstå hur de kan använda verktygen på bästa sätt för att utvecklas. Detta bör göras i kursform, men det behöver inte nödvändigtvis innebära traditionell föreläsningsundervisning. Kurser kan designas på olika sätt, och innehållet bör fokusera på hur AI kan användas på ett etiskt korrekt sätt för att effektivisera lärandet.
De etiska aspekterna är särskilt viktiga, då många studenter uttrycker osäkerhet kring hur de får använda AI-verktyg. Vi ser att AI kan bidra till att effektivisera studenternas studier och därmed kanske också öka genomströmningen. Samtidigt är frågan om fusk kontra hjälp central. Det finns en fin linje mellan att ta hjälp och att fuska, och här måste vi hjälpa studenterna att förstå skillnaden. Dessutom finns risken att studenterna blir lata och låter AI göra jobbet åt dem, vilket leder till att de själva inte tänker aktivt.
Vidare behöver vi även gå igenom eventuella AI-policyer för lärande. Om lärosätet har riktlinjer för AI-användning, måste dessa kommuniceras tydligt till studenterna. Det handlar om att klargöra vilka beslut som har fattats, vilka riktlinjer som gäller och hur arbetsrutinerna ser ut. Om AI kan hjälpa studenter med funktionsnedsättningar, är det vår skyldighet att använda dessa verktyg för att ge dem bästa möjliga stöd.
Det är också viktigt att visa konkreta exempel på hur AI kan användas i praktiken. Vi ska inte fastna i pedagogiska teorier, utan fokusera på att göra det så tillgängligt och användbart som möjligt.
Slutligen måste vi även utbilda lärarna och övrig personal. För att lärarna ska kunna hjälpa studenterna att använda AI på rätt sätt, måste de själva förstå verktygens potential. Därför är det nödvändigt att vi utbildar lärarna om AIeffekter på undervisningen. Även den övriga personalen måste utbildas för att de ska förstå hur AI påverkar lärandet, särskilt när de utvecklar olika stödsystem. Om AI kan effektivisera arbetet för både lärare och övrig personal, är det vår skyldighet att implementera dessa lösningar, särskilt i en tid där många lärosäten har en pressad ekonomi.
Sammanfattningsvis handlar det om att utbilda studenter, lärare och personal för att skapa rätt förutsättningar för att använda AI som en del av lärandet.
AI i forskarutbildningen var ämnet när Malmö universitet bjöd in till en fokusdag 240920.
Jag inledde med en föreläsning följt av en paneldebatt, omvärldsbevakning och en workshop med målet att hitta hur vi kan utveckla forskarutbildningen. Jag är mycket imponerad av Malmö Universitets arbete inom AI och lärande.
En av huvudpunkterna som kom upp är avsaknaden av nationella riktlinjer och vi var övertygande om att det borde vara en fråga för SUHF.
Här är mina bilder från introduktionen om någon är intresserad.
Internetstiftelsen tillsammans med AIIT.nu arrangerade en picknick-konferens med många korta föredrag om AI och lärande i Linköping och online. Mer information och program här.
Jag gjorde en separat inspelning som ni hittar nedan och samt mina presentationsbilder.
240618 presenterar jag på NU2024-konferensen i Umeå med titeln Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande.
Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande
Digitalisering Peter Parnes1 1 Institutionen för system och rymdteknik, Luleå tekniska, universitet, Luleå
Sammanfattning av bidrag Nyckelord: Framtidsfrågor, digitalisering, driva förändring, AI
Stora språkmodeller som GPT och Llama 2 samt tjänster som ChatGPT och KhanMigo visar på möjligheterna att föra samtal med en AI i ett lärandesyfte. Tillgången till AI-tjänster påverkar hur undervisning bör utformas och kan potentiellt leda till stora positiva effekter på studenternas lärande (Parnes 2023). AI-modeller samt deras tillhörande tjänster ger oss inte bara möjligheten att få svar på frågor utan de kan också hjälpa studenter genom sokratiskt lärande där AI-tjänsten ställer frågor till studenten i stället för att ge svaret direkt vilket hjälper studenten att komma fram till svaret själv.
Här presenteras ett experimentellt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete runt skapandet av AI-assistenter för att stötta studenter i en individanpassad och sokratisk undervisningsmiljö. Målet är att ge studenten tillgång till specifikt utbildningsmaterial där möjligheten undersöks till hur en egen utbildningsplan som utvecklas kontinuerligt kan skapas. Undervisningen anpassas till studentens eget lärande och tidigare prestationer vävs in samtidigt som systemet ger återkoppling till den lärande i realtid med målet att göra studenten mer aktiv i sitt eget lärande (Felder & Brent, 2009). Med hjälp av AI kan kortare föreläsningar skapas automatiskt utifrån lärarens beskrivningar för varje student där både lärarens röst och fysiska gestalt återskapas digitalt. AI kan också hjälpa till i bedömningen och ge snabb och kontinuerlig återkoppling till studenten vilket är positivt för lärandet (Wisniewski et al. 2020).
Samtidigt är interaktion och diskussion viktigt för lärandet och genom nyttjandet av AI-verktyg kan läraren få mer tid för de djupare diskussionerna. Frågan är om det kommer att leda till att studenterna lär sig effektivare, mer långsiktigt och om det ökar genomströmningen. I (Klingberg, 2023) föreslås att genom användning av AI-verktyg så kan studietakten ökas och att studietiden, i alla fall i grundskolan minskas med flera år.
AI har stor potential att förändra högre utbildning för alla inblandade inklusive studenter, lärare och administrativ personal. En av många utmaningar är den historiskt långsamma förändringen av högre utbildning. I slutändan handlar det om hur vi kan hjälpa våra studenter att lära sig mer och vad vi ska undervisa.
Felder, R. M., & Brent, R. (2009). Active learning: An introduction. ASQ higher education brief, 2(4), 1–5.
Klingberg, T. Framtidens digitala lärande. Natur & kultur 2023.
Parnes, P. (2023). Framtidens lärande med generativ AI. 9:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar.
Wisniewski, B., Zierer, K., & Hattie, J. (2020). The Power of Feedback Revisited: A Meta-Analysis of Educational Feedback Research. Frontiers in Psychology, 10, 487662. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03087
En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!
