Category Archives: ChatGPT

Nationella rekommendationer för generativ AI vid svenska universitet och högskolor

Den 21 oktober 2026 antog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en nationell rekommendation om lärosätenas användning av generativ AI. Det är resultatet av ett omfattande arbete som pågått under 2025 och 2026.

Jag var med och initierade detta arbete i början av 2025 och har sedan dess deltagit i SUHF:s arbetsgrupp för AI. Nu när rekommendationen har antagits, avslutas också arbetsgruppens uppdrag.

Syftet med rekommendationen är att stödja svenska universitet och högskolor i att använda generativ AI på ett etiskt, ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. Det handlar inte om att skapa detaljerade regler som ska gälla likadant överallt, utan om att etablera gemensamma principer som varje lärosäte kan anpassa efter sina egna förutsättningar.

Rekommendationen utgår från sex principer:

  1. Stärka studenters och medarbetares AI-litteracitet.
  2. Säkerställa tillgång till ändamålsenliga AI-verktyg och organisatoriskt stöd.
  3. Möjliggöra etisk, ansvarsfull och ändamålsenlig AI-användning inom utbildning.
  4. Möjliggöra motsvarande användning inom forskning och forskarutbildning.
  5. Möjliggöra AI-användning inom administration och ledning.
  6. Följa AI-utvecklingen i samhället.

Till principerna finns också konkreta förslag på aktiviteter som lärosätena kan arbeta vidare med.

En viktig utgångspunkt är att AI ska stödja utbildning och forskning, inte styra verksamheten. Människan ska fortsatt ha ansvar, överblick och möjlighet att ingripa.

Jag tycker också att det är särskilt viktigt att rekommendationen inte bara handlar om risker och begränsningar, utan också om möjligheter. Vi behöver utveckla utbildning, examination, forskning och våra arbetssätt i takt med teknikutvecklingen. För att lyckas med detta behöver både studenter och medarbetare tillgång till relevanta verktyg, kompetensutveckling och organisatoriskt stöd.

Under arbetets gång har AI-utvecklingen fortsatt i mycket högt tempo. Därför är det också värdefullt att rekommendationen uttryckligen uppmärksammar agentisk AI, där AI-system inte bara genererar innehåll utan även kan planera och genomföra mer komplexa arbetsuppgifter.

Arbetet har innefattat många diskussioner, flera versioner och en öppen remissomgång. Det har varit både stimulerande och lärorikt att tillsammans med kollegor från olika delar av högskolesektorn försöka formulera en gemensam väg framåt.

Ett stort tack till alla i arbetsgruppen för ett mycket gott samarbete!

Nu börjar nästa viktiga steg: att omsätta rekommendationerna i praktiken vid våra universitet och högskolor.

Läs rekommendationen: SUHF REK 2026:7 – Nationell rekommendation för lärosätenas användning av generativ AI, antagen den 21 oktober 2026.

Arbetsgruppen för AI

Följande personer har ingått i SUHF:s arbetsgrupp för AI:

  • Karin Axelsson – prorektor vid Linköpings universitet (ordförande)
  • Mats Cullhed – tidigare enheten för universitetspedagogik vid Uppsala universitet
  • Per-Henrik Holgersson – rektor vid Kungliga Musikhögskolan
  • Samuel Martinsson – Sveriges förenade studentkårer
  • Susanne Mirbt – chef för enheten för universitetspedagogik vid Uppsala universitet
  • Amy Loutfi – professor vid Örebro universitet och Linköpings universitet
  • Jörg Pareigis – universitetslektor vid Karlstads universitet
  • Peter Parnes – professor vid Luleå tekniska universitet
  • Linda Gerén – SUHF kansli

Framtiden med AI. Vad kan AI göra för lärandet och vad kan bara vi människor göra?

261027 blev det en föreläsning med samisk koppling. Jag föreläste för Sameskolstyrelsen inför ca 120 personer från ledningen, lärare och annan skolpersonal. Mycket engagemang och många bra frågor, både under föreläsningen och i panelen efteråt. Tack för att jag fick komma!

Jag pratade bland annat om hur AI går från att vara ett verktyg till att bli en medarbetare. Frågan är inte längre om vi ska använda AI utan hur. Det påverkar oss alla, även dem som själva väljer att inte använda det.

För samiskan finns det en särskild utmaning. AI fungerar mycket bättre på stora språk än på små. Om vi inte aktivt arbetar med detta riskerar barnen att välja svenska när de vill ha hjälp av AI. Hur ser vi till att samiskan också får en plats i den tekniska utvecklingen?

Jag tror inte att den största risken är att samiskan sprids för mycket, utan att den sprids felaktigt och utan samisk kontroll. Här finns viktiga beslut att ta om vad som kan delas öppet, vad som får användas på vissa villkor och vad som ska skyddas.

Samtidigt blir våra egna kunskaper allt viktigare. Den som kan språket kan också se när AI gör fel. Vi behöver kunna bedöma det AI skapar, bygga relationer och fortsätta lära oss nya saker. AI tar inte bort behovet av att kunna göra det själv.

Jag tycker också att vi behöver lägga mer energi på vad barnen ska lära sig och mindre på kontroll och fusk. Ett barn som börjar förskoleklass i år går ut gymnasiet 2039. Vad behöver det barnet kunna då? Och hur förbereder vi våra lärare för att hjälpa barnen dit?

Det kräver konkreta beslut om barns data, hur AI får användas och hur alla lärare ska få möjlighet att utveckla sin kompetens. En mobilfri skola behöver inte stå i vägen för att lära sig om och med AI.

För att visa vad som redan går att göra byggde jag ett samiskt memoryspel med AI på bara några minuter. Jag spelade också upp samisk musik skapad med Suno. Det blev riktigt bra!

Även arbetet med själva presentationen blev ett exempel på hur mitt sätt att arbeta förändras. Jag använde Claude direkt i Google Slides. Den strukturerade om, föreslog och lade in nya bilder samt hjälpte mig att anpassa innehållet till målgruppen. Jag blev imponerad av hur mycket den klarade av. Återigen är Claudes verktygslåda bättre än ChatGPT:s.

Vi kan inte veta exakt hur skolan ser ut 2039, men vi kan påverka den genom det vi gör idag. Jag vill att barnen ska kunna använda den nya tekniken på sitt eget språk, med kunskap och självförtroende att både ta hjälp av AI och ifrågasätta den.

#AI#Utbildning#Samiska#Sameskolan#AIiSkolan#Språkteknologi

Presentation

AI har verkligen förändrat hur jag arbetar

Jag har programmerat i ca 45 år och tills nu har egentligen inte så mycket förändrats i hur jag programmerar. Det har kommit bättre verktyg, men i grunden har jag tänkt och skrivit programkod själv. 2021 började jag använda AI, via Codex, som hjälp och kunde då få lite hjälp med kompletteringar och jobba mot API. 2023 kunde jag använda ChatGPT för att generera mindre delar av kod. Dock är det fortfarande samma programmering, men med lite hjälp.

Hoppa fram till augusti 2026. De senaste månaderna har jag programmerat väldigt stora system med hjälp av AI, primärt Anthropic Claude, där jag har gått till 100 % AI.

Ett exempel: jag håller på att utveckla en kurs i AI-litteracitet för alla lärare i Norrbotten. I torsdags bad jag Claude att utveckla en lärplattform som kan importera material från den kommersiella lärplattformen Canvas, men där jag kan jobba vidare. Ca 50 minuter senare hade jag ett komplett system med import från Canvas, användarhantering, mail, login, redigering, progress, en MCP-koppling, översikt över deltagarna, GDPR-hantering, gallring med mera, och allt presenterat mycket mer attraktivt än i det gamla systemet som LTU betalar en massa pengar för. Allt utvecklat inom ett Pro-konto för 200 kr/månad.

En annan aspekt av denna typ av utveckling är tiden från önskemål till implementering som idag är ca 5–10 minuter. Och användaren själv kan definiera och önska via vanligt språk utan formella specifikationer.

Är detta produktionskvalitet? Min uppfattning och övertygelse är att det AI genererar är både bättre designat och säkrare än det vi människor har gjort. AI granskar koden och uppdaterar den där det behövs, och den hittar fel. Vid utveckling skriver den tester och kontrollerar hur mycket som faktiskt testas.

Vidare tar AI hand om installation, runtime, beroenden, uppdateringar, certifikat etc. Typiska saker som tar väldigt lång tid att hantera normalt.

Detta förändrar helt hur mjukvara kommer att utvecklas idag och i framtiden.

Hur påverkar detta IT-branschen? Konsultbolag kommer definitivt att bli mycket hotade och på lång sikt utrotade som dinosaurier.

Vad betyder detta för ett generellt mindre företag? Jo, att de kan utveckla väldigt mycket själva. Jag har implementerat massor av funktionalitet för Lustigbacken 3, både utåt mot kunder och inåt som stöd för min verksamhet. Mer om detta senare. Företagsperspektivet ska jag för övrigt föreläsa om online den 10/12 kl. 7.45–8.45. Gratis för alla.

Vad betyder detta för forskning som arbetar med mjukvaruprototyper för att visa och interagera med användare? Nu kan jag skapa mjukvara på 5–10 minuter utifrån mina egna önskemål som forskare. Det som tidigare krävde en IT-partner i projektet och kostade massor av pengar.

En av de stora frågorna i mitt huvud är vad en civilingenjör i datateknik ska kunna om de börjar läsa i år och kommer ut på en arbetsplats om 5 år. Notera att för 5 år sedan var det bästa lite kodkomplettering.

Utvecklingen går mycket snabbt framåt (fortfarande) och förändringen påverkar oss alla oberoende av vad vi jobbar med och vad vi gör privat.

Vad är dina tankar om detta?

AI in Research: From Practical Tool to Existential Question 260527

260520, I gave a talk to the Grade network about my thoughts on research with AI. I was invited by Patricia Diaz at KTH. This was an introduction and keynote at their symposium for supervisors and graduate students.

I examine various aspects of conducting research and graduate education with AI, and what this means for the future of both AI and human research.

Key questions are: What is the human researcher’s role in an AI world? What do we want to keep human?

Below is a recording of the presentation recorded on 260527, and here are the slides.

The Future with AI – 260310

Today, I gave a lecture on the “Future with AI” here at LTU for a few guests and employees.

I think I could teach them something new and inspire them, but in the end, we ended up with the usual question: what should we, the humans, do in the future when AI takes over much of our work?

We concluded, though, that as government employees, we are safe until retirement, given how slowly our respective European governments move.

In my head, the most important question right now is: what should we teach at Luleå University of Technology? I.e., what should a Master’s Student who comes out of our university, in e.g., the Computer Science area, know in 2031 when they are finished here? My unfortunate conclusion is that what we teach here will be totally outdated in 5.5 years, when our new students have finished their education. What are your thoughts?

Here is my presentation in English, plus a number of extra slides in Swedish.

AI för en hållbar framtid – möjligheter, utmaningar och lösningar – 260218

Varmt välkomna på en gratis föreläsning med mig om AI och hållbarhet 260218 1830-2000 i Bälingegården, Luleå.

Anmäl er här.

AI har stor potential att förändra mycket i vårt samhälle, både privat och professionellt – och kan samtidigt bli en nyckelteknik för en mer hållbar framtid.

Professor Peter Parnes kommer att presentera vad artificiell intelligens, AI, är och hur tekniken kan användas i många olika applikationer, exempelvis för att effektivisera resursanvändning, minska klimatpåverkan och stödja bättre beslut i komplexa system.
Peter kommer också att adressera utmaningarna med att nyttja AI på ett ansvarsfullt sätt, såsom energiförbrukning, bias, transparens och tillit, samt presentera en framtidsspaning om hur AI kommer att påverka samhället – inklusive visionen om ett helt individualiserat lärande med hjälp av AI-assistenter. 

Peter Parnes är professor i distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet där han fokuserar på hur mänskligt lärande i alla åldrar kan förbättras med hjälp av moderna tekniker, inklusive AI och dataspelsteknik.

Peter har också en bakgrund som entreprenör och har grundat flera företag. Hans arbetslivshistoria inkluderar att ha varit utvecklingschef för Google Sverige och han hjälper företag med strategisk utveckling genom Parnes Labs AB.

Peter driver också matverkstan Lustigbacken 3, där han experimenterar som chokladmästare med tillverkning av choklad, kaffe, glass och surdegsbröd samt Luleå Makerspace där han hjälper unga att gå från idé till prototyp.

Vi bjuder alla besökare på tårta!

Föreläsningen är en del av vårt projekt Ett jämställt och hållbart liv i Avan-, Bälinge och Unbynbygden, som vi fått delfinansiering från EU-medel via Leader Spira Mare.

Välkomna!

Presentation