Citrontårta 2023

Vi firar in det nya året med en citrontårta med botten av digestive (hemmabakade på Ölandsvete), ett lager av våtmald dadelröra med citron med ett täcke av grädde och dekorerad av mörk choklad smaksatt med lime.

Gott nytt år. Hoppas ni får ett fantastiskt 2023.

Karamelliserad vit choklad

Går det att karamellisera vit choklad? Ja, det går utmärkt. Smaken blev fyllig och lite nötig samt färgen blev ljusbrun istället för vit.

Bakade vegansk vit choklad från Malmö Chokladfabrik i 120 grader i ca 2 h 30 min i ugnen. Rörde om ca var 30:e minut under bakningen. Lät svalna och stelna. När jag sedan använder det så temperer jag som vanligt. I mitt fall med egengjort kakaosmörsilke som jag tillsätter vid 33.5 grader och arbetstemperatur är 29-30 grader.

Chokladen innan smältning.
Efter 30 min
Efter 1 h 30 min.
Efter 2 h.
Efter 2 h 30 min.
Utsmetad på silikon efter 2h 45 min.
När den har stelnat. Observera att denna inte är tempererad så därför får vi blomning. Prickarna försvinner när vi sedan använder chokladen.
Här ser ni skillnaden i färg. Det vita är choklad bara smält medan det bruna är efter bakning. Detta är kladdet efter min slev som jag blandat med.

Här kommer några fler exempel på där jag använt den karamelliserade chokladen.

AI-bilder på rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn

Med hjälp av AI kan man skapa helt nya bilder. Idag provade jag att träna en AI-hjärna (Stable Diffusion) på enbart 19 bilder av min kära rektor Birgitta Bergvall- Kåreborn. Bilder tog jag från internet och är en blandning av LTU:s officiella bilder och bilder från tidningar etc. Är det likt?

God Jul Birgitta! Hoppas du gillar bilderna 🙂

Ps. Jag har hundratals bilder till av varierande kvalitet.

Använda ChatGPT för motivera läsande genom att skapa och spela äventyrsspel

Vi kan använda ChatGPT för att göra textbaserade spel. Vi kan själva bestämma miljön och prarametrar och sedan så skapar ChatGPT ett interaktiv berättelse i form av ett spel där vi bestämmer hur berättelsen ska fortsätta. Lite som “välj-dina-egna”-äventyr som var populära i bokform på 80-talet. Här följer flera exempel och inlägget avslutas med en kort reflektion.

För att starta ett spel kan vi skriva in t.ex. följande text:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring på 1880-talet, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av ”Jules Verne”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

ChatGPT ger oss sedan olika spelmiljöer och här är två olika exempel.

Vi kan sedan spela spelet genom att göra olika val.

Vi kan sedan byta miljö i texten ovan genom att ändra “Jules Verne” till t.ex. “Star Wars” och ändra tiden till “framtiden”.

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Star Wars”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

Vilket gör följande spel.

Här är ett exempel till med inspiration från The Matrix.

Sedan kan vi också ta bort alternativen och göra så att spelet låter oss skriva i fritext vad vi vill göra istället. T.ex. så här:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Linda, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Fortnite”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut. Spelet ska vara på svenska.

Med ChatGPT kan vi variera texter baserat på påhittigheten hos AI:n där vi får läsa, skriva och spela i vår egen miljö. Genom att ge ChatGPT mer instruktioner kan vi förändra spelet och låta oss påverka det utifrån vår egen fantasi.

Den uppmärksamme noterar att det är några stavfel i det som ChatGPT genererar och det går kanske att kombinera att läraren be eleven hitta eventuella stavfel. En annan sida av det är att jag inte behöver skriva rätt när jag arbetar mig vidare i äventyret.

Genom att skapa texter på detta sätt så tror jag vi kan få fler intresserade av att skriva och läsa genom att det blir mer personligt och vi kan bestämma själva vad det ska handla om utan att tvingas att hitta på allt själva.

Tror du att ChatGPT kan användas för att motivera till läsande och skrivande?

Använda AI för att påverka oss genom det skrivna ordet för både ont och gott

Hur kan AI användas för att påverka vår uppfattning om vad som skrivs för både onda och goda ändamål? 

Jag tror det farligaste här är att använda AI för att göra om mina egna texter så att de blir mer mottagliga hos mottagaren. Dvs., skriver olika texter beroende på profilen hos den som ska läsa dem för ge bättre effekt av min kampanj/budskap. Sann eller inte spelar ingen roll utan det handlar om hur jag kan övertyga andra att hålla med mig och tro på mitt budskap. Självklart är artificiella bilder en del av detta men det stora är det skrivna artificiella ordet som nu kan skrivas mer mänskligt och därmed blir enklare att okritiskt acceptera. 

Det farliga här är fortfarande bristen på källkritik hos många. De litar på det som skrivs (eller inte litar alls) pga källan/publikationen men källan i sig kan bli lurad också. Nästa dimension är att publikationer/media använder AI för att generera texter men vad händer om någon hackar sig in och påverkar modellerna eller parametrarna som just den botten använder? Kan ju ta månader innan det upptäcks.

Tänk sedan att TV-nyheter använder AI för att skapa manus, välja ut nyheter etc. Om denna AI inte är objektiv (bygger på bias) så blir vi/många påverkade i en viss riktning. Vad händer sedan om alla nyhetsströmmar är personliga? Dvs., alla ser inte samma version av Rapport eller Aktuellt utan jag får en personlig version som är utformad efter mina intressen där varje inslag är skapat bara för mig eller kanske initialt bara för en viss grupp människor (som jag tillhör). Utformningen sker återigen baserat på en profilering av just mig så att jag får det presenterat på ett sätt som är ”rätt” för just mig. 

Det finns inga verktyg idag för att upptäcka att en text är modifierad för att passa just mig och det kommer att många år innan vi har det. 

Kan vi då vända på det? Kan vi kanske använda detta för lärande där varje elev får en anpassad text som gör eleven/studenten mer mottaglig? Inte att vi ska förändra det som de ska lära sig (fakta, scenarion etc.) utan hur det presenteras utifrån just deras profil så att deras lärande går fortare framåt. De duktigare eleverna/studenterna kan få längre texter och de lite svagare får kortare texter och både blir mer motiverade. Jämför detta med att alla ska läsa exakt samma sak där vissa tycker det -r för svårt eller för tråkigt. 

En annan dimension är att varje elev/student kan få ett sammanhang förklarat på flera olika sätt där AI:n kommer ihåg bakåt vilka förklaringar som accepteras. Dvs. eleven/studenten får det presenterat flera gånger för att lättare kunna förstå. Detta kan inte läraren göra efter som tiden inte finns där även om förmågan fanns att presentera allt på flera olika sätt. 

Ett annat intressant område är att påverka oss att ta bättre hand om vår hälsa. Hur kan AI användas för att få oss att röra på oss mer, att träna mer och att äta ”rätt” utifrån våra egna förutsättningar. Frågan är hur länge det dröjer innan vår offentliga vård ta till sig dessa verktyg och vi medborgare få använda dem som en del i den förebyggande vården.  

Att tekniken används för att påverka oss kan vara både dåligt och bra. Jag hoppas vi kan främst vända det till det som är bra och som ger positiva effekter i våra liv för tex. lärande och hälsa. 

ChatGPT är här – hur påverkar det skolan? Webbinarium 230112

230112 1630-1715 medverkar jag i ett seminarium arrangerat av EdAider om hur ChatGPT påverkar skolan. Gratis för alla lyssna och ni kan anmäla er redan idag. Medverkar gör också Linda Manilla, Micke Kring och Anders Enström. Mer information här.

Varmt välkomna att lyssna!

Uppdatering 1: Inspelning av eventet som alla kan titta på. Ni måste registrera er gratis.

Uppdatering 2: Här har jag besvarat ett antal frågor som kom in i samband med seminariet.

Här är en bild från eventet.

Hur mår ditt inre och har du balans i livet?

Sammanfattning via ChatGPT: Föreläsningen med Sandra Furulund handlade om att hitta balans i livet genom att sätta egna mål och fokusera på återhämtning. Föreläsaren pratade om vikten av pauser och om att arbetsgivaren måste jobba med att skapa en god social miljö och kultur. Författaren reflekterar över hur detta stämmer överens med hans egna erfarenheter på arbetsplatsen och hur det skiljer sig från andra arbetsplatser han har jobbat på. Författaren reflekterar även över hur många olika chefer han har på sin arbetsplats och hur deras mål ofta skiljer sig från varandra, vilket kan skapa förvirring. Författaren diskuterar också hur det kan vara svårt att hitta mening och engagemang på en arbetsplats där ingen verkar bry sig om vad han gör.

Började dagen med en LTU-alumnträff där Sandra Furulund var inbjuden som talare för att prata om stress, återhämtning, balans och egna mål i livet under rubriken Prestera hållbart med ditt inre ledarskap. Det blev en inspirerande morgon om just balansen i livet och att hitta sina egna mål och jobba mot dem. Jag reflekterar över det jag lyssnade på med att jämföra med mitt egen arbetsplats och kan inte låta bli att jämföra med andra arbetsplatser jag jobbat på också.

Sandra tog i sin föreläsning upp vikten av pauser, att ha mellanrum för återhämtning och att sätta sina egna mål. Det håller jag helt med om. För mig handlar det också om att ha ett sammanhang på jobbet och att tillhöra en gemenskap. Här är den sociala miljön och kulturen viktig och det är något som arbetsgivaren måste jobba med på alla nivåer. På en av mina tidigare arbetsplatser arbetade vi otroligt mycket med just denna fråga och där jag som chef tränades i att fråga mina underställda (gillar inte “under” där) hur jag kunde hjälpa dem göra sitt arbete. Det handlade väldigt mycket om tillit och ge stöd till den anställde samt att bry sig om både vad de gör och hur de mår. På min arbetsplats kan jag inte minnas senaste gången någon av mina chefer frågade hur jag mår, dvs frågade på riktigt, inte bara av artighetsskäl.

Arbete är en mycket viktig och stor del av våra liv och för att ha balans i livet så måste vi också ha balans på jobbet. Min personliga arbetssituation är att ingen bryr sig om vad jag gör på jobbet och skulle det komma några krav eller förfrågningar så är det för saker som jag egentligen inte jobbar med alls eller är intresserad av och jag försöker istället bjuda in mig själv till områden som jag tror jag kan bidra till. Tyvärr lyckas jag inte alltid bjuda in mig själv och då tänker jag att mitt engagemang och intresse kanske borde ligga någon annanstans och det leder till funderingar om vad som egentligen är viktigt och målet med min arbetsplats överhuvudtaget.

Jag har idag i praktiken 5 chefer vars mål skiljer sig ganska ofta stort ifrån varandra. Dessa 5 chefer är linjechef, akademisk chef, huvudutbildningsledare, prefekt och rektor och det händer ganska ofta dessa chefer säger emot varandra gällande vad som är viktigt för LTU. Dvs., vad vi ska prioritera, för samtidigt kan inte alla göra allt, eller hur? Ja, vi är en mycket stor organisation med många olika uppdrag.

En annan sak som Sandra tog upp var om man inte lyckas förändra sin arbetsplats så bör man kanske söka sig till att göra något annat i livet. Dvs., söka sig till ett nytt jobb. Det är dock inte så lätt att bara byta arbetsplats när man i många år jobbat med otroligt mycket frihet. För mig handlar det om att få kontakt, erkännande och synlighet och under hösten har jag fått mycket mer av det via mina hobbies (baka bröd och choklad) än av mitt jobb. Detta är en lite underlig situation för mig för i princip hela mitt professionella liv har mina hobbies och arbete varit samma sak men nu är det inte det längre.

Jag ställer mig ofta frågan vad som skulle hända om jag bara slutade jobba eller bara jobbade lite grann. Hur många veckor, månader eller till och med år skulle det dröja innan någon började bry sig? En stor del av mitt arbete handlar om att jag ska sätta mina egna mål och styra min egen tid men på min arbetsplats sker detta med noll uppföljning. Det är helt enkelt ingen som bryr sig så länge man gör det man måste göra.

Kom och tänka på en annan sak. För ca 20 år sedan satsade LTU väldigt mycket på ledarskapsutbildningar (med flera hundra deltagare med väldigt många arbetsdagar var). Detta utvärderades en tid efter och den enda slutsats som kunde göras var egentligen att en klart större del av de som gått dessa utbildningar hade lämnat min arbetsplats för nya uppdrag än de som inte hade gått utbildningarna. Utbildningarna handlade främst om att lära känna sig själv och ta tag i sina inre demoner, djupa tankar och mentala trauman.

En liten slutreflektion från ett jämställdhetsperspektiv. På träffen var det ca 50 personer varav 48 var kvinnor. Är inte män intresserade av att må bra? Personligen boka jag in denna frukostträff enbart för att det var en alumnträff och jag ville träffa människor. Jag reflekterade inte alls över föreläsningsämnet.

Detta är ett ämne som jag kan skriva mycket om. Vad tänker du?

Nyttja ChatGPT för lärande?!

AI-motorn ChatGPT från OpenAI släpptes 221130 och fick väldigt snabbt otroligt många användare. Enligt vissa uppgifter uppnåddes redan 1 miljoner användare efter 4 dagar.

Fusk?

En stor del av debatten om ChatGPT har kretsat runt hur den kan användas för att fuska i skolan och universitet och vissa skriver direkt att ChatGPT måste förbjudas men hur blir det då med andra verktyg som att söka på Google, forskningsassisten i Word och så enkla verktyg som rättstavning och grammatikkontroll? Ska alla dessa verktyg förbjudas också?

Egentligen har studenter på universitetsnivå kunnat fuska i många år genom att alla uppgifter och lösningar sprids online av tidigare studenter. Kanske för att hjälpa andra eller kanske bara för att få lite uppmärksamhet. I slutändan handlar det om att ha ändamålsenlig examination där vi faktiskt undersöker om eleven/studenten har lärt sig det den ska ha lärt sig i respektive kurs och vi som lärare måste fundera på vilket sorts examination vi använder.

Hur nyttja ChatGPT för lärande?

Jag vill istället diskutera hur ChatGPT kan användas till stötta elever och studenter i deras lärande och här nedan följer tio exempel. Vill dock poängtera att detta är bara toppen av ett isberg och det finns massor med fler sätt vi kan använda AI-baserade chatbottar för att stötta lärande.

1: Skrivkramp

ChatGPT kan hjälpa till att komma igång med skrivuppgifter. Jag har själv ibland svårt att komma igång med frustration som resultat och genom att be ChatGPT skriva en kort introduktion till ett visst ämne så kan det vara lättare att fortsätta skrivandet.

På samma sätta kan man mata in sin egen text och be chatbotten att fortsätta skriva för att hjälpa en vidare. Man får det en eller par paragrafer med efterföljande texter.

2: Interaktiv lärobok

ChatGPT har lärt sig massor med fakta och den kan då användas som en interaktiv lärobok där den lärande enkelt kan ställa frågor kopplade till tidigare svar. T.ex. Förklara hur de svenska fjällen skapades? följt av Hur högt är det högsta berget? där jag inte behöver skriva varken fjäll eller att det är svenska berg jag menar för det förstår chatbotten utifrån den tidigare diskussionen.

3: Analysera texter

AI-motorn kan användas för att analysera texter och är duktig på att ge förslag på hur texten bör fortsätta. T.ex. paragrafen ovan om att studenter har kunnat fuska länge ge följande förslag från ChatGPT:

“Det är därför viktigt att universitet och lärare tar initiativ för att motverka och förhindra fusk. Det kan innebära att skapa mer individuella uppgifter, använda olika examinationstekniker som förhindrar kopiering och samarbete under prov, eller att införa mer omfattande kontroller för att säkerställa att studenterna faktiskt har lärt sig det de ska ha lärt sig. Genom att vidta dessa åtgärder kan vi garantera en ändamålsenlig examination och en rättvis bedömning av studenternas kunskaper.”

4: Sammanfatta texter

Vidare kan vi be ChatGPT sammanfatta längre texter och ge oss en sammanfattning. Jag har provat på längre texter, både akademiska och skönlitteratur och fått en mycket korrekta sammanfattningar. Detta kan underlätta för personer med lässvårigheter att läsa texter och därmed lära sig. För mig som forskare och lärare underlättare det otroligt mycket att få sammanfattningar av akademiska skrivningar.

Nedan är ett exempel på där ChatGPT sammanfattar en ganska lång beskrivning av mig som ni hittar här.

Professor Peter Parnes är professor vid Luleå tekniska universitet och är aktiv inom områdena ny teknik och digitalisering i skolan. Han har grundat flera företag, inklusive Marratech som såldes till Google, där han sedan jobbade som utvecklingschef för Google Sverige. Peter är även expert åt Skolverket och engagerar sig i jämställdhet inom IT-området genom projektet #include.

5: Bättre översättningar

Vi har länge kunnat enkelt översätta via olika översättningsverktyg online men med hjälp av ChatGPT kan vi få även få förklaringar till översättningarna som hjälper oss förstå det andra språket. T.ex. Hur säger man “Var är busshållplatsen?” på spanska och förklara. ger:

“¿Dónde está la parada de autobús?” (Uttalas: “donde esta la parada de autobus”)

“Dónde” är en form av “donde” som betyder “Var”. “Está” är den tredje personens singularisform av verbet “estar” som betyder “att vara”. “La parada de autobús” betyder “busshållplatsen”. “¿” är tecknet för fråga, vilket visar att det är en fråga.

6: Ge förslag i diskussioner

Vi kan använda ChatGPT för att ge oss förslag på argument när vi arbetar med i princip alla olika ämnen. Den kan hjälpa oss att ta fram argument för olika skrivningar som t.ex. varför en viss affärsmodell är lämplig för att lösa ett affärsproblem, hur vi ska visualisera vindkraftsproduktion eller Ge mig 3 argument för varför det är bra att lära sig saker? ger

  1. Att lära sig nya saker utvecklar vår hjärna och hjälper oss att bli mer flexibla och kreativa.
  2. Att lära sig nya saker ger oss möjlighet att utforska och förstå vår omvärld på djupare nivå, vilket ökar vår kunskap och insikt.
  3. Att lära sig nya saker ökar vår livskvalitet och hjälper oss att möta nya utmaningar och situationer med mer självsäkerhet och förmåga att hantera dem.

7: Förklara programmeringfel

Många lär sig programmera idag och är man nybörjare så kan vissa fel vara svåra att förstå. T.ex. ChatGPT kan förklara följande felmeddelande från Python: Förklara följande fel: TypeError: ‘int’ object is not iterable

8: Hitta buggar i program och rätta dem

ChatGPT kan också hitta buggar och ge förslag på hur det ska rättas.

Hitta buggen i följande program

def count_occurrence(values, to_find):
	number_of_occurrences = 0
	for v in len(values):
		if values[v] == to_find:
			number_of_occurrences += 1
	return number_of_occurrences

values = [1, 2, 3, 3]
check_for_threes = count_occurrence(values, 3)

print(check_for_threes)

ChatGPT svarar

Buggen i programmet är i första raden i funktionen count_occurrence. Koden använder len-funktionen för att iterera över values, men detta fungerar inte eftersom len-funktionen returnerar längden på values-listan, inte individuella element i listan. För att fixa buggen ska koden istället använda en for-loop för att iterera över values direkt, så här:

def count_occurrence(values, to_find):
    number_of_occurrences = 0
    for v in values:
        if v == to_find:
            number_of_occurrences += 1
    return number_of_occurrences

Med den här ändringen kommer koden att fungera som avsett och kommer att skriva ut 2 när den körs med den givna values-listan.

9: Ge sig själv positiv uppmuntran

Denna är en av mina favoriter. Be ChatGPT skriva något positivt om dig själv och njut av resultatet. Här som ett exempel för att motivera mig, Peter till att gå och träna.

Peter är en fantastisk person som alltid sätter mål för sig själv och strävar efter att bli bättre. Han har bestämt sig för att gå och träna idag, vilket är en fantastisk beslutning. Träning är en viktig del av en hälsosam livsstil och kommer att hjälpa Peter att må bra både fysiskt och mentalt. Jag är säker på att han kommer att göra ett fantastiskt jobb och känna sig stolt över sig själv efteråt. Go, Peter!

10: Skriv något positivt om någon annan

Du kan be ChatGPT skriva något positivt som en dikt för att göra någon annan glad och uppmuntra dem. Här en är en kort dikt i Karin Boye stil.

Rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn
Med kunskap som en vägg av stål
Hon leder Luleå tekniska universitet
Med visdom och styrka, förblir hon rak

Hon är en kvinna av klokhet och stolthet
Som vägleder med mod och integritet
Ingen utmaning är för stor
När hon står i spetsen för vårt högskolor

Med kärlek för vetenskap och teknik
Hon driver vår utbildning framåt
Och med sin ständiga strävan efter förbättring
Hon är en källa till stolthet och glädje för oss alla.

Avslutande ord

Jag är övertygad om att vi bara har sett början på hur textbaserade och andra AI-verktyg kommer att revolutionera vårt lärande och påverka vårt arbetsliv i stort. ChatGPT är ett exempel på ett sådant verktyg som kan hjälpa människor att lära sig allt från grunderna i olika ämnen till avancerade färdigheter och kunskaper. Jag tror verkligen att ChatGPT har stor potential att förändra sättet vi lär oss på och jag ser fram emot att se dess utveckling i framtiden när nästa version av den underliggande AI-hjärnan släpps i version 4 under våren 2023.

Ja, jag har använt ChatGPT för att hjälpa mig skriva och förbättra delar av denna text och ge förslag på hur den kan användas i lärande.

Vad är dina tankar om hur ChatGPT kan och bör användas för lärande?

Ps. Sammanfattning

Här kommer en sammanfattning av hela texten ovan sammanfattad av ChatGPT. Notera sista meningen som jag egentligen inte har skrivit om alls men som ChatGPT lade till.

AI-motorn ChatGPT från OpenAI har snabbt fått många användare. En stor del av debatten om ChatGPT har kretsat kring hur den kan användas för att fuska i skolan och universitetet. Det har föreslagits att ChatGPT ska förbjudas, men det finns även andra verktyg som kan användas för att fuska såsom att söka på Google och forskningsassisten i Word. Istället för att förbjuda ChatGPT bör vi fundera på hur det kan användas för att stötta elever och studenter i deras lärande. Exempel på sådana användningsområden är att hjälpa till med skrivuppgifter, användas som en interaktiv lärobok, analysera texter och hjälpa till med översättningar. ChatGPT har även potential att hjälpa lärare att få en bättre inblick i hur eleverna lär sig och vilka kunskaper de behöver stöd med.