All posts by Peppar

AI:s påverkan på utbildning och samhället

240214 hade jag möjligheten att föreläsa och diskutera AI i två omgånger.

Förmiddagen handlade om AI och examination på LTU i Luleå med institutionen HLT där jag höll en uppskattad presentation följt av en paneldebatt om hur undervisningen på LTU måste förändras. Eftermiddagen spenderade jag tillsammans med Skellefteå Senioruniversitet där jag föreläste om AI:s påverkan på samhället för minst 75 seniorer.

Sammanfattningsvis var mitt budskap att AI starkt kommer att påverka lärande och här måste LTU och alla skolinstanser hänga med i den snabba utvecklingen. Utbildningsväsendets utmaning är den stora trögheten gällande att förändra utbildningar (både kurser och program). Program med start hösten 2026 bestäms “nu” och sedan ska studenterna läsa i upp till 5 år. Dvs., vi bestämmer _nu_ vad studenterna som tar examen 2031 ska läsa i stort. Frågan är dock; Hur ser samhället och arbetsmarknaden ut 2031? Nej, vi vet inte men vi måste gissa och interpolera så vi kan ge en relevant utbildning till de som ska jobba i framtiden.

Sedan måste vi också ha bra verktyg för reskill och upskill av existerande arbetskraft men det är en separat diskussion som jag kanske återkommer till senare.

Hur gör man den perfekta koppen kaffe?

Här är en bildserie där jag pressar hemmarostat kaffe i en Aeropress. Under varje bild beskriver jag vad som händer och vad som är speciellt i just det steget.

Aeropress är bara en av flera metoder vi använder för att tillaga kaffe på Lustigbacken 3.

Någon som är sugen att prova hemmarostat kaffe från Lustigbacken 3? Vi levererar både hela och malda bönor. Kaffet rostas på beställning så det blir extra färskt. Maila oss på peter@parnes.com om du är intresserad!

15g kaffebönor är perfekt till en koppa kaffe. Kaffet är rostat hos oss i en Bullit R1 (Kaffegrisen) och det har vilat i 9 dagar i frysen. 9 dagar kan tyckas länge men i detta fall så blev det utmärkt. I normala fall brukar jag rekommendera 4-5 dagars vila.

Kaffet mals för hand i en japansk Hario Skertorn. Här hittar ni en kort film från tillverkaren. Denna kvarn har varit med mig på många resor och har burits med många mil i fjällen (utan glaskoppen). Funkar perfekt fortfarande.

Här är det malda kaffet. Lite grövre malt än för espresso.

Här är själva kaffeverktyget, Aeropressen! Denna är säkert 20 år gammal nu och fungerar fortfarande kanonbra. En Aeropress pressar vattnet genom kaffet och man måste ta i ordentligt när man pressar. Den gör att det blir ett högre tryck mot kaffet än med en presskanna, dvs., samma princip som en espresso.

Här är kaffet i Aeropressen. Notera att verktyget står upp och ner. Detta är för att kaffet ska kunna dra längre. Mer om det nedan.

Här är själva filtret som kaffet ska pressas igenom. Som ni ser så är det begagnat och det är för att fettet från kaffet ger en extra god smak till kommande koppar. Jag använder samma filter ca 5 gånger och diskar det efter varje kopp.

Kaffet ska drickas ut ett varmt kärl och jag föredrar små glas. Här är det fyllt med kokhett vatten precis innan jag häller på vattnet på kaffet.

Jag blöter ner filtret innan det sätts på Aeropressen. Det gör inget att lite bubbligt i mitten, bara det täcker hela formen.

Nu är det dags att tillaga kaffet och vi häller på 120g varmt vatten. Vill man ha starkare kaffe så kan så klart minska mängden vatten. Jag brukar variera mig ner till ca 70 g vatten. Efter vi hällt på vatten så blandar vi om kaffet för att kommer det att klumpa sig i botten och sedan låter vi kaffet dra exakt 90 sekunder.

Här ser ni varför den ska vara upp och ned för att annars börjar kaffet rinna genom filtret direkt. Att tillreda kaffet upp och ned i en Aeropress kallas “The Swedish Way”. Det blir helt enkelt starkare så.

Så här ser kaffesoppan ut. Bubblig och fin. 🙂

På med filtret med vi väntar på att kaffet drar i 90 sekunder.

När kaffet dragit färdigt så vänder man hastigt verktyget rätt väg direkt över ett glas (eller en mugg om man föredrar det), men töm glaset på det varma vattnet först.

Nu pressar man på ordentligt. Här får man ta i ordentligt och nästan lägga sig på Aeropressen. Man får se upp så att kraften inte blir sned för då kan det hela ramla och kaffet rinna ut. Hemska tanke!

Mot slutet skapas ett vakuum som kan vara svårt att pressa ut och då får man dra bak toppdelen litegrann och pressa ned igen. Jag pressar ändra ned i botten medans andra avbryter när vakuumet tar emot.

Färdigt. Beroende på kaffesort får man också ibland lite skum (creama).

Här ser ni pucken med pressat kaffe.

Det färdiga kaffet. Drick det direkt medans det är hett men svep det inte utan smutta långsamt. Temperaturen kommer att ändras under tiden du dricker och med den också smaken så att det underbara kaffet kommer till sin rätt.

Så här pigg och glad blir man av hemmarostat kaffe!

Frågor och funderingar? Hör av dig!!

Mina uppdragsutbildningar om AI och lärande

Har precis avslutat den sista sessionen inom mina uppdragsutbildningar på LTU för i år.

Jag släppte den första kursen i slutet av maj och det har blivit 6 kursomgångar under 2023 fördelade på dels en 40h-kurs och en 12h-kurs. Totalt har 532 personer gått dessa kurser under 2023 och vi har sålt ytterligare 1993 platser. Om alla dessa sålda platser nyttjas så kommer det att bli 2525 personer som gått mina utbildningar totalt.

Generellt är mina deltagare mycket nöjda och jag får kanske återkomma med lite konkreta kommentarer. Dock anser de att de lärt sig enormt mycket vilket är smickrande 🙂

Pengamässigt har mina kurser genererat drygt 1.317.000 SEK i externa intäkter till LTU under 2023-2025 varav 997.000 faktureras under 2023 (plus moms).

Nu kanske ni tänker att utbildning ska vara gratis men när det gäller uppdragsutbildning så får inte universiteten ge bort det gratis utan vi ska ta betalt till självkostnadspris. Det har regeringen bestämt.

Jag hade tänkt att ge lite nya AI-utbildningar under 2024 men vi får se vad som händer. Beror lite på min arbetsgivares prioriteringar och vad de vill att jag ska göra nästa år.

Men om det blir nya utbildningstillfällen, vad skulle DU vilja lära dig inom ramen för uppdragsutbildning eller andra former (frisåtende kurser) kopplat till AI?

Google lanserar Gemini, deras nya AI-modell

Google släppte igår en massa information och demonstrationer av deras nya AI-modell Gemini. Flera av deras demofilmer är mycket imponerande. Samtidigt så var flera av filmer när de lanserade PaLM2 också imponerande men modellen fungerade inte så bra i praktiken.

Jag har inte fått tillgång till Gemeni ännu (har någon?) men roar mig med att läsa deras tekniska rapport så länge om Gemini. Google släpper sina nya AI-modell i tre storlekar; Nano, Pro och Ultra. Pro ska vara den som ska köra i Bard (Googles ChatGPT) och vara tillgänglig för alla i 170 länder.

I den tekniska rapporten hittar man deras egen utvärdering och det är väl egentligen bara en jämförelse, den mot GPT4 som är riktigt intressant. Notera att GPT4 släpptes i mars 2023 och Gemini släpps 9 månader senare och självklart arbetar OpenAI på GPT5 (oklart när den släpps). Google väljer att lyfta MMLU-testet i sina reklamfilmer så jag fokuserar på det testet också.

Här kan vi se att Ultra slår GPT4 med 2.75 procentenheter medan Pro ligger hela 8.16 procentenheter under GPT4. Här kan det vara bra att titta på gratisalternativen också och jämföra Bard med gratis-ChatGPT och då är Pro 9.13 procentenheter bättre vilket är bra.

En annan iakttagelse vi kan göra är att att Pro är bara 0.73 procentenheter bättre än PaLM2 som körs i Bard idag. I och med att Bard med PaLM2 inte är så imponerande idag så kan vi fråga oss vad det betyder för den praktiska användning av Pro?

Ultra ska gå att komma åt via Bard Advanced som ska rullas ut under början av 2024. Dvs., oklart när vi kan få testa den. Jag antar att access också kommer att säljas via API.

Vad är dina tankar om Googles nya modell?

Många föreläsningar under november 2023

November har varit den mest intensiva föreläsningsmånaden någonsin för mig.

Jag har hållit 15 föreläsningar om AI med totalt 21.5h pratande varav 9 föreläsningar på scen (12.5h) och 6 online (9h). Jag har föreläst på plats i Stockholm, Västerås, Göteborg, Malmö och Luleå och online i Finland (2 gånger) och resten online i Sverige.

Utöver detta har jag haft 5 sessioner * 2h = 10h med uppdragsutbildning online samt 6h undervisning med studenter IRL. Uppdragsutbildningen består av ca 0.75h föreläsning (utöver timmarna ovan) och resten diskussioner i plenum och i grupper.

Jag har också spenderat många++ timmar om att läsa om och diskutera AI i olika sammanhang samt spenderat väldigt mycket tid på att förbereda presentationer, planera möten och föreläsningar, skriva texter och att diskutera med journalister.

Det stora positiva är den fantastiskt positiva återkoppling jag får vilket ger en massa dopamin, oxytocin och serotonin och en ökad positiv självkänsla.

Jag kan lugnt erkänna att det stundvis blev lite väl mycket jobbande och det blev för lite tid för återhämtning och hobbies men all den positiva återkopplingen gör att jag har återhämtat mig mycket fort. Under december lugnar det ned sig rejält och snart blir det julledigt.

Ps. Vill ni ha en egen AI-föreläsning så hör av er 🙂

Sveriges Radio: Fusk och examination med AI 231130

231130 var jag med i Sveriges Radio och kommenterade att studenter fuskar med hjälp av AI generellt och ChatGPT specifikt. Anna Lidé intervjuade mig i drygt 4 minuter om denna viktiga fråga.

Uppdatering: Sveriges Radio lade upp ett eget inlägg med ett kortare klipp från denna intervjue om att gillra fäller för studenterna. “Professorn: Inte okej att gillra fällor för fuskande studenter.

Här kan ni höra hela intervjun och nedan finns en transkribering.

Intro: Under morgonen har vi hört rapporteringar om universitetsstudenter som fuskar på tentor genom chatt-GPT, en app med artificiell intelligens. Undersökningen som P4 Jönköping gjort visar även att fyra studenter från LTU dömts av disciplinnämnden. Anna Lidé frågade en professor i datateknik vid LTU, Peter Parnes, om hur han ser på att universitetsstudenter använder AI för att fuska.

Peter: Det är ju olyckligt att använda AI för att fuska. Jag vill ju gärna se att studenterna använder AI för att hjälpa dem i sina studier. Där jag tror att AI kan vara en jättestor hjälp i att lära sig mer och lära sig djupare helt enkelt.

Anna: Gott så, men det är ju de facto så då att de ändå fuskar. Precis, precis. Och här är ju gränsen då mellan hjälp och fusk är hårfin.

Peter: Nu är det ju i det här disciplinnämnden dömts och jag tror tyvärr att det är många fler som använder ChatGPT. Och vi som lärare försöker ju uppmana dem att inte göra det då.

Samtidigt måste man titta på vilken examination man ska ha. En examination som man kan fuska på är i mångt och mycket en felaktig examination. Där vi istället vill titta på en kontinuerlig examination som är en integrerad del av lärandet.

Anna: Vad kan en sådan examination vara till exempel?

Peter: Det är att vi tittar mer på processen. Man har många korta examinationsmoment. Det kan vara diskussioner, eleverna får presentera saker, svara på frågor. Så att man gör det här många gånger istället för att man har en hel kurs, har en skriftlig tenta på slutet eller en skriftlig hemuppgift på slutet då.

Anna: Hur många tror att det är som fuskar?

Peter: Oj, det är ju svårt att säga det. Och det är ju som jag sa tidigare att gränsen mellan fusk och hjälp är hårfin. Så att någonstans måste man komma in och definiera fusket.

Det handlar ju om att försöka lura den som examinerar som att man gör något annat.

Anna: Om ni ertappar en elev men det här ser väldigt mycket AI ut, vad gör ni då?

Peter: Jag skulle säga att i steg 1 så handlar det om att man tittar på om man misstänker detta, prata med studenten istället då. Att här måste vi också vara lite schyssta då för att det handlar ju inte om att skapa en otrygg studiemiljö utan vi vill ju att studenten ska lära sig så mycket som möjligt.

Vi vill ju hjälpa dem att klara sina studier och det här kan ju då vara olika anledningar. Och i en nylig undersökning från KTH då kom det fram att den absolut vanligaste orsaken till fusk det var tidsbrist.

Det vill säga man är dålig på att planera, man hinner inte med etc. Och där man då är rädd för andra konsekvenser i sitt liv. Man får inte se sig än om man inte klarar den här uppgiften till exempel då för att få väldigt hårda påföljder.

Anna: Men vad tänker ni i framtiden här nu då som lärare? Hur tänker ni och hur gör ni? Är ni redo för fler som får anmärkningar från disciplinnämnden eller tänker ni att vi måste tänka nytt?

Peter: Så under året sedan i januari så har vi i en grupp där jag ingår jobbat på en policy för LTH som går ut egentligen både till elever och till lärare där vi ber alla att ta till sig detta. Och där handlar det ju mer om det här, hur motiverar vi till lärande? Hur skapar vi en trygg miljö? Och vi ger exempel på vad som är fusk och vad som inte är fusk. För det är inte alls så jättesjälvklart att man vet vad som är fusk heller.

Anna: Och hur motiverar man till lärande?

Peter: Måste man lära sig saker nu i framtiden när de kommer ut i en arbetsplats där man ändå har AI som kan det åt dig? Precis, och det här är ju en av de jättestora frågorna. Hur motiverar vi just till lärande? Om jag har en AI med mig som svarar på alla mina frågor, den kan i princip lösa alla mina uppgifter åt mig i framtiden. Och framtiden här, det är ett halvår eller ett år bort.

Hur förbereder vi våra studenter för just den här arbetsmarknaden där man använder de här verktygen hela tiden? Och det här är ju en balansgång då. Och det här handlar ju om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Där vi kanske i början på året gör det lite mer kontrollerat etc.

Och sen i högerårskurserna så blir det mycket mer friare. Det ska vara som om man var i verkligheten som jag brukar säga.

Anna: Många som lyssnar nu tror jag med mig också är lite oroade över AI och framtiden. Hur känner du själv?

Peter: Jag är ju väldigt positiv till detta då. Vissa forskare har ju målat upp en väldigt negativ bild att det är mänsklighetens undergång i framtiden då. Jag tror inte alls att vi kommer hamna där, utan snarare kommer AI att vara en medhjälpare och den kommer att göra fantastiska framsteg för mänskligheten.

Anna: Fortsättning följer onekligen. Tusen tack säger vi till Peter Parnes, professor i datateknik vid LTU. Tack så mycket.

Peter: Tack så mycket.

Ps. Transkriberingen är gjord gjorde via tjänsten TurboScribe och redigerad av mig.

Publikation: Framtidens lärande med generativ AI

Jag presenterar en publikation med titel Framtidens lärande med generativ AI på 9:e Utvecklings­­konferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Publikationen är 16 sidor lång om mina tankar om lärande med generativ AI.

Publikation. Framtidens lärande med generativ AI av Prof. Peter Parnes.

Presentation.

Sammanfattning: Generativ AI, exemplifierad av verktyget ChatGPT från slutet av 2022, har potential att starkt påverka hur våra studenter lär sig och hur vi bedriver undervisning genom att ge stöd för framtidens lärande med innovativa pedagogiska metoder. Samtidigt är generativ AI för text en kontextberoende statistisk modell, vilket kräver kritisk användning. Utöver textgenerering kan generativ AI skapa bland annat bilder, musik, film, dataspel och datorprogram vilket ger en möjlig integrering i många olika kurser. Olika typer av AI-tjänster kan fungera som hjälplärare, potentiellt minska prestationsångest och stödja studenter med lässvårigheter eller utländsk bakgrund. Detta understryker behovet av att anpassa undervisningen för att maximera fördelarna med AI i lärandeprocessen. AI-verktyg har också möjlighet att effektivisera många olika aspekter av lärandet, både för studenterna och för personal inklusive lärare och administrativ personal. För studenter finns möjligheten för ett både djupare och snabbare lärande samt för personal kan AI-verktygen hjälpa till med olika undervisningskopplade och administrativa uppgifter. Långsiktigt kan AI-verktygen ha en stark påverkan på hur undervisning bedrivs inom högre utbildning men det finns också ett antal praktiska hinder som måste överbryggas som balansen mellan fusk och hjälp och ekonomiska och juridiska utmaningar. Samtidigt går den tekniska utvecklingen mycket fort samtidigt som det högre utbildningssystemet förändras långsamt och det är svårt att överblicka hur mycket av undervisningen som kommer att ha förändrats på till exempel tio års horisont.

Kan AI bidra till ökad forskningskvalitet?

231115 arrangerade SUHF ett seminarium on frågan Kan AI bidra till ökad forskningskvalitet? Jag var en av de inbjudna talarna och diskussionsdeltagarna. Nedan är mitt korta inspel till frågan och här hittar ni mer information om eventet och de andra presentationerna.

Min presentation.

Universitetsläraren skrev en artikel om eventet där de fångade upp mina tankar om att gränsen mellan hjälp och fusk är hårfin.