I gave a talk on The Future of AI and Learning at the event AI in Higher Education: opportunities and threats organized by Media & Learning on 230524.
The main points covered are:
– Transforming Education: Generative AI to enable personalized, adaptive learning experiences.
– AI-Assistants: Enhancing individual learning through tailored support.
– Generative AI’s Future: Exploring new directions to revolutionize teaching and learning.
Internet Society – Swedish Chapter, ISOC-SE bjöd in mig för att prata om generativ AI 230523 1600-1730. Eventet är gratis och öppet för alla och här är mer information hos ISOC-SE.
Vad är det som gör just ChatGPT så attraktivt? Peter Parnes ger en introduktion till hur verktyg för generativ AI (artificiell intelligens) kan användas både professionellt och privat samt presenterar både möjligheter och utmaningar med att använda AI för att generera text, bild, film, musik, dataspel med mera. Peter kommer också att ge en framtidsspaning gällande AI och dess påverkan på våra liv. Efter presentationen kommer ni att få ställa frågor om AI, ChatGPT med mera.
230518 är jag med i Dagens Nyheter om AI och ChatGPT. Inlåst artikel så ni får den som PDF och bilder också.
SVT Norrbotten intervjuade 2 studenter och mig om att använda AI som hjälp i studierna. Det blev 3 separata inslag.
1: Intervju med mig.
3: 3 frågor om AI.
I am giving a short talk on ChatGPT for Teaching and Research at the WASP-ED Event Large Language Models and Higher Education. I will also host one of the break-out sessions.
The event is online and free but you need to sign up.
Friday 230512 1000-1200.
230511 besöker Rudbecksgymnasiet från Sollentuna återigen LTU och jag håller en kort presentation om Peter (mig själv 🙂 och AI.
Onsdag 230503 1200-1400 besökte jag Kungliga tekniska högskolan, KTH och deras föreläsningsserie Lunch ’n’ Learn för att föreläsa om och diskutera AI och lärande i högre utbildning.
Titeln är ”ChatGPT och annan generativ AI-teknik – Möjligheter och utmaningar”.
Eventet är online via Zoom på engelska och ni hittar mer information här. Nedan hittar ni en inspelning av föreläsningen.
Hur kan vi nyttja generativ AI för att stötta studenterna i deras lärande? 221130 släpptes AI-verktyget ChatGPT och lärare och studenter har fascinerats av hur detta verktyg kan användas för både fusk och hjälp med lärande. Sedan dess har en rad olika verktyg baserat på den underliggande AI-hjärnan GPT släppts för att hjälpa till med skapande och förståelse.
OpenAI, företaget bakom GPT har genom ChatGPT skapat en tjänst där användarna kan interagera med AI:n på ett naturligt sätt genom konversationer och företaget fortsätter att utveckla GPT genom återkoppling från människor som sedan tränas in i modellen för att göra den ännu bättre. Samtidigt är det viktigt att notera att den underliggande transformerbaserade AI-hjärnan inte är en faktadatabas utan i stället är en statistisk modell för att räkna ut vad nästa del i ett ord ska vara baserat på kontexten. Detta leder till att användare måste vara försiktiga med resultaten och ständigt källkritiska.
Övergripande kallas tekniken för att skapa nytt med hjälp av AI för generativ AI och inkluderar inte bara generering av text utan även bilder, musik, film med mera. AI-verktyg som ChatGPT kommer att integreras i vår vardag och finnas tillgängliga överallt och det leder till frågan hur undervisningen bör bedrivas för att stötta studenters lärande på bästa sätt. Tidiga experiment visar att AI-verktygen kan användas för att stötta studenter i deras lärande genom att vara en hjälplärare som kan förklara olika saker samt bekräfta att studenter har förstått det de ska lära sig.
En viktig fråga för dagens högre utbildning är integration där målet är att alla oberoende av bakgrund ska kunna delta i undervisningen. Här kan AI-verktygen hjälpa studenter med utländsk bakgrund att delta, förstå och lära sig mer. Undervisningen sker ofta på engelska och genom att använda till exempel ChatGPT kan texter sammanfattas och förklaras på olika språk.
En annan aspekt är möjligheten till en mer rättvis examination av skriven text med hjälp av AI. I majoriteten av fallen ska examinatorn inte examinera själva språket utan examinera innehållet. Om rapporten är dåligt skriven, till exempel på grund av bristande kunskaper i svenska så kan den tvättas innan inlämning för att dölja de språkliga bristerna och leda till en mer objektiv examination.
Dagens tillgängliga AI-verktyg gör att möjligheten till fusk ökar. Studenter har kunnat fuska i många år men nu har det blivit lättare. Vi kan säga att fusk har demokratiserats där alla kan fuska på lika villkor. Verktyg som ChatGPT kan skapa mycket avancerade texter som svar på inlämningsuppgifter samtidigt som lärare inte har några tillförlitliga verktyg för att avgöra om en text är skriven av en AI. Flera företag hävdar att de har verktyg för detektering men författarens egna experiment visar att de inte är tillförlitliga och även om de skulle fungera så får vi bara en sannolikhet att det är skrivet av en AI.
Det är också svårt att skapa regler för hur mycket AI-verktygen får användas då användningsmönstret inte behöver vara att studenten ber ChatGPT skriva en text som sedan kopieras in. I stället kan studenten be AI:n om hjälp med förslag, skriva lite själv, be om en förklaring, be AI:n förbättra texten etcetera Hur sätter vi en gräns för hur mycket AI:n får användas i detta fall?
Vidare kan det till och med vara så att vi lärare, ofta stressade med många rättningar har varit för lata där vi i inlämningar enbart letar efter att enstaka delar finns med, i stället för att examinera den övergripande kunskapen.
Samtidigt som vi uppmuntrar nyttjandet av AI-verktyg för lärande så behöver vi komplettera skriftlig examination med frågebaserad examination (muntlig eller skriftlig i en kontrollerad miljö) för att säkerställa att studenten faktiskt förstår det de skrivit och lämnat in.
En tanke för framtiden är att läraren kan få hjälp av en AI med att göra den frågebaserade examinationen genom att en AI ställer frågor till studenten för att ge ett sammanfattande omdöme av om de faktiskt kan ämnet eller inte. Detta leder till att studenten både får en direkt återkoppling på vad den kan och gör att bedömningen främjar en djupare förståelse och lärande hos studenten. Författarens egna experiment med ChatGPT visar att detta är fullt möjligt där AI:n ställer flera frågor baserat på hur studenten svarar tills AI:n anser att den kan ge ett omdöme.
AI-verktygen kommer att vara tillgängliga överallt, kunna förklara saker och kunna lösa komplexa problem åt oss. Vad ska då våra studenter lära sig? Ska de bara satsa på kreativa uppgifter utan att behöva lära sig något? För att effektivt kunna nyttja vår egen kreativitet så måste vi ha kunskap. Jämför till exempel med barn som fritt får hitta lösningar på ett problem. De ger oss då många kreativa och ofta roliga lösningar men sällan något riktigt användbart eftersom de inte har kunskapen för att nyttja sin kreativitet till att ta fram lösningar som bygger på tidigare kunskap.
Genom användningen av AI-verktyg kan vi skapa en undervisningsmiljö som är individuellt anpassad för varje student som får en egen utbildningsplan som utvecklas kontinuerligt beroende på tidigare resultat där studenten blir mer aktiv i sitt eget lärande. Samtidigt är interaktion och diskussion mycket viktigt för lärandet och genom nyttjandet av AI-verktyg kan läraren få mer tid för de djupare diskussionerna om det studenterna ska lära sig. Frågan är här om det kommer att leda till att studenterna lär sig effektivare och långsiktigt, till och med att studietakten kan öka?
Lärarnas pedagogiska praktik och högskolepedagogik kommer att behöva utvecklas genom att integrera AI-verktyg för effektivare och mångsidigare undervisning och anpassa undervisningen till individuella behov. Det kommer att leda till ökad tillgänglighet och inkludering för studenter med olika bakgrunder samt frigöra lärartid för personlig interaktion genom AI-assistans och slutligen stimulera kreativt och kritiskt tänkande med nya idéer och perspektiv.
AI kommer att starkt påverka allas lärande och öppnar för stora möjligheter till att utveckla högskolepedagogiken, andragogiken och lärandet.
230428 ger jag en presentation på nationella Include-konferensen i Malmö om Agneta Hedenströms och mitt arbete med inkludering på både LTU och Luleå Makerspace för att få ett mer jämställt IT-område.
Här hittar ni presentationen och nedan hittar ni ett abstrakt för arbetet.
Peter Parnes och Agneta Hedenström
Luleå tekniska universitet
peter.parnes@ltu.se, agneta.hedenstrom@ltu.se
2014 skapades #include på Luleå tekniska universitet på initiativ av Peter Parnes med målet att stötta de få kvinnor vi hade inom ingenjörsutbildningarna Datateknik och relaterade IT-utbildningar samt för att rekrytera från underrepresenterat kön för ökad jämställdhet [1]. Verksamheten är pågående och utvärderas och utvecklas kontinuerligt tillsammans med aktiva studenter.
Inom #include arbetar studenter med att arrangera sociala och ämneskopplade aktiviteter med ekonomiskt och praktiskt stöd från LTU. De yngre studenterna får träffa äldre studenter och alumner och får en naturlig plats för att diskutera frågor kopplade till sina utbildningar. Verksamheten drivs också i samarbete med flera branschorganisationer för att skapa en närmare kontakt till yrkesverksamma kvinnor.
Parallellt med #include-arbetet arbetar vi med långsiktig rekrytering genom att väcka och stötta unga tjejers intresse för teknik genom att Makerspace-rörelsens [2] olika aktiviteter samt arbeta med att skapa nya förebilder i vuxna, t.ex. genom initiativet MakeHer. Här har olika aktiviteter arrangerats tillsammans med bland annat den ideella organisationen Luleå Makerspace genom t.ex. workshoppar för att skapa dataspel [3].
Erfarenheter visar att det är viktigt med paketeringen för att väcka teknikintresse och fyra huvudprinciper har vuxit fram.
1: Gå från idé till prototyp där deltagarna får lära sig förverkliga sina egna idéer [4].
2: Presentera vad de ska lära sig på ett attraktivt sätt genom att inte sälja in tekniken i sig utan snarare som ett verktyg för att lösa ett problem eller skapa något större.
3: Kasta ut exempel som tydligt förknippas med pojkars intresse som motorer och maskiner och i stället lär ut samma sak med andra exempel som tilltalar både tjejer och killar.
4: Börja tidigt, dvs., ålder 8–12.
Utvärderingar visar att detta uppskattas av studenterna och deltagarna samt att i alla fall ett fåtal tjejer har valt att studera inom IT-området tack vare dessa aktiviteter för långsiktig rekrytering.
Referenser
[1] Sylvia Walby, The European Union and Gender Equality: Emergent Varieties of Gender Regime, Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, Volume 11, Issue 1, Spring 2004, Pages 4–29, https://doi.org/10.1093/sp/jxh024
[2] P. Blikstein, Digital fabrication and ‘making’ in education: The democratization of invention, in: J. Walter-Herrmann, C. Büching (Eds.), FabLabs: Of Machines, Makers and Inventors, Bielefeld, 2013.
[3] Parnes, P., & Hedenström, A. (2021). Creating interest for STEM through Computer Game Making in an Informal Makerspace Learning Environment: Luleå Game Create. 7th International Conference – Designs for Learning, Online, May 25 – 26, 2021 : Remediation of Learning. Presented at the 7th International Conference Designs for Learning. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-83865
[4] Tomko, M, Schwartz, A, Newstetter, W, Alemán, M, Nagel, R, & Linsey, J. “A Makerspace Is More Than Just a Room Full of Tools”: What Learning Looks Like for Female Students in Makerspaces.” Proceedings of the ASME 2018 International Design Engineering Technical Conferences and Computers and Information in Engineering Conference. Volume 7: 30th International Conference on Design Theory and Methodology. Quebec City, Quebec, Canada. August 26–29, 2018. V007T06A036. ASME. https://doi.org/10.1115/DETC2018-86276
Jag är keynote-talare på Sunetdagarna 230420 i Eskilstuna med ämnet AI för effektivt lärande. Det blir ganska många presentationer om detta ämne men varje gång kommer det in lite nya tankar, speciellt om framtiden.
