Category Archives: LTU

AI och energianvändning – Förmiddag i P4 Norrbotten

250618 var jag med i Förmiddag i P4 Norrbotten och pratade om energianvändning och AI. Jag och journalisten och programledaren Anna Lidé hade ett mycket intressant (enligt mig) samtal om många olika aspekter av att använda AI och större frågor om hur vi hittar information. Totalt blev det ett inslag på nästan 15 minuter. Vad tycker du? Var det intressant?

Här hittar ni en inspelning samt en transkribering. 

Oj, oj, oj. Närmsta halvtimmen kommer ni att få ha lite tålamod. Vi ska försöka prata så långsamt och lugnt och tydligt som vi kan. När jag och professor i datateknik, Peter Parnes, möts kan det bli många ord och mycket energi. Det vi ska prata om är energi. Är det mer energislukande att söka saker på nätet med AI om du jämför med en vanlig sökning på nätet med Google? Det har länge sagts att det tar tio gånger mer energi att använda AI. Så jag frågade AI hur mycket mer energi går det att söka om jag söker via AI, till exempel ChatGPT, än att googla vanligt. Copilot, det är en av de här varianterna, den sa att det är betydligt mycket mera, det är ungefär . Jag kan inte summera det här supersnabbt, men de här två olika, ChatGPT och Copilot, säger i korta ordalag totalt olika. Ja, det tar ungefär tio gånger mer, eller nej, det är ungefär samma sak. Professor i datateknik, välkommen hit.

Tack så mycket.

Hur ska vi nu få nån slags. Ordning på det här tänket. Är det miljövänligt eller ovänligt att använda Chatklippet?

Om vi börjar med mängden energi som används, så vet vi inte. De stora techjättarna, som står bakom de här olika tjänsterna talar inte om hur mycket energi som går åt. En av anledningarna är att man inte vill skylta med det. Det andra är att det är så många faktorer som kommer in när vi pratar energianvändning. Dels är det själva energin som går åt för att. svara på frågan för att köra den här AI-modellen. Sen har det varit jättemycket energi tidigare för att skapa datamodellen. AI-modellen under ytan. Sen har vi alla datorer i övrigt. Internettrafiken, kommunikationen, den enhet du själv använder för att ställa frågan. Hela tiden går det åt energi för detta.

Och bygga upp alla stora serverhallar och datahallar och allt vad det heter. Det gäller att vara medveten. Jag försöker vara medveten. Det är jättesvårt som vanlig människa. Men om jag ska ta reda på vem som är Peter Parnes kommer ofta AI-svar upp längst upp. Utan att jag ber använder AI-funktionen sin energi. Men då kan man skriva vem som är Peter Parnes och lägga till. Minustecken AI, alltså minus AI. Då får jag upp svar utan AI. Är jag en bättre människa då?

Jag tycker inte det. För mig handlar det om nyttan. Hur snabbt kan jag få svar? Jag använder de här tjänsterna. Jag har själv använt sökmotorer sen 1990-talet. Det handlar om att kunna få tillgång till informationen snabbare. Jag tillhör de som har börjat söka mer och mer via ChatGPT istället för Google. Google har tappat användare och försöker presentera detta på ett nytt sätt i form av AI. Jag söker professionellt och privat via ChatGPT därför att jag får mer sammanställda svar direkt. Då kan man tänka sig att den första frågan kanske kostar mer energi. Men om jag hade googlat exakt samma sak, då kanske jag hade behövt ställa fler frågor. Jag hittar ju inte det där, jag måste scrolla, jag klickar på länk. Men för mig kommer du tillbaka till nyttoeffekten av det här. Vad har jag för nytta av att göra den här sökningen då? Vissa saker är professionella och andra är privata. Men det kan ju vara nytta privat också.

Spännande tankar. Om det nu börjar gå mot, som jag också har läst i andra artiklar, att AI tar över och det blir mindre att man googlar, precis som du säger, att Google tappar. I min värld blir det att jag lämnar över till en funktion som går att styra. AI tar över min sökning, i stället för att jag själv tar reda på fakta. Man släpper ifrån sig en viss makt.

Det är inte en AI-fråga. Så har det varit i flera decennier, sen 1990-talet. En sak som Google gjorde tidigt. som heter Pagerank. Det var just för att ranka webbsidor utifrån ungefär 100 olika parametrar. I vilken ordning de ska presenteras för oss när vi söker. En av dem är hur många andra har klickat på den här textmassan, vad den pekar på. Så den där filtreringen har vi haft med oss i åratal. Undersökningar visar att extremt få användare går förbi första resultatsidan. Man tittar aldrig mer än de tio första, max. typ tre första och sen nöjer man sig där. Och här blir, ska jag säga med AI, det kanske till och med så att vi får ju bättre svar där AI har tittat kanske på motsvarande de 20 första, 30 första, 40 första och sen sammanställer de svaren åt oss. Så då får vi ju liksom bättre informerade svar. Och jag har själv upptäckt det här flera gånger där jag har ställt frågor, mer så här ifrågasatta frågor där det finns liksom båda sidor. Och då har ju då AI presenterat att de här säger detta och så fått källor på det.

Å andra sidan säger de här källorna det här. Jag hade nog varit lat. Jag hade nöjt mig med de första och inte tittat på å andra sidan.

Absolut. Men då säger Copilot att nya uppskattningar förbrukar en typisk fråga till ChatGPT ungefär 0,3 wattimmar. Det är ungefär lika mycket som en vanlig Google-sökning. Det säger ChatGPT. Men använder jag ChatGPT och kollar med den, då säger den att en vanlig Google-sökning förbrukar 0,3 watt-timmar medan en AI förbrukar 2-5 watt-timmar. Enorm skillnad. Så man kan inte bara ta de första svaren i alla fall.

Nej, precis. Det är som jag sa initialt. Problematiken här är att vi har inte fakta. Så de här AI-motorerna, både Copilot och. ChatGPT är samma AI-modeller, lite olika varianter. De gissar. De utgår från den fakta de har. Hittar de inte fakta, fyller de på med vad de själva – killgissar. I de här frågorna är det svårt att hitta fakta om hur mycket det drar.

Det är så mycket spännande man vill prata om här och det ska vi fortsätta göra. M People ska få sjunga Moving on up. Och så tänker jag att vi ska fråga hur mycket AI-användning tål jorden? Och så vidare. Jag vet att du är en AI-förespråkare också. Det är ju en AI-förespråkare vi har med oss här. Vill du ringa in och fråga någonting eller säga någon motsats till det? Då kan du vara en annan källa. 0920-27 5353. Pratar AI och sökningar och energi och allt vad det är för någonting. Hur svårt det kan vara att försöka vara lite miljövänlig eller annat här i världen när det går åt mycket energi. Om till exempel, jag bara på skämt här under låten sa, till exempel om jag ska vara artig och säga hej Siri, hur mår du idag? Ja, då började vi fortsätta prata och så. Då kommer hon och svarar! Jag mår utmärkt, tack. Peter Parnes, du som är professor i datateknik. Vad säger du om det här? Vad hände just nu?

Alltså, det spelades ju in och så tog det ju energi att börja inspelningen. Sen skickades det iväg, transkriberades, gjordes om till text, tolkades, genererades ett svar som sen gjordes om från text till tal igen. Och det tog ju en. en liten mängd energi, jag höll på att säga en massa energi, men det gör det ju inte. En liten mängd energi. En del av det där syns ju på själva telefonen också, att det inte ens skickades iväg.

Just det. Och det här med artighetsfraser har ju varit lite grann på ropet. Jag räcker upp handen och säger att om jag har frågat någonting, tack så mycket. Trevligt. Att man kan ha artighetsfraser till en AI, det kan man ha filosofiska tankar kring, men också ekonomiska och energitankar kring.

Varenda ord, varenda bokstav vi skickar in kräver energi i att tolka. Är vi artiga och börjar med ett hej, svarar ChatGPT med nåt artigt tillbaka. Det kostar energi. Det här blev en stor grej för två månader sen. Till och med OpenAIs vd gick ut på X och sa skämtsamt att vi skulle sluta vara artiga. Det kostar så här mycket energi så mycket pengar att hantera all artighet.

Regel nummer ett, sluta vara artig med. Men det är också spännande vilken energi som används är ju avgörande. Techjättarna har ju en enormt stor makt där. Hur går det till där?

Historiskt sett försöker de titta på miljövänligheten. Alla de stora techjättarna sätter en faktor på hela sin fabrik. Det är ju en datafabrik. Där man då sätter hur miljövänlig är den här? Här finns branschstandard för hur man. beräknar detta, precis som när vi bygger hus och annat, har vi en branschstandard. Hur miljövänlig är den här byggnaden, den här fabriken då? Och där kommer en stor del in på var kommer energin ifrån? Är det solkraft? Här uppe i norr så är det ju då vattenkraften. Det är till exempel därför vi har giganten Meta här då, som är byggd. Kom hit för en massa år sedan, bygger sedan datacenter här och hela den här. Open AI ryktas att bygga ett gigantiskt datacenter i Förenade Arabemiraten. Det ska vara helt drivet av solenergi. Motsvarande fem svenska kärnkraftverk. I mängd energi. Det sista har inte bekräftats. Det är rykten.

Men kärnkraftverk vet vi redan att det används.

I Sverige har det varit debatt om huruvida det är miljövänligt. Men i USA räknar man kärnkraften som miljövänlig. Det blir lite utsläpp i stunden. Alla techjättar i USA har insett att energin i USA tar slut. Det har man beräknat. 2030, med det som finns i dag, är det slut. Det går inte att få tag i mer energi. Där satsar alla techjättar på egen kärnkraft. Google bygger sju kärnkraftverk fram till 2030. Microsoft har köpt upp gamla Harrisburg, den andra reaktorn. Inte den som fick en härdsmälta, som var i drift fram till 2019. Microsoft har redan tagit den i bruk. Meta har precis annonserat att de investerade x miljarder i kärnkraft. Amazon gör samma sak. Bara för att kunna ha tillgång till el helt enkelt. Så att de kan bygga saker.

Det är ofta diskussioner kring AI och om det är slutet på jorden. Man är rädd för att robotar tar över världen. Men hur mycket AI tål jorden innan den går under av energi och miljömässiga frågor?

Jag tror inte. Vi gör hela tiden framsteg i elproduktionen. Gör vi det på rätt sätt har vi tekniken för att hantera detta. Solkraft är ju jättestor. stor del av detta, bygga stora solcellsfarmar framåt. Jag tror att det är den mindre risken när vi pratar AI och mänsklighetens undergång. Sen har vi massa andra människor som är negativa mot AI som menar att vi inte ska skapa det som heter artificiell generell intelligens. Där vi har en AI som i princip kan göra allt som människan kan göra men som kommer bli inte dubbelt så smart men kanske 10 000 gånger så smart. Vi får något som heter superintelligens. eller flera superintelligenser. Det där vet vi ju liksom inte om vi kommer dit. Vissa menar att vi kommer dit redan några år, att vi kommer till AGI. Då finns det personer, som svensken Max Tegmark på MIT, som menar att vi ska förbjuda AGI. Vi ska inte ta fram det, för det kommer leda till mänsklighetens undergång. Vi ska fortsätta använda AI, som vi gör idag, för speciella saker men vi ska inte skapa den här generella intelligensen.

Men såna här människor som du och många andra. Kommer det gå att hålla fingrarna ifrån nåt så spännande?

Nej, och det är en av kärnpunkterna. I protesterna måste vi vara överens på FN-nivå. Precis som med mänsklig kloning. Där blev mänskligheten överens. Vi ska inte göra mänsklig kloning. Hela världen har slutat med det. Det har varit några enstaka fall. Men när det gäller A och Is våg, där är trenden. Det är väldigt få som pratar om att förbjuda det. Förbudstanken får inte riktigt grepp att vi ska göra det. Jag ser inte att det kommer att hända. Sen har de stora techjättarna investerat så mycket pengar i detta redan och jobbar mot detta, speciellt OpenAI. De kommer inte att säga att nu kastar vi ut de där biljarderna, kronor som vi har investerat på det här, ut ur fönstret. De vill ha tillbaka pengarna, Return of investment. Det här kommer bara att fortsätta.

Jag vet inte hur vi ska avsluta det här och ge mänskligheten hopp. Vad var den sista AI-sökningen du gjorde?

Oj! Det minns jag inte.

Eller den senaste.

Jag söker jättemycket hela tiden. För en tid sen pratade vi energi. Jag satt med min son och hade en jättelång diskussion med ChatGPT. Han diskuterade framtidens funktionskraft. Vad är progressen? Hur fungerar det om det är en miljon grader där inne? Varför smälter inte hela alltet? Hur fungerar det? Han är 19 år. Vi satt där en halvtimme och diskuterade med AI. Det var nog den bästa lektion jag haft i år. Han ställde några frågor. Jag ställde några frågor. Vi diskuterade med varandra. Vi hade en lärarmentor. Det var väl investerad energianvändning. Vi lärde oss jättemycket.

Mycket energianvändning. Jag varnade er känsliga lyssnare innan. Har det varit att ha Peter Parnes här? Det har varit superintressant. Tusen tack! Peter Parnes är professor i datateknik på LTU. Perfekt!

CDT 30-år

Igår, 241120 firade CDT, Centrum för distansöverbryggande teknik 30 år. CDT är ett forskningscenter vars syfte är att koppla ihop industri med akademi. Jag var en av de första anställda på CDT 19950101 och jag forskade på framtidens mänskliga kommunikation som bland annat ledde till mStar och Marratech. Under firandet var jag inbjuden att berätta om de första åren på CDT och sedan ge en framtidsspaning där jag fokuserade på AI och dess påverkan på samhället.

Här är mina bilder om någon är nyfiken:

LTU:s pedagogiska pris 2024

Jag har tilldelats LTU:s pedagogiska pris för 2024. Jag delar utmärkelsen med Françoise Dubois, även om vi inte har jobbat tillsammans pedagogiskt, ännu.

Min motivering: ”Peter Parnes har gjort betydande insatser inom datateknikområdet och strävar efter att förena akademiska studier med ny teknik. Genom sina initiativ kring pedagogiska projekt har han skapat en inkluderande och stödjande lärandemiljö som främjar studenters självständighet.

Peters forskningsinsatser kring teknikens roll för lärande har bidragit till att sprida pedagogisk kunskap både inom och utanför akademin, och hans engagemang i implementeringen av AI på universitetet vittnar om hans intresse för sambandet mellan teknik och pedagogik.

Peter tilldelas priset för förnämlig insats till gagn för utbildning genom att skapa en lärandemiljö där alla studenter kan delta och genom sitt engagemang för framtidens lärande.”

Grattis till mig.

Uppdragsutbildningar om AI och lärande 2023-2024

240614 släppte jag ytterligare två uppdragsutbildningar, “Grundförståelse för AI” och “AI och lärande”. Båda dessa var beställda av Nacka kommun som vill utbilda alla sina anställa inom AI.

Detta blir uppdragsutbildningskurs 7 och 8 under läsåret 23/24 och totalt har 1166 personer hitintills deltagit i mina uppdragsutbildningar sedan juni 2023. Utbildningarna är en blandning av lärarledda kurser och självstudiekurser. Kurserna kommer att fortgå till och med åtminstone 2025 och vi planerar för flera nya kurser inom AI och lärande till hösten 2024 och våren 2025. Om ni är intresserade av kurser för era anställda så hör av er till mig.

Till hösten har Skolverket köpt 2 utbildningar inom AI och lärande för gymnasielärare på 7.5 hp var med 2 * 40 platser på LTU. Jag har administrerat och skapat ramkursplanerna för dessa kurser men kommer inte att själv undervisa i dem för jag hinner inte med det också. Dessa kurser kommer antagligen även att ges under våren 2025 också, anbudsförfarande pågår just nu. Intäkten för dessa två kurser är närmare 1 miljon till LTU per omgång.

Jag tycker hela Sveriges AI-litteracitet måste ökas och alla offentliga organisationer har stor potential att effektivisera sina verksamheter om deras anställda förstår möjligheterna med AI bättre. Jag är övertygad om att all offentlig verksamhet, dvs., den som finansieras av våra skattemedel kan effektiviseras med hjälp av AI. Samtidigt är jag förvånad över varför det inte pratas mer om detta inom politiken. Har politikerna helt missat vad som sker i världen runt AI?

Mina uppdragsutbildningar om AI och lärande

Har precis avslutat den sista sessionen inom mina uppdragsutbildningar på LTU för i år.

Jag släppte den första kursen i slutet av maj och det har blivit 6 kursomgångar under 2023 fördelade på dels en 40h-kurs och en 12h-kurs. Totalt har 532 personer gått dessa kurser under 2023 och vi har sålt ytterligare 1993 platser. Om alla dessa sålda platser nyttjas så kommer det att bli 2525 personer som gått mina utbildningar totalt.

Generellt är mina deltagare mycket nöjda och jag får kanske återkomma med lite konkreta kommentarer. Dock anser de att de lärt sig enormt mycket vilket är smickrande 🙂

Pengamässigt har mina kurser genererat drygt 1.317.000 SEK i externa intäkter till LTU under 2023-2025 varav 997.000 faktureras under 2023 (plus moms).

Nu kanske ni tänker att utbildning ska vara gratis men när det gäller uppdragsutbildning så får inte universiteten ge bort det gratis utan vi ska ta betalt till självkostnadspris. Det har regeringen bestämt.

Jag hade tänkt att ge lite nya AI-utbildningar under 2024 men vi får se vad som händer. Beror lite på min arbetsgivares prioriteringar och vad de vill att jag ska göra nästa år.

Men om det blir nya utbildningstillfällen, vad skulle DU vilja lära dig inom ramen för uppdragsutbildning eller andra former (frisåtende kurser) kopplat till AI?

Sveriges Radio: Fusk och examination med AI 231130

231130 var jag med i Sveriges Radio och kommenterade att studenter fuskar med hjälp av AI generellt och ChatGPT specifikt. Anna Lidé intervjuade mig i drygt 4 minuter om denna viktiga fråga.

Uppdatering: Sveriges Radio lade upp ett eget inlägg med ett kortare klipp från denna intervjue om att gillra fäller för studenterna. “Professorn: Inte okej att gillra fällor för fuskande studenter.

Här kan ni höra hela intervjun och nedan finns en transkribering.

Intro: Under morgonen har vi hört rapporteringar om universitetsstudenter som fuskar på tentor genom chatt-GPT, en app med artificiell intelligens. Undersökningen som P4 Jönköping gjort visar även att fyra studenter från LTU dömts av disciplinnämnden. Anna Lidé frågade en professor i datateknik vid LTU, Peter Parnes, om hur han ser på att universitetsstudenter använder AI för att fuska.

Peter: Det är ju olyckligt att använda AI för att fuska. Jag vill ju gärna se att studenterna använder AI för att hjälpa dem i sina studier. Där jag tror att AI kan vara en jättestor hjälp i att lära sig mer och lära sig djupare helt enkelt.

Anna: Gott så, men det är ju de facto så då att de ändå fuskar. Precis, precis. Och här är ju gränsen då mellan hjälp och fusk är hårfin.

Peter: Nu är det ju i det här disciplinnämnden dömts och jag tror tyvärr att det är många fler som använder ChatGPT. Och vi som lärare försöker ju uppmana dem att inte göra det då.

Samtidigt måste man titta på vilken examination man ska ha. En examination som man kan fuska på är i mångt och mycket en felaktig examination. Där vi istället vill titta på en kontinuerlig examination som är en integrerad del av lärandet.

Anna: Vad kan en sådan examination vara till exempel?

Peter: Det är att vi tittar mer på processen. Man har många korta examinationsmoment. Det kan vara diskussioner, eleverna får presentera saker, svara på frågor. Så att man gör det här många gånger istället för att man har en hel kurs, har en skriftlig tenta på slutet eller en skriftlig hemuppgift på slutet då.

Anna: Hur många tror att det är som fuskar?

Peter: Oj, det är ju svårt att säga det. Och det är ju som jag sa tidigare att gränsen mellan fusk och hjälp är hårfin. Så att någonstans måste man komma in och definiera fusket.

Det handlar ju om att försöka lura den som examinerar som att man gör något annat.

Anna: Om ni ertappar en elev men det här ser väldigt mycket AI ut, vad gör ni då?

Peter: Jag skulle säga att i steg 1 så handlar det om att man tittar på om man misstänker detta, prata med studenten istället då. Att här måste vi också vara lite schyssta då för att det handlar ju inte om att skapa en otrygg studiemiljö utan vi vill ju att studenten ska lära sig så mycket som möjligt.

Vi vill ju hjälpa dem att klara sina studier och det här kan ju då vara olika anledningar. Och i en nylig undersökning från KTH då kom det fram att den absolut vanligaste orsaken till fusk det var tidsbrist.

Det vill säga man är dålig på att planera, man hinner inte med etc. Och där man då är rädd för andra konsekvenser i sitt liv. Man får inte se sig än om man inte klarar den här uppgiften till exempel då för att få väldigt hårda påföljder.

Anna: Men vad tänker ni i framtiden här nu då som lärare? Hur tänker ni och hur gör ni? Är ni redo för fler som får anmärkningar från disciplinnämnden eller tänker ni att vi måste tänka nytt?

Peter: Så under året sedan i januari så har vi i en grupp där jag ingår jobbat på en policy för LTH som går ut egentligen både till elever och till lärare där vi ber alla att ta till sig detta. Och där handlar det ju mer om det här, hur motiverar vi till lärande? Hur skapar vi en trygg miljö? Och vi ger exempel på vad som är fusk och vad som inte är fusk. För det är inte alls så jättesjälvklart att man vet vad som är fusk heller.

Anna: Och hur motiverar man till lärande?

Peter: Måste man lära sig saker nu i framtiden när de kommer ut i en arbetsplats där man ändå har AI som kan det åt dig? Precis, och det här är ju en av de jättestora frågorna. Hur motiverar vi just till lärande? Om jag har en AI med mig som svarar på alla mina frågor, den kan i princip lösa alla mina uppgifter åt mig i framtiden. Och framtiden här, det är ett halvår eller ett år bort.

Hur förbereder vi våra studenter för just den här arbetsmarknaden där man använder de här verktygen hela tiden? Och det här är ju en balansgång då. Och det här handlar ju om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Där vi kanske i början på året gör det lite mer kontrollerat etc.

Och sen i högerårskurserna så blir det mycket mer friare. Det ska vara som om man var i verkligheten som jag brukar säga.

Anna: Många som lyssnar nu tror jag med mig också är lite oroade över AI och framtiden. Hur känner du själv?

Peter: Jag är ju väldigt positiv till detta då. Vissa forskare har ju målat upp en väldigt negativ bild att det är mänsklighetens undergång i framtiden då. Jag tror inte alls att vi kommer hamna där, utan snarare kommer AI att vara en medhjälpare och den kommer att göra fantastiska framsteg för mänskligheten.

Anna: Fortsättning följer onekligen. Tusen tack säger vi till Peter Parnes, professor i datateknik vid LTU. Tack så mycket.

Peter: Tack så mycket.

Ps. Transkriberingen är gjord gjorde via tjänsten TurboScribe och redigerad av mig.

Kan AI bidra till ökad forskningskvalitet?

231115 arrangerade SUHF ett seminarium on frågan Kan AI bidra till ökad forskningskvalitet? Jag var en av de inbjudna talarna och diskussionsdeltagarna. Nedan är mitt korta inspel till frågan och här hittar ni mer information om eventet och de andra presentationerna.

Min presentation.

Universitetsläraren skrev en artikel om eventet där de fångade upp mina tankar om att gränsen mellan hjälp och fusk är hårfin.

Pressrelease YH Akademin om AI och lärande med LTU

Peter Parnes, Forskare på Luleå tekniska universitet och Lena Flodin, Pedagogik- och utvecklingschef på YH Akademin. Foto: Tomas Bergman & Patricia Holmen.

Peter Parnes, Forskare på Luleå tekniska universitet och Lena Flodin, Pedagogik- och utvecklingschef på YH Akademin. Foto: Tomas Bergman & Patricia Holmen.

YH Akademin släppte 230928 en pressrelease om samarbetet mellan dem och Luleå tekniska universitet runt AI och lärande. Jag har arbetat med dem under flera träffar och skapat en onlineutbildning som deras lärare kan studera i egen takt.

Här är hela pressreleasen.