Integration av AI-verktyg i våra dagliga digitala verktyg underlättar vår vardag

Framtidens skola i stil av Vincent van Gogh. Bild skapad av en AI-hjärna.

Microsoft investerade redan 2019 10 miljarder SEK (1 miljard USD) i OpenAI, företaget bakom ChatGPT och enligt nyheterna de senaste dagarna ska de nu investera ytterligare 100 miljarder (10 miljarder USD). Det visar hur starkt de tror på detta område.

Vidare kommer det andra företag som försöker göra samma sak som OpenAI och det senaste är företaget Anthropic med produkten Claude. Anthropic har bara visat att deras produkt finns och lite snapshots från när den används men den är inte tillgänglig ännu mer än i en stängd beta. Det företaget har bara 7 miljarder sek (700 miljoner USD) i kapital.

Som redan skrivits tidigare så kommer OpenAI att släppa sin nästa generation av den underliggande AI-hjärnan GPT i version 4 under våren. Den ska vara tränad på 571 gånger mer data än den nuvarande GPT 3.5. Det betyder inte per automatik att den blir 571 gånger bättre men den kommer att kunna mer och bli ännu mer kraftfull.

Integration

Ser vi framåt kommer AI-verktyg som ChatGPT med flera att dyka upp integrerade i våra vardagsverktyg. Redan idag kan dessa nyttjas som icke officiella plugins men jag kan inte rekommendera dem eftersom användaren då potentiellt delar med sig av allt de skriver till okända.

Verktyg som ChatGPT är kraftfulla och kan hjälpa oss men det är först när de integreras med våra vardagsverktyg som det de blir verkligen användbara.

Jag använder själv GitHubs CoPilot för att hjälpa mig med programmering och jag får förslag direkt i editeringsverktyget. CoPilot läser hela tiden vad jag skriver och kommer med förslag. Så kommer det också att bli för våra övriga verktyg.

Sökning

Microsoft har annonserat att de ska integrera ChatGPT i Bing (Microsofts sökmotor). Exakt hur detta kommer att se ut få vi se i mars men jag använder redan idag ChatGPT för en del frågor som jag tidigare gjorde som sökningar via Google.

Jag är övertygad om att det kommer att påverka marknaden för vilken sökmotor vi primärt använder och det skrämmer så klart företag som Google som redan skapat en Code Red för hur de ska bemöta detta hot.

Office

Microsoft (det blir mycket Microsoft just nu) har också annonserat att ChatGPT ska integreras i Office-verktygen. Som jag skrev ovan om CoPilot är det först när det integreras som det blir riktigt kraftfullt och så är det också med ChatGPT + Office.

Tänk er att ni skriver en text och ni får kontinuerligt förslag på text att lägga in. Förslagen dyker upp integrerat i editeringen och du trycker bara t.ex. tab för acceptera textsnutten och gå vidare. Jag vet inte om det är så det kommer att fungera men det är så jag skulle gjort det själv.

Självklart kommer det att integreras på en högre nivå också där du inte börjar skriva texten utan du be ChatGPT-Office göra det åt dig och du får ett nästan färdigt dokument som du kan titta igenom och förbättra där det behövs. Här pratar vi inte bara layout och grundläggande text utan hela färdiga rapporter utifrån de indata du skriver in.

Tänk er vidare i PowerPoint där du ber ChatGPT-PowerPoint göra en presentation åt dig och du får en färdig stomme för en presentation. Medan du lägger in din egen text så skapar en bild-AI-hjärna illustrationer baserat på det som du skriver på respektive slide.

Nyckeln här är just integrationen. Dvs., jag ber inte om hjälp från AI-hjärnan utan den är med och hjälper mig hela tiden.

Förändring av vår vardag

ChatGPT och liknande verktyg kommer att hjälpa oss i vår vardag, både privat och på jobbet/i skolan. Genom att dessa AI-verktyg integreras i våra vardagsverktyg kommer vi att lösa uppgifter snabbare och få snabbare hjälp när det behövs.

Initialt kommer vi att se dessa integrationer i specifika produkter pga de mycket höga kostnaderna att skapa, underhålla och driva de olika hjärnorna med dessa kostnader kommer att falla starkt under de kommande åren vilket betyder att vi får se denna extremt kraftfulla funktionalitet i många nya verktyg och inom nya områden.

Jag ser verkligen fram emot att dessa AI-hjärnor integreras i våra vardagsverktyg och de blir tillgängliga överallt.

Ps. Missa inte seminariet om ChatGPT och lärande idag 1630-1715!

Gör ditt eget kakaosmörsilke

Ett sätt att temperera choklad är att använda så kallat kakaosmörsilke som också säljs av flera tillverkare under namnet Mycryo.

Kakaosmörsilke är i princip bara beta-5-kristaller av kakaosmör som tillsätts till smält choklad som en katalysator för att skapa fler beta-5-kristaller i chokladen som i sin tur ger oss en fin skinande yta och rätt hårdhet i den färdiga chokladen.

Kakaosmörsilke görs vanligtvis med hjälp av riktigt dyra maskiner men det går även att gör hemma med hjälp av en maskin som kan hålla exakt temperatur. För att få till kakaosmörsilke så måste kakaosmöret hållas varmt i exakt 33.6 grader i 24h och det enklaste är att använda en sous-vide-värmare som är tillräckligt exakt.

Utrustning

Jag provade först med både en sous-vide-värmare som gick enbart att ställa in på halva grader och varken 33.5 eller 34 grader gav tillräckligt bra resultat (även om det fungerade ok). Jag provade också med sous-vide-funktionen i min CrockPro Turbo Express men det var samma problem där, dvs. den kan bara ställas in på halva grader. Det slutade med att jag köpte en ny sous-vide-värmare, en Anova Precision Cooker Pro men jag tror att vilken sous-vide-värmare som helst som kan ställas in på .1-grads noggrannhet duger bra.

Kakaosmör

För att göra kakaosmörsilke så måste vi ha kakaosmör. Det går att köpa i ren och deodoriserad form och det spelar ingen roll vilket du använder. Det som är inte är deodoriserat luktar och smakar mer men det är inget som märks när efter det blandats in i chokladen.

Jag använder kakaosmör från Rawfoodshop som ofta har rea och olika rabatter så du kan få bra pris på ekologiskt kakaosmör.

Recept

Du behöver följande:

  • En vattentätt burk. Jag använder en klassisk syltburk med gummiring som t.ex. IKEA:s Korken.
  • Ca 400-500g kakaosmör.
  • Sous-vide-värmare.
  • Kärl med varmt vatten.
  • Sten.
  1. Fyll burken helt med kakaosmör i små bitar. Spelar egentligen ingen roll hur stora eftersom de ska smälta men du får plats med mer om du skär ner kakaosmöret till mindre bitar.
  2. Sätt ned i sous-vide-kärlet och lägg en sten ovanpå så att burken hålls ner.
  3. Fyll på med vatten.
  4. Starta sous-vide-värmaren med 33.6 grader.
  5. Efter ca 18h plocka upp burken, torka av den noga (du vill inte få in vatten i burken), öppna och rör om, stäng och sätt tillbaka i vattnet med stenen ovanpå.
  6. Efter 24h är den klar och det ska ha blivit mjölkigt och tjockt (se nedan).
  7. Nu är kakaosmörsilket egentligen färdigt och du kan prova att temperera choklad med det direkt.

    De dyra maskinerna håller kakaosmörsilket i rätt temperatur och det kan du ju självklart också göra om du vill men det är ju lite opraktiskt. Det går lika bra att förvara torrt.
  8. Gräv ut kakaosmörsilket ur burken och bred ut det på ena halvan av ett silikonpapper, ca 1-2 cm tjockt, vik över silikonpappret och platta till så det får en fin yta.
  9. Låt stelna i ca 24h.
  10. Knäck det i bitar som du kan förvara som hela bitar eller direkt riva allt för hand med ett rivjärn. Jag brukar riva allt för det är nog med saker att göra när vi gör våra praliner ändå.

    OBS riv det inte med maskin (t.ex. matberedare) för friktionen mot bladet blir för hög och därmed för varmt vilket smälter kakaosmörsilket och förstör beta-5-kristallerna.
  11. Färdigt!
Färdigt kakaosmörsilke efter 24h.
Kakaosmörsilket som stelnat som en stor kaka.
Bitar av kakaosmörsilke.
Rivet kakaosmörsilke, starkt förstorat så det ser ut som stora bitar.

Användning

Nu när vi har vårt kakaosmörsilke så använder vi det genom att tillsätta motsvarande ca 1-1.5 % av vikten på chokladen. Dvs., ska du smälta 500 g choklad så tillsätt 5-7.5 g kakaosmörsilke. Jag brukar använda strax över 1 %. Det viktigt att ha en bra våg för det blir lätt fel annars.

Smält din choklad som vanligt (ca 45+ grader) och låt den svalna till 34-35 grader och tillsätt kakaosmörsilket i riven form (eller “färsk” från steg 7 ovan). Vänta inte till lägre temperatur för då smälter inte allt kakaosmörsilke och du får prickar i chokladen. Tillsätter du den vid för hög temperatur så smälter alla beta-5-kristaller och hela effekten försvinner. Låt sedan chokladen svalna till sin vanliga arbetstemperatur och använd den som vanligt.

Notera att choklad tempererad med kakaosmörsilke har en tendens till att stelna snabbare än när du tempererar med tablering eller seeding/imp.

Vissa säger att man måste använder en stavmixer för att blanda in kakaosmörsilket men det gör inte jag.

Du kan också använda kakaosmörsilke för att temperera chokladfärg på samma sätt som ovan men eftersom vi oftast använder små mängder chokladfärg så blir en noggrann våg extra viktig pga av de mycket små mängderna kakaosmörsilke.

Temperering med kakaosmörsilke.
Tempereraringsprov.

Problem och lösning

De problem som kan uppkomma är att temperaturen blir fel. Vid för hög temperatur (33.7 grader och uppåt) så kommer kakaosmöret att smälta, bli brunt och halvgenomskinligt och se ut som trögflytande honung. Händer detta så måste du låta kakaosmöret stelna helt och sedan prova igen på lägre temperatur.

Kör du med för låg temperatur (33.5 grader och lägre) så smälter inte kakaosmöret och då är det bara att öka temperaturen tills du hittar rätt temperatur för just din utrustning.

Notera att temperaturen kan också variera med olika typer av kakaosmör så du får experimentera dig fram om du inte lyckas direkt.

Sammanfattning

Kakaosmörsilke är ett praktiskt sätt att temperera choklad. Jag använder det själv till alla mina chokladprojekt där chokladen ska tempereras och du kan göra dit eget.

Om du inte är sugen på att göra dit eget kakaosmörsilke så säljer jag färdigt kakaosmörsilke på bit och är du intresserad så är det bara att maila mig för aktuellt pris och villkor.

Lycka till!

Hur kan ChatGPT hjälpa mig som lärare?

Jag har skrivit flera inlägg om hur vi kan använda ChatGPT för olika uppgifter och här kommer lite fler förslag riktat till lärare, främst på högskolenivå.

ChatGPT ger oss inte den perfekta lösningen men kan ge oss en bra start att arbeta vidare ifrån. Vidare blir några av svaren avklippta för att de blir för långa eller tar för lång tid. ChatGPT har en maxtid på 30s och ett visst antal tecken innan den avrbyter sig själv. Detta kan du komma runt genom att be den fortsätta eller försöka igen.

Kursplan

Skriv en kursplan på avancerad nivå på Luleå tekniska universitet för en kurs om dynamiska webbsystem. Läraren är Professor Peter Parnes. En del fel i denna men en bra start om man ska skriva en helt ny kursplan.

Här är resultat 1:

och här är resultat 2 där jag bad den vara med specifik:

Lärandemål

Skriv lärandemål för samma kurs.

Skriva lärandemål för en kurs om AI och lärande.

Skriv lärandemål för en kurs om mjukvaruutveckling i stora projekt.

Quiz/flervalsfrågor

Skriv 5 flervalsfrågor med 4 val för att fånga vad studenterna vet om jämställdhet inom IT-företag. Blanda svaren så att rätt svar inte alltid är först. Flera svara ska kunna vara rätt.

Ge mig rätt svar på frågorna ovan.

Examination

Ge mig några förslag på hur jag kan examinera kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Här lyckas inte ChatGPT riktigt med det jag ber den om.

Ge mig förslag på hur jag kan lägga upp en hemtentamen inom samma ämne där de inte kan använda ChatGPT för att hjälpa dem lösa uppgiften.

Bedömningsmallar (“rubric”)

Skriv en bedömningsmall för att bedöma kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Denna blev lite lång så här är ett försök att få den att ge mig en kortare lista:

Kan du ge mig en kortare bedömningsmall på en skala från mycket låg till mycket hög?

Slutord

Ovan har jag gett oss några olika förslag på hur vi kan använda ChatGPT i vår roll som lärare, kanske främst på högskolenivå men jag hoppas andra också har nytta av detta.

Jag använder själv ChatGPT för mycket av det jag jobbar med och det har sparat mig massor med tid.

Här hittar du fler artiklar av mig om användandet av ChatGPT om du vill läsa mer.

Citrontårta 2023

Vi firar in det nya året med en citrontårta med botten av digestive (hemmabakade på Ölandsvete), ett lager av våtmald dadelröra med citron med ett täcke av grädde och dekorerad av mörk choklad smaksatt med lime.

Gott nytt år. Hoppas ni får ett fantastiskt 2023.

Karamelliserad vit choklad

Går det att karamellisera vit choklad? Ja, det går utmärkt. Smaken blev fyllig och lite nötig samt färgen blev ljusbrun istället för vit.

Bakade vegansk vit choklad från Malmö Chokladfabrik i 120 grader i ca 2 h 30 min i ugnen. Rörde om ca var 30:e minut under bakningen. Lät svalna och stelna. När jag sedan använder det så temperer jag som vanligt. I mitt fall med egengjort kakaosmörsilke som jag tillsätter vid 33.5 grader och arbetstemperatur är 29-30 grader.

Chokladen innan smältning.
Efter 30 min
Efter 1 h 30 min.
Efter 2 h.
Efter 2 h 30 min.
Utsmetad på silikon efter 2h 45 min.
När den har stelnat. Observera att denna inte är tempererad så därför får vi blomning. Prickarna försvinner när vi sedan använder chokladen.
Här ser ni skillnaden i färg. Det vita är choklad bara smält medan det bruna är efter bakning. Detta är kladdet efter min slev som jag blandat med.

Här kommer några fler exempel på där jag använt den karamelliserade chokladen.

Använda ChatGPT för motivera läsande genom att skapa och spela äventyrsspel

Vi kan använda ChatGPT för att göra textbaserade spel. Vi kan själva bestämma miljön och prarametrar och sedan så skapar ChatGPT ett interaktiv berättelse i form av ett spel där vi bestämmer hur berättelsen ska fortsätta. Lite som “välj-dina-egna”-äventyr som var populära i bokform på 80-talet. Här följer flera exempel och inlägget avslutas med en kort reflektion.

För att starta ett spel kan vi skriva in t.ex. följande text:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring på 1880-talet, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av ”Jules Verne”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

ChatGPT ger oss sedan olika spelmiljöer och här är två olika exempel.

Vi kan sedan spela spelet genom att göra olika val.

Vi kan sedan byta miljö i texten ovan genom att ändra “Jules Verne” till t.ex. “Star Wars” och ändra tiden till “framtiden”.

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Star Wars”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

Vilket gör följande spel.

Här är ett exempel till med inspiration från The Matrix.

Sedan kan vi också ta bort alternativen och göra så att spelet låter oss skriva i fritext vad vi vill göra istället. T.ex. så här:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Linda, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Fortnite”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut. Spelet ska vara på svenska.

Med ChatGPT kan vi variera texter baserat på påhittigheten hos AI:n där vi får läsa, skriva och spela i vår egen miljö. Genom att ge ChatGPT mer instruktioner kan vi förändra spelet och låta oss påverka det utifrån vår egen fantasi.

Den uppmärksamme noterar att det är några stavfel i det som ChatGPT genererar och det går kanske att kombinera att läraren be eleven hitta eventuella stavfel. En annan sida av det är att jag inte behöver skriva rätt när jag arbetar mig vidare i äventyret.

Genom att skapa texter på detta sätt så tror jag vi kan få fler intresserade av att skriva och läsa genom att det blir mer personligt och vi kan bestämma själva vad det ska handla om utan att tvingas att hitta på allt själva.

Tror du att ChatGPT kan användas för att motivera till läsande och skrivande?

Använda AI för att påverka oss genom det skrivna ordet för både ont och gott

Hur kan AI användas för att påverka vår uppfattning om vad som skrivs för både onda och goda ändamål? 

Jag tror det farligaste här är att använda AI för att göra om mina egna texter så att de blir mer mottagliga hos mottagaren. Dvs., skriver olika texter beroende på profilen hos den som ska läsa dem för ge bättre effekt av min kampanj/budskap. Sann eller inte spelar ingen roll utan det handlar om hur jag kan övertyga andra att hålla med mig och tro på mitt budskap. Självklart är artificiella bilder en del av detta men det stora är det skrivna artificiella ordet som nu kan skrivas mer mänskligt och därmed blir enklare att okritiskt acceptera. 

Det farliga här är fortfarande bristen på källkritik hos många. De litar på det som skrivs (eller inte litar alls) pga källan/publikationen men källan i sig kan bli lurad också. Nästa dimension är att publikationer/media använder AI för att generera texter men vad händer om någon hackar sig in och påverkar modellerna eller parametrarna som just den botten använder? Kan ju ta månader innan det upptäcks.

Tänk sedan att TV-nyheter använder AI för att skapa manus, välja ut nyheter etc. Om denna AI inte är objektiv (bygger på bias) så blir vi/många påverkade i en viss riktning. Vad händer sedan om alla nyhetsströmmar är personliga? Dvs., alla ser inte samma version av Rapport eller Aktuellt utan jag får en personlig version som är utformad efter mina intressen där varje inslag är skapat bara för mig eller kanske initialt bara för en viss grupp människor (som jag tillhör). Utformningen sker återigen baserat på en profilering av just mig så att jag får det presenterat på ett sätt som är ”rätt” för just mig. 

Det finns inga verktyg idag för att upptäcka att en text är modifierad för att passa just mig och det kommer att många år innan vi har det. 

Kan vi då vända på det? Kan vi kanske använda detta för lärande där varje elev får en anpassad text som gör eleven/studenten mer mottaglig? Inte att vi ska förändra det som de ska lära sig (fakta, scenarion etc.) utan hur det presenteras utifrån just deras profil så att deras lärande går fortare framåt. De duktigare eleverna/studenterna kan få längre texter och de lite svagare får kortare texter och både blir mer motiverade. Jämför detta med att alla ska läsa exakt samma sak där vissa tycker det -r för svårt eller för tråkigt. 

En annan dimension är att varje elev/student kan få ett sammanhang förklarat på flera olika sätt där AI:n kommer ihåg bakåt vilka förklaringar som accepteras. Dvs. eleven/studenten får det presenterat flera gånger för att lättare kunna förstå. Detta kan inte läraren göra efter som tiden inte finns där även om förmågan fanns att presentera allt på flera olika sätt. 

Ett annat intressant område är att påverka oss att ta bättre hand om vår hälsa. Hur kan AI användas för att få oss att röra på oss mer, att träna mer och att äta ”rätt” utifrån våra egna förutsättningar. Frågan är hur länge det dröjer innan vår offentliga vård ta till sig dessa verktyg och vi medborgare få använda dem som en del i den förebyggande vården.  

Att tekniken används för att påverka oss kan vara både dåligt och bra. Jag hoppas vi kan främst vända det till det som är bra och som ger positiva effekter i våra liv för tex. lärande och hälsa. 

ChatGPT är här – hur påverkar det skolan? Webbinarium 230112

230112 1630-1715 medverkar jag i ett seminarium arrangerat av EdAider om hur ChatGPT påverkar skolan. Gratis för alla lyssna och ni kan anmäla er redan idag. Medverkar gör också Linda Manilla, Micke Kring och Anders Enström. Mer information här.

Varmt välkomna att lyssna!

Uppdatering 1: Inspelning av eventet som alla kan titta på. Ni måste registrera er gratis.

Uppdatering 2: Här har jag besvarat ett antal frågor som kom in i samband med seminariet.

Här är en bild från eventet.

En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!