06 Nov

Gästblogginlägg 4: Hur får vi fler män som arbetar för ett jämställt samhälle?

 Hur får vi fler män som arbetar för ett jämställt samhälle?

skor

Jag tror starkt på att alla ska ha samma möjligheter och rättigheter i samhället oberoende vilket juridiskt kön de har. För att få en balans inom teknik- och IT-yrken så behöver något göras. Inom IT-området är det idag max 30% yrkesverksamma kvinnor. Detta om vi räknar brett vilka yrken som ingår i IT-området och ser vi på t.ex. ren mjukvaruutveckling så är det max 20% kvinnor. Vi ser också att många av dessa kvinnor lämnar utvecklingsrollen tidigt.

Inom utbildningar som hör till IT-kärnområdet så ser vi idag nationellt att det är max 10% kvinnor som studerar inom dessa utbildningar. På Teknik-programmen på gymnasiet så ligger siffran på ca 20%. Undersökningar och egen erfarenhet visar att upp till ålder 11 eller 12 år är det ingen skillnad i intresset i teknik mellan könen men sedan händer något. Det är inte längre coolt att tycka om att hålla på med teknik, spela datorspel etc. för tjejer. Paradoxalt är tjejer som spelar datorspel oftast mer populära bland killar men desto mindre populära bland tjejer.

Jag och Agneta Hedenström har de senaste åren lagt ner väldigt mycket tid på olika jämställdhetsprojekt. På Luleå tekniska Universitet startade jag i början av 2015 projektet #include för att dels hjälpa de kvinnor som finns inom programmen Datateknik och Elektro- och teknisk fysisk att stanna kvar inom utbildningarna genom främst sociala arrangemang där de yngre studenter får umgås med de äldre studenterna samt få träffa kvinnliga alumner.

Sedan har vi arrangerat ett stort antal events för att locka yngre tjejer till teknik. Så sent som för tre veckor sedan arrangerande vi på LTU under ledning av Agneta Hedenström tillsammans med Luleå Makerspace och med ekonomiskt stöd från Google en heldag på LTU där 68 tjejer (vi hade 75 anmälda) i ålder 10-15 år fick prova på att programmera mönster för brodering på en brodyrmaskin, skapa sin egen VR-miljö via verktyget Unity, skapa ett eget spel och skapa ett lysande enhörningshorn med mera. Mycket uppskattat av deltagarna. Redan veckan efter drog vi igång Unga Makers som jag bloggade om förra veckan och vi fick där 50/50 deltagande mellan könen. Dvs., ett större event bara för tjejer visar på möjligheten och lockar till balanserade events. Ps. Är du ett företag som vill stötta detta arbete ekonomiskt så hör av dig så kan vi fixa ännu mer, för mer behövs verkligen!

makertjej161016-11

Inom vår förening Luleå Makerspace har vi ca 37% kvinnor vilket känns ganska bra då vi primärt sysslar med tekniskt skapande. Målet är dock 50%! Inom föreningen arbetar vi även med att skapa förebilder och kör en serie träffar under namnet MakeHer där vuxna kvinnor får träffas utan barn och män som ”stör” (nästa träff är 7/12 om någon kvinna är intresserad!).

Tillsammans med Luleå Kommun arbetar vi också på att lyfta unga kvinnor som Tovah som en förebild för andra i samhället.

lms2
Jag får ofta frågan när vi ska ha event för bara killar och jag brukar svara att när vi har ett samhälle med för många tjejer som är intresserade av teknik så fixar jag det!

Samtidigt har jag under de senaste årens arbete fått en del motstånd just för att jag är en man. Jag har blivit exkluderad flera gånger från att tala om jämställdhet på större konferenser för att jag är man.  Tittar vi på många av de olika events som genomförs runt jämställdhetsfrågor i Norrbotten och nätverk som arbetar för jämställdhet så är det främst kvinnor som är aktiva. Inom genusnätverket inom LTU är ca max 10% män. Var är männen?

På min primära arbetsplats SRT på LTU fick jag av en kollega nyligen höra att allt ska vara så politiskt korrekt (PK) och att det spelar väl ingen roll vilket kön en person har. Mannen som sa det hade så klart helt rätt, det spelar ingen roll DOCK sa han detta i en kontext där han menade att vi inte behöver göra något. Detta på en arbetsplats med i princip bara män.

Får jag som som man arbeta för jämställdhet i samhället? Är vi män välkomna in i jämställdhetsarbetet? Är det OK att arbeta med dessa frågor utan att andra män ska titta snett på en? Hur får vi fler män att våga arbeta för ett jämställd samhälle? Vad tycker du?

Ska vi få ett jämställd samhälle så måste både män och kvinnor vara med i jämställdhetsarbetet!

/Peter som verkligen tror på att alla i samhället ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oberoende juridiskt kön!

04 Nov

Gästblogginlägg 3: Stadsutveckling och Porsön

Dagens gästblogginlägg hos Norrbottens Affärer.

Jag är oftast väldigt stolt över min stad Luleå och jag gör mycket reklam för staden nationellt och internationellt vid varje tillfälle som ges. Jag brukar stolt titulera mig Luleåambassadör.

Det finns dock ett område där jag inte är så stolt och det är prioriteringen av utvecklingen av stadsdelar. Jag bor själv på Porsön sedan 1990 och detta område har inte renoverats i princip något alls sedan det byggdes främst på 1970-talet.

Vi har en uttalad plan i Luleå att staden ska växa (få har väl missat det) och ett sätt att växa är att få våra studenter på Luleå tekniska universitet att stanna kvar i staden. Den del av Luleå de ser dagligen är just Porsön. Ett bostadsområde och stadsdelscentrum som är väldigt eftersatt. Mycket betong, dålig belysning, vandalisering, kriminalitet och en miljö som av och till har ansetts otrygg av vissa. Porsön borde istället vara en förebild för den stad vi vill ha och ett ansikte utåt. Tänk er själva hur många föräldrar som kommer på besök och får en bild av Luleå genom det de ser på Porsön. Fråga er själva nu: Ger Porsön en bild av en stad som växer och frodas eller en bild av stad som har storstadsproblem? Vilken bild tar dessa föräldrar och studenter med sig när de lämnar Luleå?

Jag har i ganska många år försökt få stadens administration och politiker att prioritera Porsön. 2008 släppte Luleå Kommun en rapport och föreslagen plan för prioritering för när t.ex. Porsöns centrum skulle rustas. Porsön låg då tvåa efter Hertsön och enligt planen skulle Porsöns upprustning ske 2012-2014. På vägen skedde då en förändring där Luleå Kommunen istället skulle titta på hela områden och plötsligt så blev prioriteringen helt annorlunda och Porsön plockades bort helt från listan till förmån för t.ex. Råneå och Skärgården. Detta samtidigt som stora mängder pengar plöjts ner i att utveckla t.ex. Kronanområdet som ett skrytområde.

Nu börjar det dock äntligen hända något! Det som krävdes var tydligen inte att engagerade boende i området kommunicerade med politikerna och byråkraterna utan tyvärr istället så var det som satte fart på kommunen att skadegörelsen gick upp några steg med flera bränder och sönderslagna glasrutor.

Under de senaste veckorna har kommunen samlat olika officiella aktörer till en diskussion om vad som kan göras kortsiktigt. T.ex. snabbfixa den fysiska miljön i centrum, städning etc. Det talas också om att öppna den fritidsgård som stängdes för 4 år sedan men det som helt saknas är en dialog med de som bor på Porsön och har aktiverat sig i detta område. Kommunen säger att det kommer att ske ”senare”, dock väldigt oklart när. Det kommunen också säger är att en långsiktig plan tyvärr kommer att dröja och kanske påbörjas först om ett år och jag oroar mig för att implementeringen kommer att dröja ytterligare ett antal år till att kanske påbörjas först 2019 eller ännu senare. Jag har nyligen skrivit ett medborgarförslag som jag hoppas ska snabba på processen och det ska upp till diskussion 21/11.

För att samla diskussionerna så har en grupp på Facebook, Porsöns Vänner skapats och ni är alla välkomna att delta i diskussionerna där.

Utveckling i staden är viktigt och jag ordar inte för att vi ska utveckla staden mindre men jag ordar för att vi ska utveckla HELA staden!

Jag försöker tillsammans med flera andra driva Porsöns utveckling och vill att stadsdelen ska vara ett vackert ansikte utåt, ett ansikte som lockar våra unga att stanna i staden och ett ansikte som ger våra tillfälliga besökare en fin bild av en fin stad!

peterparnesros

Jag med en ros jag fick en av granne som bott på Porsön i 40 år
som tack för att jag engagerar mig i Porsöns framtid.