Jag sitter på ett stenröse. Jag har huvan uppe, det blir tunnelseende och ljuden blir lite speciella.

Till vänster ser jag Abisko, både Turisten och Östra. Lite längre till vänster breder sig Torne träsk ut.

Till höger ser jag in i Abiskodalen. En blandning av träd och snö. Lite längre till höger ser jag Pallentjåkka och Kieron.

Jag sitter och frömmer mig bort. Jag hör en hund skälla nere från Östra. En svag vind rycker i min huva.

Jag tar av mig huvan för att höra bättre. Jag hör ett kluckande.. kan det komma från Torne Träsk eller från Abiskojokken. Svårt att avgöra… jag lyssnar länge och försöker identifiera var ljudet kommer ifrån men lyckas inte.

Jag försöker blockera ut ljudet av bilar på vägen och önskar att jag kunde hoppa tillbaka i tiden till innan 1982 då det inte fanns någon väg här alls utan man kunde bara komma hit med tåg.

Jag ser två skidåkare svepa ner för fjället. De väljer sin väg noga eftersom det inte finns så mycket snö här. Inte så konstigt att Abisko kallas snötjuven för det faller inte mycket nederbörd här.

Jag känner att världen förändras. Jag börjar fundera på att ta en ensamtur här uppe. Bara fundera på livet. Meningen med livet…

Inser att jag inte funderar på något alls utan bara drömmer mig bort. Vad drömmer jag om? Jag minns inte….

De svenska fjällen är min plats på jorden och Abisko extra mycket så. Här rör sig livet långsammare. Skönare. Ljusare. Ingen stress. Lugn. Bara tid för reflektion.

Frid….

Nu har jag varit och köpt mig ett par längdåkningsskidor . Det ett billigt paket för totalt 1895 för jag vill inte investera för mycket innan jag provat på. Kanske blir någor bättre senare när jag vet om jag kommer att utnyttja skidorna eller inte.

Jag började dagen med att skotta bort massor med snön. Efter att jag hade fixat fram brevlådan och tagit bort stora delar av snövallen (som är ganska hög) så kommer grannen och lånar ut sin snöslunga till mig eftersom han tänkte att jag kanske skulle skotta upp uppfarten också. Vilket jag faktiskt tänkt mig men det var ganska mycket enklare med en snöslunga. Man kanske skulla he en egen 🙂

Solen tittade fram underbart och jag slappade lite innan jag gick in och fortsatte att slappa framför datorn en stund med en kaffe.

Sedan var det dags att handla det sista till semelbaket så iväg till affären. Väl hemma igen så fixade jag lunch, köttfärsbiffar med fetaost och soltorkade tomater, ångkokt broccoli, färsk spenat, salladslök och lite jordnötter. Mums blev det igen! Satte på degen till semlorna som skulle jäsa 40 minuter, tittade lite på Grey’s Anatomy medan jag väntade, gjorde semelbullar, vänta igen, baka dem, göra fyllningen etc. etc. etc. Tovahs betyg blev: “Det var de godaste semlor jag någonsin ätit!” Senare på kvällen sa Tovah dock att nästa gång hon fick semlor så ville hon ha utan mandelmassa. Receptet kommer i ett separat inlägg senare…

Tovah försvann för att åka skridskor med en kompis och resten av familjen tog en promenad. Vi hamnade på biblioteket och jag lånade en bok jag beställt, “Physics for Poets” och precis när vi kom hem så kom Tovah tillbaka. Timing!

Vi var trötta och hamnade framför TVn med två avsnitt av Chuck. Skoj!

Sedan lite LEGO byggande (som vi gjorde i går också kom jag just på) och nu kvällsmat.

På tal om barn så har Oliver kommit in i trotsen, det började ganska exakt han blev 3 (29/1) och han bråkar om det mesta. Han har gått från att vara den duktigaste pojken till en liten bråkstake som aldrig gör vad man ber honom göra. Men vi tycker om honom i alla fall 🙂

För ett bra tag sedan så bloggade jag om att Elon lokalt strulade med den extra försäkring jag skulle ha fått för mina våtvaror jag köpte för 5 år sedan. När vi köpte dem så erbjöd de en gratis 6 år försäkring som gjorde att vi handlade hos dem istället för på ett annat ställe. De strulade massor med försäkringspapprena men efter många samtal och bråk så fick vi dem och vi trodde allt var frid och fröjd.

Men hu så fel vi hade. I höstas gick vår kyl sönder och vi kollade upp för bolaget som står bakom Elons Vått och Torr försärkring hur vi skulle göra så informerade de oss att de inte hade någon försäkring i vårt namn. Huh? Vi kollade med Elon lokalt men de har ju gått i konkurs sedan dess och är nu ett nytt bolag. Ringer Elon centralt och när vi talar om att det gäller Luleå så suckar mannen bara djupt och ber oss skicka in alla papper till dem när vi lagat kylen via hemförsäkringen. Det gjorde vi för någon månad sedan och idag när jag kolla mitt bankkonto så finns där en fin inbetalningen på 1806:- med texten Vått och Tor. Jag antar att det är Elon om varit snälla och betalat ut försäkringen till oss.

Tack Elon Centralt! Och inte tack alls till Elon i Luleå.