Category Archives: Digitalisering i skolan

Avtal på skoldatorer – en avgiftsfri skola?

Dagens samhällsinformation. Skolinspektionen har beslutat att skolan inte får kräva att elever eller föräldrar är ersättningsskyldiga i samband med lån av utrustning i skolan t.ex. dator, lärplattor etc. eftersom alla verktyg som krävs för att delta i undervisningen ska vara gratis. Går en dator sönder så är det skolan som ska ta ansvaret för reparation och ersättning. Om skolan anser att eleven har varit oaktsam så blir det istället ett civilrättsligt fall (Tingsrätt etc.). Det är flera beslut hos Skolinspektionen som ligger till bakgrund för detta (samt skollagen så klart om en avgiftsfri skola) men det senaste beslutet är från 20180831 (Dnr 41-2018:668) där Västervik Kommun åläggs i praktiken att ta bort kravet på avtal för att få tillgång till dator. Detta måste implementeras senast 181001. Skolverket har vidare gått ut med att detta gäller alla skolformer i landet.

Om du som förälder får ett sådant avtal i din hand nu under hösten så ska du helt enkelt inte skriva på det.

Från beslut 2018-668: “Skolinspektionen förelägger Västerviks kommun att senast den 1 oktober 2018 tillse att alla elever vid Västerviks gymnasium har lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk hemvist och sociala eller ekonomiska förhållanden samt att eleverna utan kostnad har tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. I detta ingår att eleverna ska ha tillgång till en dator i den utsträckning utbildningens upplägg förutsätter, utan att tillgången villkoras av att vårdnadshavare eller elev skriver under i ärendet aktuellt avtal.”

Några tankar om dagens skola…

Sitter och tänker lite på dagens grundskola samtidigt som jag får epost från sonens skola (5-an) om att det ska ha prov i SO.
 
Mina funderingar om dagens grundskola går så här:
 
1: Dagens skola skapades för att utbilda arbetare till fabriker. Varenda dag sitter barnen och följer instruktioner. En lärare berättar vad de ska göra ner på detaljnivå (öppna boken, bläddra till sidan 34, läs 2 sidor…) De “duktiga” i klassen belönas via beröm om de gör exakt som läraren sagt att de ska göra. Att följa order var väldigt viktigt för fabriksarbetare men i dagens samhälle och arbetsliv så efterfrågas istället kreativitet, kommunikation, samarbete, autonomitet med mera. I skolan ska barnen sitta tysta och lyssna på läraren.
 
2: Vem kontrollerar barnens tid? Är de själva i kontroll och uppmuntras att lära sig planera och ta ansvar? Nej. Det är hela tiden någon annan som delar upp tiden i rutor (schema) och talar om vad de ska göra vid varje tillfälle. Barnen följer bara med och är inte i kontroll över sin egen tid och utveckling. Detta leder till att de blir uttråkade (25-35% av våra gymansieelever säger att de är uttråkade och inte motiverade till att studera). Skulle du vilja ha ett arbetsliv där någon annan till 100% bestämmer över din tid?
 
3: Faktainlärning och prov. Nu kommer vi till det jag tycker sämst om i dagens skola. Barnen ska lära sig otroliga mängder faktakunskap. Komma ihåg namn på ställen och vad män har åstadkommit för flera hundra år sedan (få kvinnor), årtal, definitioner etc. Väldigt ytlig kunskap som glöms bort väldigt snabbt. Denna faktakunskap kontrolleras med jämna mellanrum i form av prov där enbart faktakunskaperna utvärderas och inte den djupare inlärningen. Motsatsen är att skapa lärandesituationer som efterliknar omvärlden. Detta har lite olika namn beroende på hur det organiseras men kan sammanfattas som autentisk eller problembaserad inlärning.
 
4: Var finns utrymme för passion och intressen? Vi är som människor alla olika med olika passioner och intressen. Om en elev får arbeta i ett sammanhang där de är motiverade så ökar engagemanget och därmed inlärningen. Ett sätt att öka engagemang är att få arbeta med något eleven är passionerad för. Gillar de dataspel? Låt dem läsa uppgifter relaterade till dataspel. Giller de idrott? Låt dem lösa uppgifter relaterade till deras idrott. Släpper skolan på faktakontrollen och fokuserar på förmågorna istället så spelar kontexten liten roll. Istället så dikterar skolan att alla ska lära sig exakt samma sak vid exakt samma tillfälle.
 
5: Forskning visar att vi lär oss olika snabbt samtidigt som den visar att vi kan i princip allihop lära oss vad som helst bara vi får tillräckligt med tid. Forskningen visar att det i grundskolan kan variera så mycket som 3 gånger i inlärningstid mellan olika barn. Dvs., ett barn behöver 3 gånger så mycket tid som ett annat barn för att lära sig samma sak. Vidare lär vi oss olika snabbt beroende vilka verktyg vi använder och inlärningstempot är olika för varje barn beroende på verktyg (dvs., vissa verktyg passar bra för vissa barn och andra verktyg passar bra för andra barn).
 
6: Katederundervisning/föreläsningar: Hur många av er som läser detta som vuxna uppskattar att sitta och lyssna på föreläsningar ett antal timmar per dag, dag efter dag? De som lyssnar, dvs. eleverna är samtidigt på otroligt olika nivåer. De kan vara långt före den som föreläser och blir då uttråkade eller långt efter och blir då bara ledsna och frustrerade för att de inte förstår. Uttråkade blir nog många av dem utifrån föreläsningsformen ändå. Personligen kan jag lyssna ca 5-15 min på en intressant föreläsning innan jag antingen börjar göra något helt annat eller att min hjärna spinner iväg på det som föreläses om och är jag en fräck person så avbryter jag talaren. En extremt van föreläsare kan hantera att bli avbruten och fortsätta i en ny riktning men hur ser det ut i klassrummet i grundskolan? Blir läraren kanske bara irriterad om det blir för många frågor istället för att omfamna tillfället att skapa en diskussion och strunta i vad de skulle lära sig just den lektionen enligt schemat?
 
7: Tekniken nyttjas inte i klassrummet. Detta hör ihop med den förra punkten. Idag finns verktyg för att låta varje elev lära sig i sitt eget tempo i klassrummet och där läraren blir mer av en mentor som hjälper barnen att komma vidare och ge beröm vid rätt tillfälle utan att samtidigt störa. Samtidigt finns otroliga verktyg för att söka fakta och sammanhang på nätet som inte alls nyttjas i klassrummet. Istället får barnen sitta 6-7 st runt en dator och titta på när en elev renskriver text (ja, sann situation på en skola i min närhet).
 
Så nu tillbaka till läxan som kom i eposten idag. Här är det bara faktakunskap som ska läras in, i detta fall om Norge. Vet du vad den längsta fjorden i Norge heter? Eller vad Glomma och Mjösa ligger? Behöver du veta detta? Varför ska de lära sig ett varumärke som Hurtigruten?
 
Detta är i alla fall några tankar om dagens skola. Självklart är det inte svart och vitt i skolan och jag har spetsat till det.
 
Vad tycker du?
 

Makerkonferens för alla 2018

180209 arrangerande Agneta Hedenström och jag en heldagskonferens om hur man kan skapa och driva makerspaces. Vi hade ca 85 deltagare från hela landet som presenterade och inspirerade med hur de hade byggt upp sina makerspaceverksamheter.

Stort tack till alla som deltog och extra stort tack till våra finansiärer Region Norrbotten och Tillväxtverket.

 

Här är programmet för dagen:

Dagen inleddes med en presentation om Luleå Makerspace av Agneta och mig.

Under dagen körde vi ett antal övningar med Mentimeter och här är resultaten. OBS klicka på bilderna för att göra dem större.

Varför valde du att komma på denna konferens?

Varför ska vi ha makerspaces?

Vilka utmaningar ser du med att bygga makerspaces?

Hur går vi från inspiration till progression?

Vad har varit bra idag?

Vad kan vi göra annorlunda till nästa gång?

Vad tar du med dig hem från idag?

Slutligen så har ni här en massa bilder från dagen

 

 

Heldag om programmering i skolan 180205

Idag arrangerade jag för Luleå tekniska universitet och Agneta Hedenström för Luleå Kommun en gemensam inspirationsdag om programmering i skolan som en del av Norrbotten Media Week.

Fotograf: Jimmy Landström, Norrbottens Affärer

Här är programmet vi satte samman:
10.30 – 11.00 Peter Parnes, LTU, introduktion, Varför programmering i samhället idag.
11.00 – 11.30 Agneta Hedenström, Luleå kommun, Den reviderade läroplanen för grundskolan.
11.30 – 11.45 Timo Tossavainen, LTU, Matematik och programmering.
11.45 – 12.00 Peter Parnes, Agneta Hedenström, Reflektion och diskussion.
12.15 – 13.00 Peter Parnes, Dataspelsteknik för nya tillämpningar – lunchföreläsning.
13.00 – 13.30 Linnéa Utterström, Norrskenets friskola Kalix, Matematik med visuell programmering.
13.30 – 14.15 Fredrik Bengtsson, LTU, Introduktion till programmering.
14.15 – 14.30 Peter Parnes, Agneta Hedenström, Skapa matematiska mönster med hjälp av programmering. Praktiskt moment och ta med dator!
14.30 – 14.50 Fikapaus och sätta komma igång med datorer.
14.50 – 15.50 Fortsättning skapa matematiska mönster.
15.50 – 16.00 Peter Parnes, reflektioner och avslut.

Här hittar ni en intervju med rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och mig.

Här hittar ni mina och Agnetas presentationer.

Introduktion och Samhällets utveckling i digitaliserings spår, Peter Parnes.

Reviderad läroplan och nationella IT-strategier, Agneta Hedenström

Dataspelsteknik för nya tillämpningar, Peter Parnes

Hands on Python, Agneta Hedenström och Peter Parnes