250926 presenterade jag kort mina tankar om inkluderande lärande med AI på SVERD:s höstkonferens online.
Här är mina presentationsbilder.
250926 presenterade jag kort mina tankar om inkluderande lärande med AI på SVERD:s höstkonferens online.
Här är mina presentationsbilder.
AI-chatbottar används idag av över 1 miljard människor varje vecka. 86% av alla elever och studenter använder AI som en del av sitt lärande (enligt Microsoft) men bara 10% av skolor/universitet har en policy för hur AI bör utvecklas (enligt UNESCO). Samtidigt ser vi en 13% reducering av instegsjobb inom AI-påverkade områden (enligt Stanford).
För att Sverige ska kunna konkurrera på en global marknad i framtiden, måste vi förbereda alla våra elever och studenter för ett samhälle där människor ’bara’ gör de uppgifter som AI inte kommer att klara av (i alla fall inte inom det närmaste decenniet).
Detta gör vi genom att:
1: säkerställa att AI-verktygen är säkra att använda.
2: säkerställa att AI-verktygen är användbara och tillför en verklig nytta. Både för elever och för lärare.
3: ta fram en nationell strategi för hur AI ska nyttjas i både inom lägre och högre utbildning för att skapa en bred AI-kunnighet (AI-litteracitet).
4: utbilda alla lärare så att de i sin tur kan utbilda alla som ska utbildas.
5: stimulera nya produkter för den svenska skolan genom riktade utlysningar från Vinnova. Avsätt 100 miljoner nu direkt som företag kan söka, båda nya startups och etablerade företag.
Viktigast av allt är dock att vi börjar prata om AI som en del av skola och universitet på både lokal och nationell nivå. I klarspråk, våra politiker måste ta till sig att AI kommer att mycket starkt påverka vårt samhälle och arbetsmarknaden som är starkt kopplad till skatteintäkterna. Göra de inte detta så kommer den svenska arbetsmarknaden att krympa radikalt.
Vidare så måste komma vidare från den väldigt anmärkningsvärda debatten om pennor eller skärmar i skolan. Det handlar inte om det ena eller det andra, utan det handlar om hur vi använder AI som ett verktyg för att hjälpa alla att lära så mycket som möjligt. Och hjälpa alla efter deras egen förmåga, oberoende av de egna förutsättningarna.
Vi, Sverige kan inte vänta längre utan detta måste göras nu.
Foto: Klas Hallvarez
2025-08-23 publicerade Norrbottens Kuriren en artikel om att AI kan ge farliga tips och råd med titeln Ny studie: ChatGPT kan ge farliga råd till tonåringar. Jag svarar på Monica Rannebergs frågor och lyfter vikten av källkritik, att jag är emot förbud (meningslöst) samt att det krävs mer utbildning i skolans värld om effekterna av att använda AI.
Här följer hela texten från artikeln.
Ny studie: ChatGPT kan ge farliga råd till tonåringar
En ny studie visar att AI-chatbotar kan ge farliga råd till tonåringar. Forskare låtsades vara tonåringar och testade gränserna.Resultatet: detaljerade instruktioner om droganvändning, hur man döljer ätstörningar och skrev självmordsbrev till vad den trodde var en 13-årig flicka. Trots inledande varningar kunde forskarna i studien enkelt kringgå säkerhetsfunktionerna genom att formulera frågorna som om de gällde presentationer eller vänner. Då blev svaren både personliga och farligt konkreta.
Enligt Peter Parnes, professor vid Luleå tekniska universitet och expert på AI, är problemet mer komplext än vad studien antyder.
– Det är en maskin, inte en människa. Den är inte allvetande. Man måste vara källkritisk, precis som med allt annat man läser, säger han.
När det gäller ChatGPT:s säkerhetsfunktioner menar Parnes att modellen är bland de bättre.
– Frågar man om psykisk ohälsa uppmanar den att prata med en läkare. Den ger varningar men att kringgå dessa kan man göra med vad som helst.
AI-modeller som ChatGPT tränas på enorma mängder text från internet från tidigare decennier. Det påverkar hur de svarar på känsliga frågor, menar Parnes.
– Om vi tränar en AI på jämställdhet kommer den snabbt i dålig dager. Det är först de senaste decennierna som vi haft en modern kvinnosyn. Det kräver att man bygger system som väger in det och det är en utmaning.
Samtidigt ser han stor nytta med AI för unga som kanske inte vågar prata med någon annan om svåra saker. Själv har han testat en AI-kompis i Messenger som kunde känna av stress och föreslå dagboksskrivande.
– Det gav mig ett mervärde. Det var ingen människa, men bara att kunna skriva av sig hjälpte, säger han.
Han är starkt emot förbud eller åldersgränser för att använda AI-verktyg.
– Skulle man ha det blir det väldigt mycket som censur. Men jag tror ungdomar ger AI alldeles för mycket auktoritet. Det är en jätteutmaning.
Parnes arbetar med att utbilda lärare i AI-litteracitet, alltså att kunna förstå, använda, värdera och hantera AI, både i Norrbotten och nationellt.
– Det är jätteviktigt att skolorna lär ut vad AI är, hur man tolkar svaren och vad begränsningarna är.
Samtidigt betonar han att AI inte ersätter människor utan är ett verktyg som kan frigöra tid.
– Tänk på gräsklipparen, dammsugaren och tvättmaskinen, vi får tid till annat. Det är upp till oss vad vi gör med den tiden, läser en bok eller scrollar Tiktok.
ChatGPT är en chattrobot, eller AI-assistent, som utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022.
Studien är gjord av Center for countering digital hate i USA.
Jag tycker om att föreläsa (om allt möjligt) där jag får hjälpa människor att förstå. Igår fick jag föreläsa i mitt eget Vetenskapens Hus i Luleå tillsammans med föreningen Aktiva Seniorer för 120 glada pensionärer som hade kommit för att lära sig mer om AI och dess påverkan på allt.
Som alltid kom det en del spännande frågor. En fråga som nästan alltid kommer i någon form är “Blir vi dummare av AI?” Jag tror absolut inte att vi blir dummare för att vi använder AI för att svara på frågor och lösa uppgifter åt oss. Det är inte som att vår hjärna slutar jobba utan vi kommer helt enkelt att fortsätta att tänka, men kanske tänka på annat och kanske tänka djupare för att vi har “någon” att diskutera med. Vad tror du? Blir vi dummare av AI?
250404 höll jag en presentation på samverkansträffen för AI i skola och utbildning som RISE arrangerade. Jag berättade om några av våra aktiviteter på Luleå tekniska universitet runt AI-transformation och fick mycket positiv återkoppling. Känns som om vi på LTU är helt rätt ute.

De senaste dagarna har jag varit på fika med framtiden och diskuterat lärande i en värld med allestädes närvarande AI på Learning Forum 2024. En slutsats från våra samtal är att när AI effektiviserat sönder hela vår värld så finns bara bildning kvar.
Det leder till frågan om hur vi skapar en allmänt ökad bildning i samhället och det i sin tur leder till frågan; vad är syftet med skolan och med högre utbildning i den närstående framtiden?
Speciellt universitetens roll ifrågasätter jag där vi måste fundera starkt på hur utbildningarna ska utformas och vad de ska innehålla samt hur vi kan bredda utbildningarna för att forma bildade individer som kan tänka fritt istället för att bara vara specialister.
En sak vet vi och det är att AI kommer att lösa de flesta problemen åt oss och då måste vi människor adressera de udda och komplicerade problemen som inte har någon klar lösning.
En annan otroligt viktig uppgift vi människor har är att forma AI-systemen så att de får en bra etisk och moralisk kompass för utan det blir det game over.
Jag kommer att fortsätta att fika med framtiden och fundera på vad människans syfte blir. Är det kanske så att mening med livet att lära och bli bildade?
Gjorde ett litet inspel i Sveriges Radio 241008 om att John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton fick nobelpriset i fysik 2024. Jag blir intervjuad av André Pettersson om AI:s påverkan på samhället.
Nedan hittar ni hela inslaget och hos Sveriges Radio hittar ni en kortare variant: Professorn delar Nobelpristagarens AI-oro: ”Vilda västern”.
Under oktober så håller jag 6 öppna föreläsningar tillsammans med Folkuniversitetet, 5 om AI och lärande och 1 om AI och jobbsökande enligt schemat nedan. Alla föreläsningar är gratis öppna för alla intresserade. Det är bara att komma. Folkuniversitetet arrangerar flera andra sessioner om AI också, både på plats och online.
Haparanda, tisdag 241002 1800-1930, info. Presentation.
Boden, tisdag 241008 1800-1930, info. Presentation.
Gällivare, måndag 241014 1200-1300, info. Presentation.
Älvsbyn, tisdag 241015 1800-1930, info. Presentation.
Piteå, tisdag 241022 1900-2030, info. Presentation.
Luleå, torsdag 241010 1830-2000, info. Presentation.
Ses vi?
Jag blev inbjuden att inleda Karlstad universitets lärandedag 240926 med lite av mina tankar om AI och lärande med rubriken Är lärande meningen med livet och kan artificiell intelligens, AI hjälpa oss att lära mer?
Här är mina bilder för den som är intresserad.
Jag fick frågan nyligen om hur vi kan man skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt och det resulterade i en kort film på knappt 5 minuter.
Jag provade också att skapa en sammanfattning via NoteGPT och fick ut följande.
För att studenter ska använda AI effektivt och säkert behövs utbildning, uppdaterade kurser, och stöd för etisk användning.
Här är en transkriberering som ärgjord av NoteGPT och sedan förbättrad med hjälp av ChatGPT.
Hur kan vi skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt? Vi bör inte utgå från att studenterna redan vet hur verktygen ska användas. Jag har ofta hört från kollegor att studenterna snabbt snappar upp tekniken och använder verktygen på egen hand. Men jag tror inte att det är så enkelt. Vi måste hjälpa studenterna att förstå hur de kan använda dessa verktyg på ett bra sätt, och jag delar upp detta i tre huvudområden.
För det första: Vad är artificiell intelligens (AI) och hur påverkar det samhället? Studenterna måste förstå effekterna av AI på samhället i stort, och detta är något som är kursöverskridande. Samtidigt måste vi koppla det till de specifika programmen, vilket leder oss till den andra punkten.
För det andra: Kurser och program måste uppdateras för att matcha den teknologiska utvecklingen i samhället. En civilingenjör i arkitektur, till exempel, måste lära sig att använda AI-verktyg på rätt sätt, så att det matchar de krav och behov som finns på arbetsmarknaden när de tar examen. För att lyckas med detta måste undervisningen förändras i takt med den tekniska utvecklingen.
Slutligen, och detta är det absolut viktigaste: Vi måste hjälpa studenterna att lära sig hur de kan använda AI som en del av sitt eget lärande. Det handlar om att förstå hur de kan använda verktygen på bästa sätt för att utvecklas. Detta bör göras i kursform, men det behöver inte nödvändigtvis innebära traditionell föreläsningsundervisning. Kurser kan designas på olika sätt, och innehållet bör fokusera på hur AI kan användas på ett etiskt korrekt sätt för att effektivisera lärandet.
De etiska aspekterna är särskilt viktiga, då många studenter uttrycker osäkerhet kring hur de får använda AI-verktyg. Vi ser att AI kan bidra till att effektivisera studenternas studier och därmed kanske också öka genomströmningen. Samtidigt är frågan om fusk kontra hjälp central. Det finns en fin linje mellan att ta hjälp och att fuska, och här måste vi hjälpa studenterna att förstå skillnaden. Dessutom finns risken att studenterna blir lata och låter AI göra jobbet åt dem, vilket leder till att de själva inte tänker aktivt.
Vidare behöver vi även gå igenom eventuella AI-policyer för lärande. Om lärosätet har riktlinjer för AI-användning, måste dessa kommuniceras tydligt till studenterna. Det handlar om att klargöra vilka beslut som har fattats, vilka riktlinjer som gäller och hur arbetsrutinerna ser ut. Om AI kan hjälpa studenter med funktionsnedsättningar, är det vår skyldighet att använda dessa verktyg för att ge dem bästa möjliga stöd.
Det är också viktigt att visa konkreta exempel på hur AI kan användas i praktiken. Vi ska inte fastna i pedagogiska teorier, utan fokusera på att göra det så tillgängligt och användbart som möjligt.
Slutligen måste vi även utbilda lärarna och övrig personal. För att lärarna ska kunna hjälpa studenterna att använda AI på rätt sätt, måste de själva förstå verktygens potential. Därför är det nödvändigt att vi utbildar lärarna om AIeffekter på undervisningen. Även den övriga personalen måste utbildas för att de ska förstå hur AI påverkar lärandet, särskilt när de utvecklar olika stödsystem. Om AI kan effektivisera arbetet för både lärare och övrig personal, är det vår skyldighet att implementera dessa lösningar, särskilt i en tid där många lärosäten har en pressad ekonomi.
Sammanfattningsvis handlar det om att utbilda studenter, lärare och personal för att skapa rätt förutsättningar för att använda AI som en del av lärandet.