Där jag bor kan jag sätta på mig skidorna och i sakta tempo glida nerför berget och skida hela vägen till den närmaste mataffären. Ingen bil, ingen buss och ingen tunnelbana involverad, bara vacker natur och massor med motion. Varje gång jag beger mig ut på turskidorna (norska Åsnes så klart) så får jag känslan av lite norrman (nej jag har inget norskt blod i mig (vad jag vet)) som beger sig ut på “tur”.

Runt Berget verkar vi bara vara några stycken som åker omkring i skogarna och nere i sundet. Vi gör spår åt varandra, ibland är jag först och ibland någon annan. Jag vet inte vem det är men det är nog någon av mina närmaste grannar om man ska tro spåren.

Gott om djurspår ser man men tyvärr ganska sällan själva djuren; älg och rådjur finns det runt vårt lilla berg.

De andra närmaste grannarna sätter sig i sina bilar och kör bort till de preparerade spåren och trängs med en massa andra människor? Varför undrar jag och de svarar att det är helt enkelt något annat. Dock har jag svårt att förstå tjusningen i att åka bil för att motionera när man kan göra det direkt utanför huset? Igår så fick till och med en granne åka två gånger då det tydligen var skidtävling på skidberget. Men det är ju klart, det är ju bättre att komma ut och röra på sig oberoende vad man gör istället för att fastna framför dumburken och titta på sport. Åker man ospårat i skogen så blir det inte lika många km som i de fina spåren men det är inte det som är det viktiga.

Jag är ju en latmask egentligen men sedan nyår har jag kommit ut 7 gånger och åkt totalt 32.3 km. Inte så mycket men kroppen säger mig att det ger effekt. Jag har gått ner i vikt och mår bra av det! Bra!

RunKeeper använder jag för att hålla koll på mitt åkande och i år ska jag försöka hålla koll på allt jag gör (förutom småturer som till bussen t.ex.). Här kan ni hålla koll på mig.

Så ut med er allesammans!!! 🙂