Gör ditt eget kakaosmörsilke

Ett sätt att temperera choklad är att använda så kallat kakaosmörsilke som också säljs av flera tillverkare under namnet Mycryo.

Kakaosmörsilke är i princip bara beta-5-kristaller av kakaosmör som tillsätts till smält choklad som en katalysator för att skapa fler beta-5-kristaller i chokladen som i sin tur ger oss en fin skinande yta och rätt hårdhet i den färdiga chokladen.

Kakaosmörsilke görs vanligtvis med hjälp av riktigt dyra maskiner men det går även att gör hemma med hjälp av en maskin som kan hålla exakt temperatur. För att få till kakaosmörsilke så måste kakaosmöret hållas varmt i exakt 33.6 grader i 24h och det enklaste är att använda en sous-vide-värmare som är tillräckligt exakt.

Utrustning

Jag provade först med både en sous-vide-värmare som gick enbart att ställa in på halva grader och varken 33.5 eller 34 grader gav tillräckligt bra resultat (även om det fungerade ok). Jag provade också med sous-vide-funktionen i min CrockPro Turbo Express men det var samma problem där, dvs. den kan bara ställas in på halva grader. Det slutade med att jag köpte en ny sous-vide-värmare, en Anova Precision Cooker Pro men jag tror att vilken sous-vide-värmare som helst som kan ställas in på .1-grads noggrannhet duger bra.

Kakaosmör

För att göra kakaosmörsilke så måste vi ha kakaosmör. Det går att köpa i ren och deodoriserad form och det spelar ingen roll vilket du använder. Det som är inte är deodoriserat luktar och smakar mer men det är inget som märks när efter det blandats in i chokladen.

Jag använder kakaosmör från Rawfoodshop som ofta har rea och olika rabatter så du kan få bra pris på ekologiskt kakaosmör.

Recept

Du behöver följande:

  • En vattentätt burk. Jag använder en klassisk syltburk med gummiring som t.ex. IKEA:s Korken.
  • Ca 400-500g kakaosmör.
  • Sous-vide-värmare.
  • Kärl med varmt vatten.
  • Sten.
  1. Fyll burken helt med kakaosmör i små bitar. Spelar egentligen ingen roll hur stora eftersom de ska smälta men du får plats med mer om du skär ner kakaosmöret till mindre bitar.
  2. Sätt ned i sous-vide-kärlet och lägg en sten ovanpå så att burken hålls ner.
  3. Fyll på med vatten.
  4. Starta sous-vide-värmaren med 33.6 grader.
  5. Efter ca 18h plocka upp burken, torka av den noga (du vill inte få in vatten i burken), öppna och rör om, stäng och sätt tillbaka i vattnet med stenen ovanpå.
  6. Efter 24h är den klar och det ska ha blivit mjölkigt och tjockt (se nedan).
  7. Nu är kakaosmörsilket egentligen färdigt och du kan prova att temperera choklad med det direkt.

    De dyra maskinerna håller kakaosmörsilket i rätt temperatur och det kan du ju självklart också göra om du vill men det är ju lite opraktiskt. Det går lika bra att förvara torrt.
  8. Gräv ut kakaosmörsilket ur burken och bred ut det på ena halvan av ett silikonpapper, ca 1-2 cm tjockt, vik över silikonpappret och platta till så det får en fin yta.
  9. Låt stelna i ca 24h.
  10. Knäck det i bitar som du kan förvara som hela bitar eller direkt riva allt för hand med ett rivjärn. Jag brukar riva allt för det är nog med saker att göra när vi gör våra praliner ändå.

    OBS riv det inte med maskin (t.ex. matberedare) för friktionen mot bladet blir för hög och därmed för varmt vilket smälter kakaosmörsilket och förstör beta-5-kristallerna.
  11. Färdigt!
Färdigt kakaosmörsilke efter 24h.
Kakaosmörsilket som stelnat som en stor kaka.
Bitar av kakaosmörsilke.
Rivet kakaosmörsilke, starkt förstorat så det ser ut som stora bitar.

Användning

Nu när vi har vårt kakaosmörsilke så använder vi det genom att tillsätta motsvarande ca 1-1.5 % av vikten på chokladen. Dvs., ska du smälta 500 g choklad så tillsätt 5-7.5 g kakaosmörsilke. Jag brukar använda strax över 1 %. Det viktigt att ha en bra våg för det blir lätt fel annars.

Smält din choklad som vanligt (ca 45+ grader) och låt den svalna till 34-35 grader och tillsätt kakaosmörsilket i riven form (eller “färsk” från steg 7 ovan). Vänta inte till lägre temperatur för då smälter inte allt kakaosmörsilke och du får prickar i chokladen. Tillsätter du den vid för hög temperatur så smälter alla beta-5-kristaller och hela effekten försvinner. Låt sedan chokladen svalna till sin vanliga arbetstemperatur och använd den som vanligt.

Notera att choklad tempererad med kakaosmörsilke har en tendens till att stelna snabbare än när du tempererar med tablering eller seeding/imp.

Vissa säger att man måste använder en stavmixer för att blanda in kakaosmörsilket men det gör inte jag.

Du kan också använda kakaosmörsilke för att temperera chokladfärg på samma sätt som ovan men eftersom vi oftast använder små mängder chokladfärg så blir en noggrann våg extra viktig pga av de mycket små mängderna kakaosmörsilke.

Temperering med kakaosmörsilke.
Tempereraringsprov.

Problem och lösning

De problem som kan uppkomma är att temperaturen blir fel. Vid för hög temperatur (33.7 grader och uppåt) så kommer kakaosmöret att smälta, bli brunt och halvgenomskinligt och se ut som trögflytande honung. Händer detta så måste du låta kakaosmöret stelna helt och sedan prova igen på lägre temperatur.

Kör du med för låg temperatur (33.5 grader och lägre) så smälter inte kakaosmöret och då är det bara att öka temperaturen tills du hittar rätt temperatur för just din utrustning.

Notera att temperaturen kan också variera med olika typer av kakaosmör så du får experimentera dig fram om du inte lyckas direkt.

Sammanfattning

Kakaosmörsilke är ett praktiskt sätt att temperera choklad. Jag använder det själv till alla mina chokladprojekt där chokladen ska tempereras och du kan göra dit eget.

Om du inte är sugen på att göra dit eget kakaosmörsilke så säljer jag färdigt kakaosmörsilke på bit och är du intresserad så är det bara att maila mig för aktuellt pris och villkor.

Lycka till!

Hur kan ChatGPT hjälpa mig som lärare?

Jag har skrivit flera inlägg om hur vi kan använda ChatGPT för olika uppgifter och här kommer lite fler förslag riktat till lärare, främst på högskolenivå.

ChatGPT ger oss inte den perfekta lösningen men kan ge oss en bra start att arbeta vidare ifrån. Vidare blir några av svaren avklippta för att de blir för långa eller tar för lång tid. ChatGPT har en maxtid på 30s och ett visst antal tecken innan den avrbyter sig själv. Detta kan du komma runt genom att be den fortsätta eller försöka igen.

Kursplan

Skriv en kursplan på avancerad nivå på Luleå tekniska universitet för en kurs om dynamiska webbsystem. Läraren är Professor Peter Parnes. En del fel i denna men en bra start om man ska skriva en helt ny kursplan.

Här är resultat 1:

och här är resultat 2 där jag bad den vara med specifik:

Lärandemål

Skriv lärandemål för samma kurs.

Skriva lärandemål för en kurs om AI och lärande.

Skriv lärandemål för en kurs om mjukvaruutveckling i stora projekt.

Quiz/flervalsfrågor

Skriv 5 flervalsfrågor med 4 val för att fånga vad studenterna vet om jämställdhet inom IT-företag. Blanda svaren så att rätt svar inte alltid är först. Flera svara ska kunna vara rätt.

Ge mig rätt svar på frågorna ovan.

Examination

Ge mig några förslag på hur jag kan examinera kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Här lyckas inte ChatGPT riktigt med det jag ber den om.

Ge mig förslag på hur jag kan lägga upp en hemtentamen inom samma ämne där de inte kan använda ChatGPT för att hjälpa dem lösa uppgiften.

Bedömningsmallar (“rubric”)

Skriv en bedömningsmall för att bedöma kunskap om jämställdhet inom IT-företag.

Denna blev lite lång så här är ett försök att få den att ge mig en kortare lista:

Kan du ge mig en kortare bedömningsmall på en skala från mycket låg till mycket hög?

Slutord

Ovan har jag gett oss några olika förslag på hur vi kan använda ChatGPT i vår roll som lärare, kanske främst på högskolenivå men jag hoppas andra också har nytta av detta.

Jag använder själv ChatGPT för mycket av det jag jobbar med och det har sparat mig massor med tid.

Här hittar du fler artiklar av mig om användandet av ChatGPT om du vill läsa mer.

Citrontårta 2023

Vi firar in det nya året med en citrontårta med botten av digestive (hemmabakade på Ölandsvete), ett lager av våtmald dadelröra med citron med ett täcke av grädde och dekorerad av mörk choklad smaksatt med lime.

Gott nytt år. Hoppas ni får ett fantastiskt 2023.

Karamelliserad vit choklad

Går det att karamellisera vit choklad? Ja, det går utmärkt. Smaken blev fyllig och lite nötig samt färgen blev ljusbrun istället för vit.

Bakade vegansk vit choklad från Malmö Chokladfabrik i 120 grader i ca 2 h 30 min i ugnen. Rörde om ca var 30:e minut under bakningen. Lät svalna och stelna. När jag sedan använder det så temperer jag som vanligt. I mitt fall med egengjort kakaosmörsilke som jag tillsätter vid 33.5 grader och arbetstemperatur är 29-30 grader.

Chokladen innan smältning.
Efter 30 min
Efter 1 h 30 min.
Efter 2 h.
Efter 2 h 30 min.
Utsmetad på silikon efter 2h 45 min.
När den har stelnat. Observera att denna inte är tempererad så därför får vi blomning. Prickarna försvinner när vi sedan använder chokladen.
Här ser ni skillnaden i färg. Det vita är choklad bara smält medan det bruna är efter bakning. Detta är kladdet efter min slev som jag blandat med.

Här kommer några fler exempel på där jag använt den karamelliserade chokladen.

Använda ChatGPT för motivera läsande genom att skapa och spela äventyrsspel

Vi kan använda ChatGPT för att göra textbaserade spel. Vi kan själva bestämma miljön och prarametrar och sedan så skapar ChatGPT ett interaktiv berättelse i form av ett spel där vi bestämmer hur berättelsen ska fortsätta. Lite som “välj-dina-egna”-äventyr som var populära i bokform på 80-talet. Här följer flera exempel och inlägget avslutas med en kort reflektion.

För att starta ett spel kan vi skriva in t.ex. följande text:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring på 1880-talet, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av ”Jules Verne”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

ChatGPT ger oss sedan olika spelmiljöer och här är två olika exempel.

Vi kan sedan spela spelet genom att göra olika val.

Vi kan sedan byta miljö i texten ovan genom att ändra “Jules Verne” till t.ex. “Star Wars” och ändra tiden till “framtiden”.

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Peter, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Star Wars”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut utifrån några föreslagna alternativ. Spelet ska vara på svenska.

Vilket gör följande spel.

Här är ett exempel till med inspiration från The Matrix.

Sedan kan vi också ta bort alternativen och göra så att spelet låter oss skriva i fritext vad vi vill göra istället. T.ex. så här:

Jag vill spela ett rollspel. Jag är Linda, en tonåring i framtiden, och du är spelmästaren.

Spelet ska vara inspirerat av “Fortnite”. I den här världen finns abnormiteter, gåtor, retroteknik, snälla personer, elaka personer och robotar. En gåta ska ofta avslöjas. Centrala teman är vänskap, nyfikenhet och äventyr. De flesta karaktärerna barn eller fantasifigurer.

Berätta för mig namnet på staden, ge mig fyra kontakter och tre viktiga platser i en inledande text. Ge mig sedan en startscen och så säger jag vad jag vill göra.

Dina scener bör vara korta och ge mig möjlighet att fatta beslut. Spelet ska vara på svenska.

Med ChatGPT kan vi variera texter baserat på påhittigheten hos AI:n där vi får läsa, skriva och spela i vår egen miljö. Genom att ge ChatGPT mer instruktioner kan vi förändra spelet och låta oss påverka det utifrån vår egen fantasi.

Den uppmärksamme noterar att det är några stavfel i det som ChatGPT genererar och det går kanske att kombinera att läraren be eleven hitta eventuella stavfel. En annan sida av det är att jag inte behöver skriva rätt när jag arbetar mig vidare i äventyret.

Genom att skapa texter på detta sätt så tror jag vi kan få fler intresserade av att skriva och läsa genom att det blir mer personligt och vi kan bestämma själva vad det ska handla om utan att tvingas att hitta på allt själva.

Tror du att ChatGPT kan användas för att motivera till läsande och skrivande?

Använda AI för att påverka oss genom det skrivna ordet för både ont och gott

Hur kan AI användas för att påverka vår uppfattning om vad som skrivs för både onda och goda ändamål? 

Jag tror det farligaste här är att använda AI för att göra om mina egna texter så att de blir mer mottagliga hos mottagaren. Dvs., skriver olika texter beroende på profilen hos den som ska läsa dem för ge bättre effekt av min kampanj/budskap. Sann eller inte spelar ingen roll utan det handlar om hur jag kan övertyga andra att hålla med mig och tro på mitt budskap. Självklart är artificiella bilder en del av detta men det stora är det skrivna artificiella ordet som nu kan skrivas mer mänskligt och därmed blir enklare att okritiskt acceptera. 

Det farliga här är fortfarande bristen på källkritik hos många. De litar på det som skrivs (eller inte litar alls) pga källan/publikationen men källan i sig kan bli lurad också. Nästa dimension är att publikationer/media använder AI för att generera texter men vad händer om någon hackar sig in och påverkar modellerna eller parametrarna som just den botten använder? Kan ju ta månader innan det upptäcks.

Tänk sedan att TV-nyheter använder AI för att skapa manus, välja ut nyheter etc. Om denna AI inte är objektiv (bygger på bias) så blir vi/många påverkade i en viss riktning. Vad händer sedan om alla nyhetsströmmar är personliga? Dvs., alla ser inte samma version av Rapport eller Aktuellt utan jag får en personlig version som är utformad efter mina intressen där varje inslag är skapat bara för mig eller kanske initialt bara för en viss grupp människor (som jag tillhör). Utformningen sker återigen baserat på en profilering av just mig så att jag får det presenterat på ett sätt som är ”rätt” för just mig. 

Det finns inga verktyg idag för att upptäcka att en text är modifierad för att passa just mig och det kommer att många år innan vi har det. 

Kan vi då vända på det? Kan vi kanske använda detta för lärande där varje elev får en anpassad text som gör eleven/studenten mer mottaglig? Inte att vi ska förändra det som de ska lära sig (fakta, scenarion etc.) utan hur det presenteras utifrån just deras profil så att deras lärande går fortare framåt. De duktigare eleverna/studenterna kan få längre texter och de lite svagare får kortare texter och både blir mer motiverade. Jämför detta med att alla ska läsa exakt samma sak där vissa tycker det -r för svårt eller för tråkigt. 

En annan dimension är att varje elev/student kan få ett sammanhang förklarat på flera olika sätt där AI:n kommer ihåg bakåt vilka förklaringar som accepteras. Dvs. eleven/studenten får det presenterat flera gånger för att lättare kunna förstå. Detta kan inte läraren göra efter som tiden inte finns där även om förmågan fanns att presentera allt på flera olika sätt. 

Ett annat intressant område är att påverka oss att ta bättre hand om vår hälsa. Hur kan AI användas för att få oss att röra på oss mer, att träna mer och att äta ”rätt” utifrån våra egna förutsättningar. Frågan är hur länge det dröjer innan vår offentliga vård ta till sig dessa verktyg och vi medborgare få använda dem som en del i den förebyggande vården.  

Att tekniken används för att påverka oss kan vara både dåligt och bra. Jag hoppas vi kan främst vända det till det som är bra och som ger positiva effekter i våra liv för tex. lärande och hälsa. 

ChatGPT är här – hur påverkar det skolan? Webbinarium 230112

230112 1630-1715 medverkar jag i ett seminarium arrangerat av EdAider om hur ChatGPT påverkar skolan. Gratis för alla lyssna och ni kan anmäla er redan idag. Medverkar gör också Linda Manilla, Micke Kring och Anders Enström. Mer information här.

Varmt välkomna att lyssna!

Uppdatering 1: Inspelning av eventet som alla kan titta på. Ni måste registrera er gratis.

Uppdatering 2: Här har jag besvarat ett antal frågor som kom in i samband med seminariet.

Här är en bild från eventet.

Hur mår ditt inre och har du balans i livet?

Sammanfattning via ChatGPT: Föreläsningen med Sandra Furulund handlade om att hitta balans i livet genom att sätta egna mål och fokusera på återhämtning. Föreläsaren pratade om vikten av pauser och om att arbetsgivaren måste jobba med att skapa en god social miljö och kultur. Författaren reflekterar över hur detta stämmer överens med hans egna erfarenheter på arbetsplatsen och hur det skiljer sig från andra arbetsplatser han har jobbat på. Författaren reflekterar även över hur många olika chefer han har på sin arbetsplats och hur deras mål ofta skiljer sig från varandra, vilket kan skapa förvirring. Författaren diskuterar också hur det kan vara svårt att hitta mening och engagemang på en arbetsplats där ingen verkar bry sig om vad han gör.

Började dagen med en LTU-alumnträff där Sandra Furulund var inbjuden som talare för att prata om stress, återhämtning, balans och egna mål i livet under rubriken Prestera hållbart med ditt inre ledarskap. Det blev en inspirerande morgon om just balansen i livet och att hitta sina egna mål och jobba mot dem. Jag reflekterar över det jag lyssnade på med att jämföra med mitt egen arbetsplats och kan inte låta bli att jämföra med andra arbetsplatser jag jobbat på också.

Sandra tog i sin föreläsning upp vikten av pauser, att ha mellanrum för återhämtning och att sätta sina egna mål. Det håller jag helt med om. För mig handlar det också om att ha ett sammanhang på jobbet och att tillhöra en gemenskap. Här är den sociala miljön och kulturen viktig och det är något som arbetsgivaren måste jobba med på alla nivåer. På en av mina tidigare arbetsplatser arbetade vi otroligt mycket med just denna fråga och där jag som chef tränades i att fråga mina underställda (gillar inte “under” där) hur jag kunde hjälpa dem göra sitt arbete. Det handlade väldigt mycket om tillit och ge stöd till den anställde samt att bry sig om både vad de gör och hur de mår. På min arbetsplats kan jag inte minnas senaste gången någon av mina chefer frågade hur jag mår, dvs frågade på riktigt, inte bara av artighetsskäl.

Arbete är en mycket viktig och stor del av våra liv och för att ha balans i livet så måste vi också ha balans på jobbet. Min personliga arbetssituation är att ingen bryr sig om vad jag gör på jobbet och skulle det komma några krav eller förfrågningar så är det för saker som jag egentligen inte jobbar med alls eller är intresserad av och jag försöker istället bjuda in mig själv till områden som jag tror jag kan bidra till. Tyvärr lyckas jag inte alltid bjuda in mig själv och då tänker jag att mitt engagemang och intresse kanske borde ligga någon annanstans och det leder till funderingar om vad som egentligen är viktigt och målet med min arbetsplats överhuvudtaget.

Jag har idag i praktiken 5 chefer vars mål skiljer sig ganska ofta stort ifrån varandra. Dessa 5 chefer är linjechef, akademisk chef, huvudutbildningsledare, prefekt och rektor och det händer ganska ofta dessa chefer säger emot varandra gällande vad som är viktigt för LTU. Dvs., vad vi ska prioritera, för samtidigt kan inte alla göra allt, eller hur? Ja, vi är en mycket stor organisation med många olika uppdrag.

En annan sak som Sandra tog upp var om man inte lyckas förändra sin arbetsplats så bör man kanske söka sig till att göra något annat i livet. Dvs., söka sig till ett nytt jobb. Det är dock inte så lätt att bara byta arbetsplats när man i många år jobbat med otroligt mycket frihet. För mig handlar det om att få kontakt, erkännande och synlighet och under hösten har jag fått mycket mer av det via mina hobbies (baka bröd och choklad) än av mitt jobb. Detta är en lite underlig situation för mig för i princip hela mitt professionella liv har mina hobbies och arbete varit samma sak men nu är det inte det längre.

Jag ställer mig ofta frågan vad som skulle hända om jag bara slutade jobba eller bara jobbade lite grann. Hur många veckor, månader eller till och med år skulle det dröja innan någon började bry sig? En stor del av mitt arbete handlar om att jag ska sätta mina egna mål och styra min egen tid men på min arbetsplats sker detta med noll uppföljning. Det är helt enkelt ingen som bryr sig så länge man gör det man måste göra.

Kom och tänka på en annan sak. För ca 20 år sedan satsade LTU väldigt mycket på ledarskapsutbildningar (med flera hundra deltagare med väldigt många arbetsdagar var). Detta utvärderades en tid efter och den enda slutsats som kunde göras var egentligen att en klart större del av de som gått dessa utbildningar hade lämnat min arbetsplats för nya uppdrag än de som inte hade gått utbildningarna. Utbildningarna handlade främst om att lära känna sig själv och ta tag i sina inre demoner, djupa tankar och mentala trauman.

En liten slutreflektion från ett jämställdhetsperspektiv. På träffen var det ca 50 personer varav 48 var kvinnor. Är inte män intresserade av att må bra? Personligen boka jag in denna frukostträff enbart för att det var en alumnträff och jag ville träffa människor. Jag reflekterade inte alls över föreläsningsämnet.

Detta är ett ämne som jag kan skriva mycket om. Vad tänker du?

En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!