210323 håller jag en kort presentation (16 min) på konferensen Framtidens lärande i norr om just framtidens lärande med modern teknik.
Category Archives: Digitalisering i skolan
e-Korridoren
Jag har lyxen att kunna välja var jag jobbar ifrån (till nästan 100% av min arbetstid) och just nu väljer jag socialt avstånd via elektroniska verktyg eftersom jag känner en mycket liten retning i halsen (förkylning). Dock känner jag att nu när läget känns mer och mer skarpt så är också behovet av att prata med andra större än normalt.
Något jag verkligen saknar är den e-corridor vi hade på 1990- och i början av 2000-talet där vi kunde se varandra och interagera spontant. Detta var en del av vårt egna verktyg mStar som sedan kommersialiserades från 1998 som Marratech och slutligen uppgick i Google 2007. Tyvärr finns det idag inga bra verktyg på marknaden för denna typ av förmedling av närvarokänsla!
Detta handlar inte bara om teknik utan också om ett förhållningssätt och en vilja från gruppen att faktiskt vilja umgås elektroniskt. En kul anekdot är att vi ofta satt hemma och jobbade tillsammans men träffades ändå på jobbet för att fika tillsammans efter att något föreslagit att vi skulle göra det.
Jag saknar den typen av samhörighet.
Next Generation Learning 2019
Onsdag 191016 ger jag en Keynote på konferensen Next Generation Learning 2019. Det är en konferens helt online och den är öppen för alla. 1300-1400 ska jag prata om framtidens lärande med fokus på digitalisering och AI.
Här är en kort intervju med mig.
Här hittar ni min presentation
och här är en inspelning.
Dataspel och lärande 190221
190221 arrangerade jag på LTU en workshop om dataspel och lärande. Dvs., hur dataspel och dataspelsteknik kan användas som en del i en lärandeprocess. Det blev ett mycket lyckat arrangemang med extremt mycket kreativa tankar om framtiden och hur man kan bygga spel för lärande. Målet var att ta fram konkreta idéer på nya lärspel. Tyvärr blev det lite ont om tid på slutet (vi hade 2.5h totalt) men vi fick ihop två väldigt konkreta förslag; BUFF, ett fysikspel och Who am I?, ett spel där man ska utforska livet och bland annat lära sig om andra kulturer.
Tack till alla som deltog i workshoppen!
Projektet “Dataspelsteknik för nya tillämpningar.” leds av mig@Luleå tekniska universitet och finansieras av Luleå Kommun, LTU och Region Norrbotten.
Jag introducerade med en presentation för att inspirera deltagarna och lite sätta ramarna (som gav väldigt mycket frihet). Här kan ni se min presentation.
Kan man med hjälp av dataspelsteknik underlätta lärande av matematik?
Här är ett interaktivt exempel, baserat på Math Hall från Unreal där studenten från se olika matematiska funktioner, dels som grafer och dels tillämpade i olika datorgrafiksituationer. Studenten får möjlighet att ändra parametrar och direkt se effekten.
Här kan ni prova i en webbläsare eller ladda ner och köra direkt på datorn.
Webb
Windows
Mac
Obs nedladdningen är på 200-300MB.
Inne i spelet går ni omkring med WASD (går snabbare med shift intryckt) och titta er omkring med musen. Webbversionen kräver en modern webbläsare och det ser snyggare ut om man kör lokalt (ladda ner binärer).
Vad tycker ni om denna typ av applikationer för lärande?
LETT 2019
Skapande är en naturlig del i Luleå Kommuns digitaliseringsdag LETT. Peter Parnes och Tovah Parnes höll en heldagsworkshop för 18 lärare (bild, slöjd och teknik) om skapande med digitala verktyg på Luleå Makerspace.
Presentation
Lärande på distans
181023 håller ett av mina projekt, IDAG-projektet slutkonferens i Stockholm i form att frukostseminarium med flera talare. Vi håller till hos Vinnova och jag pratar 15 min om lärande på distans.
Avtal på skoldatorer – en avgiftsfri skola?
Dagens samhällsinformation. Skolinspektionen har beslutat att skolan inte får kräva att elever eller föräldrar är ersättningsskyldiga i samband med lån av utrustning i skolan t.ex. dator, lärplattor etc. eftersom alla verktyg som krävs för att delta i undervisningen ska vara gratis. Går en dator sönder så är det skolan som ska ta ansvaret för reparation och ersättning. Om skolan anser att eleven har varit oaktsam så blir det istället ett civilrättsligt fall (Tingsrätt etc.). Det är flera beslut hos Skolinspektionen som ligger till bakgrund för detta (samt skollagen så klart om en avgiftsfri skola) men det senaste beslutet är från 20180831 (Dnr 41-2018:668) där Västervik Kommun åläggs i praktiken att ta bort kravet på avtal för att få tillgång till dator. Detta måste implementeras senast 181001. Skolverket har vidare gått ut med att detta gäller alla skolformer i landet.
Om du som förälder får ett sådant avtal i din hand nu under hösten så ska du helt enkelt inte skriva på det.
Från beslut 2018-668: “Skolinspektionen förelägger Västerviks kommun att senast den 1 oktober 2018 tillse att alla elever vid Västerviks gymnasium har lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk hemvist och sociala eller ekonomiska förhållanden samt att eleverna utan kostnad har tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. I detta ingår att eleverna ska ha tillgång till en dator i den utsträckning utbildningens upplägg förutsätter, utan att tillgången villkoras av att vårdnadshavare eller elev skriver under i ärendet aktuellt avtal.”
StoryTech 2018 Gävle 20180503
Idag 180503 föreläser jag på StoryTech 2018 i Gävle. Det är en blandning av allt möjligt kopplat till digitalisering och framtidens samhälle.
Några tankar om dagens skola…
Sitter och tänker lite på dagens grundskola samtidigt som jag får epost från sonens skola (5-an) om att det ska ha prov i SO.
Mina funderingar om dagens grundskola går så här:
1: Dagens skola skapades för att utbilda arbetare till fabriker. Varenda dag sitter barnen och följer instruktioner. En lärare berättar vad de ska göra ner på detaljnivå (öppna boken, bläddra till sidan 34, läs 2 sidor…) De “duktiga” i klassen belönas via beröm om de gör exakt som läraren sagt att de ska göra. Att följa order var väldigt viktigt för fabriksarbetare men i dagens samhälle och arbetsliv så efterfrågas istället kreativitet, kommunikation, samarbete, autonomitet med mera. I skolan ska barnen sitta tysta och lyssna på läraren.
2: Vem kontrollerar barnens tid? Är de själva i kontroll och uppmuntras att lära sig planera och ta ansvar? Nej. Det är hela tiden någon annan som delar upp tiden i rutor (schema) och talar om vad de ska göra vid varje tillfälle. Barnen följer bara med och är inte i kontroll över sin egen tid och utveckling. Detta leder till att de blir uttråkade (25-35% av våra gymansieelever säger att de är uttråkade och inte motiverade till att studera). Skulle du vilja ha ett arbetsliv där någon annan till 100% bestämmer över din tid?
3: Faktainlärning och prov. Nu kommer vi till det jag tycker sämst om i dagens skola. Barnen ska lära sig otroliga mängder faktakunskap. Komma ihåg namn på ställen och vad män har åstadkommit för flera hundra år sedan (få kvinnor), årtal, definitioner etc. Väldigt ytlig kunskap som glöms bort väldigt snabbt. Denna faktakunskap kontrolleras med jämna mellanrum i form av prov där enbart faktakunskaperna utvärderas och inte den djupare inlärningen. Motsatsen är att skapa lärandesituationer som efterliknar omvärlden. Detta har lite olika namn beroende på hur det organiseras men kan sammanfattas som autentisk eller problembaserad inlärning.
4: Var finns utrymme för passion och intressen? Vi är som människor alla olika med olika passioner och intressen. Om en elev får arbeta i ett sammanhang där de är motiverade så ökar engagemanget och därmed inlärningen. Ett sätt att öka engagemang är att få arbeta med något eleven är passionerad för. Gillar de dataspel? Låt dem läsa uppgifter relaterade till dataspel. Giller de idrott? Låt dem lösa uppgifter relaterade till deras idrott. Släpper skolan på faktakontrollen och fokuserar på förmågorna istället så spelar kontexten liten roll. Istället så dikterar skolan att alla ska lära sig exakt samma sak vid exakt samma tillfälle.
5: Forskning visar att vi lär oss olika snabbt samtidigt som den visar att vi kan i princip allihop lära oss vad som helst bara vi får tillräckligt med tid. Forskningen visar att det i grundskolan kan variera så mycket som 3 gånger i inlärningstid mellan olika barn. Dvs., ett barn behöver 3 gånger så mycket tid som ett annat barn för att lära sig samma sak. Vidare lär vi oss olika snabbt beroende vilka verktyg vi använder och inlärningstempot är olika för varje barn beroende på verktyg (dvs., vissa verktyg passar bra för vissa barn och andra verktyg passar bra för andra barn).
6: Katederundervisning/föreläsningar: Hur många av er som läser detta som vuxna uppskattar att sitta och lyssna på föreläsningar ett antal timmar per dag, dag efter dag? De som lyssnar, dvs. eleverna är samtidigt på otroligt olika nivåer. De kan vara långt före den som föreläser och blir då uttråkade eller långt efter och blir då bara ledsna och frustrerade för att de inte förstår. Uttråkade blir nog många av dem utifrån föreläsningsformen ändå. Personligen kan jag lyssna ca 5-15 min på en intressant föreläsning innan jag antingen börjar göra något helt annat eller att min hjärna spinner iväg på det som föreläses om och är jag en fräck person så avbryter jag talaren. En extremt van föreläsare kan hantera att bli avbruten och fortsätta i en ny riktning men hur ser det ut i klassrummet i grundskolan? Blir läraren kanske bara irriterad om det blir för många frågor istället för att omfamna tillfället att skapa en diskussion och strunta i vad de skulle lära sig just den lektionen enligt schemat?
7: Tekniken nyttjas inte i klassrummet. Detta hör ihop med den förra punkten. Idag finns verktyg för att låta varje elev lära sig i sitt eget tempo i klassrummet och där läraren blir mer av en mentor som hjälper barnen att komma vidare och ge beröm vid rätt tillfälle utan att samtidigt störa. Samtidigt finns otroliga verktyg för att söka fakta och sammanhang på nätet som inte alls nyttjas i klassrummet. Istället får barnen sitta 6-7 st runt en dator och titta på när en elev renskriver text (ja, sann situation på en skola i min närhet).
Så nu tillbaka till läxan som kom i eposten idag. Här är det bara faktakunskap som ska läras in, i detta fall om Norge. Vet du vad den längsta fjorden i Norge heter? Eller vad Glomma och Mjösa ligger? Behöver du veta detta? Varför ska de lära sig ett varumärke som Hurtigruten?
Detta är i alla fall några tankar om dagens skola. Självklart är det inte svart och vitt i skolan och jag har spetsat till det.
Vad tycker du?
