Under oktober så håller jag 6 öppna föreläsningar tillsammans med Folkuniversitetet, 5 om AI och lärande och 1 om AI och jobbsökande enligt schemat nedan. Alla föreläsningar är gratis öppna för alla intresserade. Det är bara att komma. Folkuniversitetet arrangerar flera andra sessioner om AI också, både på plats och online.
Jag blev inbjuden att inleda Karlstad universitets lärandedag 240926 med lite av mina tankar om AI och lärande med rubriken Är lärande meningen med livet och kan artificiell intelligens, AI hjälpa oss att lära mer?
Jag fick frågan nyligen om hur vi kan man skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt och det resulterade i en kort film på knappt 5 minuter.
Jag provade också att skapa en sammanfattning via NoteGPT och fick ut följande.
Sammanfattning
För att studenter ska använda AI effektivt och säkert behövs utbildning, uppdaterade kurser, och stöd för etisk användning.
Highlights
🧠 Utbildning i AI är avgörande för studenter.
📚 Kurser bör uppdateras för att inkludera AI-relevanta verktyg.
🤝 Stöd för etisk användning av AI är nödvändigt.
🚀 AI kan effektivisera studenternas lärande och öka genomströmningen.
⚖️ Tydliggör skillnaden mellan hjälp och fusk med AI.
🏫 Lärarutbildning om AI är viktigt för att stödja studenter.
💰 AI kan spara resurser och effektivisera arbetet inom utbildning.
Insikter
🧑🎓 Utbildning i AI: Studenter måste förstå grunderna och effekterna av AI för att kunna nyttja verktygen effektivt. Utbildning ska vara praktisk och tillgänglig.
🔄 Kursuppdateringar: Utbildningsprogram behöver anpassas för att inkludera AI-teknologier som är relevanta för den professionella marknaden. Det skapar en bättre koppling mellan teori och praktik.
🔍 Etisk användning: Det är viktigt att studenter lär sig hur AI kan användas etiskt i sina studier, vilket kan öka deras trygghet och effektivitet.
📈 Effektivisering av lärande: Rätt användning av AI kan leda till bättre studieresultat och ökad genomströmning, vilket gynnar både studenter och institutioner.
❓ Fusk kontra hjälp: Studenter måste utbildas om gränsen mellan att använda AI som hjälpmedel och att fuska, för att främja en sund lärandekultur.
👩🏫 Lärarutbildning: Lärare behöver själva utbildas i AI för att kunna vägleda studenter och integrera teknologin i undervisningen på ett effektivt sätt.
📊 Resursbesparingar: Genom att använda AI kan lärosäten effektivisera sina processer och spara pengar, vilket är viktigt i en pressad ekonomisk situation.
Transkribering – förbättrad
Här är en transkriberering som ärgjord av NoteGPT och sedan förbättrad med hjälp av ChatGPT.
Hur kan vi skapa förutsättningar för studenter att använda AI på ett effektivt och säkert sätt? Vi bör inte utgå från att studenterna redan vet hur verktygen ska användas. Jag har ofta hört från kollegor att studenterna snabbt snappar upp tekniken och använder verktygen på egen hand. Men jag tror inte att det är så enkelt. Vi måste hjälpa studenterna att förstå hur de kan använda dessa verktyg på ett bra sätt, och jag delar upp detta i tre huvudområden.
För det första: Vad är artificiell intelligens (AI) och hur påverkar det samhället? Studenterna måste förstå effekterna av AI på samhället i stort, och detta är något som är kursöverskridande. Samtidigt måste vi koppla det till de specifika programmen, vilket leder oss till den andra punkten.
För det andra: Kurser och program måste uppdateras för att matcha den teknologiska utvecklingen i samhället. En civilingenjör i arkitektur, till exempel, måste lära sig att använda AI-verktyg på rätt sätt, så att det matchar de krav och behov som finns på arbetsmarknaden när de tar examen. För att lyckas med detta måste undervisningen förändras i takt med den tekniska utvecklingen.
Slutligen, och detta är det absolut viktigaste: Vi måste hjälpa studenterna att lära sig hur de kan använda AI som en del av sitt eget lärande. Det handlar om att förstå hur de kan använda verktygen på bästa sätt för att utvecklas. Detta bör göras i kursform, men det behöver inte nödvändigtvis innebära traditionell föreläsningsundervisning. Kurser kan designas på olika sätt, och innehållet bör fokusera på hur AI kan användas på ett etiskt korrekt sätt för att effektivisera lärandet.
De etiska aspekterna är särskilt viktiga, då många studenter uttrycker osäkerhet kring hur de får använda AI-verktyg. Vi ser att AI kan bidra till att effektivisera studenternas studier och därmed kanske också öka genomströmningen. Samtidigt är frågan om fusk kontra hjälp central. Det finns en fin linje mellan att ta hjälp och att fuska, och här måste vi hjälpa studenterna att förstå skillnaden. Dessutom finns risken att studenterna blir lata och låter AI göra jobbet åt dem, vilket leder till att de själva inte tänker aktivt.
Vidare behöver vi även gå igenom eventuella AI-policyer för lärande. Om lärosätet har riktlinjer för AI-användning, måste dessa kommuniceras tydligt till studenterna. Det handlar om att klargöra vilka beslut som har fattats, vilka riktlinjer som gäller och hur arbetsrutinerna ser ut. Om AI kan hjälpa studenter med funktionsnedsättningar, är det vår skyldighet att använda dessa verktyg för att ge dem bästa möjliga stöd.
Det är också viktigt att visa konkreta exempel på hur AI kan användas i praktiken. Vi ska inte fastna i pedagogiska teorier, utan fokusera på att göra det så tillgängligt och användbart som möjligt.
Slutligen måste vi även utbilda lärarna och övrig personal. För att lärarna ska kunna hjälpa studenterna att använda AI på rätt sätt, måste de själva förstå verktygens potential. Därför är det nödvändigt att vi utbildar lärarna om AIeffekter på undervisningen. Även den övriga personalen måste utbildas för att de ska förstå hur AI påverkar lärandet, särskilt när de utvecklar olika stödsystem. Om AI kan effektivisera arbetet för både lärare och övrig personal, är det vår skyldighet att implementera dessa lösningar, särskilt i en tid där många lärosäten har en pressad ekonomi.
Sammanfattningsvis handlar det om att utbilda studenter, lärare och personal för att skapa rätt förutsättningar för att använda AI som en del av lärandet.
AI i forskarutbildningen var ämnet när Malmö universitet bjöd in till en fokusdag 240920.
Jag inledde med en föreläsning följt av en paneldebatt, omvärldsbevakning och en workshop med målet att hitta hur vi kan utveckla forskarutbildningen. Jag är mycket imponerad av Malmö Universitets arbete inom AI och lärande.
En av huvudpunkterna som kom upp är avsaknaden av nationella riktlinjer och vi var övertygande om att det borde vara en fråga för SUHF.
Här är mina bilder från introduktionen om någon är intresserad.
Internetstiftelsen tillsammans med AIIT.nu arrangerade en picknick-konferens med många korta föredrag om AI och lärande i Linköping och online. Mer information och program här.
Jag gjorde en separat inspelning som ni hittar nedan och samt mina presentationsbilder.
240618 presenterar jag på NU2024-konferensen i Umeå med titeln Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande.
Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande
Digitalisering Peter Parnes1 1 Institutionen för system och rymdteknik, Luleå tekniska, universitet, Luleå
Sammanfattning av bidrag Nyckelord: Framtidsfrågor, digitalisering, driva förändring, AI
Stora språkmodeller som GPT och Llama 2 samt tjänster som ChatGPT och KhanMigo visar på möjligheterna att föra samtal med en AI i ett lärandesyfte. Tillgången till AI-tjänster påverkar hur undervisning bör utformas och kan potentiellt leda till stora positiva effekter på studenternas lärande (Parnes 2023). AI-modeller samt deras tillhörande tjänster ger oss inte bara möjligheten att få svar på frågor utan de kan också hjälpa studenter genom sokratiskt lärande där AI-tjänsten ställer frågor till studenten i stället för att ge svaret direkt vilket hjälper studenten att komma fram till svaret själv.
Här presenteras ett experimentellt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete runt skapandet av AI-assistenter för att stötta studenter i en individanpassad och sokratisk undervisningsmiljö. Målet är att ge studenten tillgång till specifikt utbildningsmaterial där möjligheten undersöks till hur en egen utbildningsplan som utvecklas kontinuerligt kan skapas. Undervisningen anpassas till studentens eget lärande och tidigare prestationer vävs in samtidigt som systemet ger återkoppling till den lärande i realtid med målet att göra studenten mer aktiv i sitt eget lärande (Felder & Brent, 2009). Med hjälp av AI kan kortare föreläsningar skapas automatiskt utifrån lärarens beskrivningar för varje student där både lärarens röst och fysiska gestalt återskapas digitalt. AI kan också hjälpa till i bedömningen och ge snabb och kontinuerlig återkoppling till studenten vilket är positivt för lärandet (Wisniewski et al. 2020).
Samtidigt är interaktion och diskussion viktigt för lärandet och genom nyttjandet av AI-verktyg kan läraren få mer tid för de djupare diskussionerna. Frågan är om det kommer att leda till att studenterna lär sig effektivare, mer långsiktigt och om det ökar genomströmningen. I (Klingberg, 2023) föreslås att genom användning av AI-verktyg så kan studietakten ökas och att studietiden, i alla fall i grundskolan minskas med flera år.
AI har stor potential att förändra högre utbildning för alla inblandade inklusive studenter, lärare och administrativ personal. En av många utmaningar är den historiskt långsamma förändringen av högre utbildning. I slutändan handlar det om hur vi kan hjälpa våra studenter att lära sig mer och vad vi ska undervisa.
Felder, R. M., & Brent, R. (2009). Active learning: An introduction. ASQ higher education brief, 2(4), 1–5.
Klingberg, T. Framtidens digitala lärande. Natur & kultur 2023.
Parnes, P. (2023). Framtidens lärande med generativ AI. 9:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar.
Wisniewski, B., Zierer, K., & Hattie, J. (2020). The Power of Feedback Revisited: A Meta-Analysis of Educational Feedback Research. Frontiers in Psychology, 10, 487662. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03087
240614 släppte jag ytterligare två uppdragsutbildningar, “Grundförståelse för AI” och “AI och lärande”. Båda dessa var beställda av Nacka kommun som vill utbilda alla sina anställa inom AI.
Detta blir uppdragsutbildningskurs 7 och 8 under läsåret 23/24 och totalt har 1166 personer hitintills deltagit i mina uppdragsutbildningar sedan juni 2023. Utbildningarna är en blandning av lärarledda kurser och självstudiekurser. Kurserna kommer att fortgå till och med åtminstone 2025 och vi planerar för flera nya kurser inom AI och lärande till hösten 2024 och våren 2025. Om ni är intresserade av kurser för era anställda så hör av er till mig.
Till hösten har Skolverket köpt 2 utbildningar inom AI och lärande för gymnasielärare på 7.5 hp var med 2 * 40 platser på LTU. Jag har administrerat och skapat ramkursplanerna för dessa kurser men kommer inte att själv undervisa i dem för jag hinner inte med det också. Dessa kurser kommer antagligen även att ges under våren 2025 också, anbudsförfarande pågår just nu. Intäkten för dessa två kurser är närmare 1 miljon till LTU per omgång.
Jag tycker hela Sveriges AI-litteracitet måste ökas och alla offentliga organisationer har stor potential att effektivisera sina verksamheter om deras anställda förstår möjligheterna med AI bättre. Jag är övertygad om att all offentlig verksamhet, dvs., den som finansieras av våra skattemedel kan effektiviseras med hjälp av AI. Samtidigt är jag förvånad över varför det inte pratas mer om detta inom politiken. Har politikerna helt missat vad som sker i världen runt AI?
Lördagen 240525 fick jag vara dagens pratare i Tankar för dagen där jag funderar på vad jag ska göra när jag blir stor med koppling till AI. Det blev ett prat på 3:48 och ni kan lyssna på det hos Sveriges Radio eller nedan.
Manus
Jag funderar ofta på vad jag ska bli när jag blir stor. Just nu är jag forskare, lärare, entreprenör, chokladmakare och jag älskar att lära mig nya saker.
Till vardags forskar jag på hur artificiell intelligens, AI, påverkar våra liv, både professionellt och privat.
Vi ser nu en otroligt snabb utveckling där tekniken kommer in och påverkar i princip allt vi gör.
De flesta använder AI dagligen redan nu utan att ens veta om det och vi ser en tydlig påverkan på arbetsmarknaden där många ofta blir mer effektiva med AI men där arbetsgivare också börjat ersätta anställda med den här nya tekniken.
Vi är inne i en tid av förändring och jag är inte den enda som funderar på hur framtidens samhälle kommer att se ut.
Företaget OpenAI som lanserade chattbotten ChatGPT, de tror att så kallad basinkomst är en del av lösningen när många kan bli arbetslösa eller inte behöver arbeta lika länge.
De sponsrar för tillfället ett av världens största projekt inom området enligt VD:n Sam Altman.
Det har redan gjorts några försök med basinkomst (till exempel i Finland och Nederländerna), där alltså människor får en grundlön utan motprestation.
Resultatet: många mådde mycket bättre och de sociala klyftorna minskade.
Det låter ju bra… men basinkomst i större skala är oprövad mark.
Var kommer t.ex. skatteintäkterna ifrån om vi inte jobbar, är det AI-företagen som ska stå för kostnaderna? Kan de det och vill de det? Här måste vi se över hela det ekonomiska systemet.
Vissa forskare säger att vi borde vara rädda för AI:s utveckling och skynda långsamt, hela mänskligheten kan annars vara hotad.
Jag är inte lika orolig för det. De positiva effekterna är tydliga, t ex inom den medicinska utvecklingen där AI hjälper läkare att upptäcka sjukdomar i ett tidigt stadium och tekniken har även gett oss helt nya behandlingsformer.
I en värld där AI underlättar för oss på många områden så tror jag att vi kan fokusera på det vi faktiskt vill göra just nu och undvika det berömda ekorrhjulet.
För de som VILL jobba och fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden, för de kommer det att krävas ny kunskap.
I Singapore erbjuds alla som fyllt 40 år att skola om sig med en helt ny examen med 50% bibehållen lön och i Sverige har vi omställningsstudiestödet.
Samtidigt kan vi inte begära att alla ska sätta sig i skolbänken utan lärandet måste ske när det passar varje person.
Inom mitt primära forskningsområde, lärande med modern teknik, så har AI väldigt stor potential att förändra HUR vi lär oss nya saker. Vi kommer inom en nära framtid att ha AI-assistenter som anpassar undervisningen till just våra personliga förutsättningar och som stöttar oss i vårt lärande när vi behöver det som mest.
Vad är det då jag kommer att göra när jag blir stor. En 52-årig professor och Skåning i exil som bor i Luleå. Jag vill fortsätta varva arbete med att lära mig nya saker, och ägna tid åt mina personliga projekt som att skapa den perfekta chokladen, gärna i sällskap av den nya tekniken.
Och förkortningen som består av de två vokalerna A och I, den kommer att påverka mitt och så gott som allas sätt att leva, vare sig du är för eller emot den artificiella intelligensen.
Jag gjorde ett litet inspel 240522 i Sveriges Radio P4 om EU:s nya AI-lag där vi diskuterade vad den nya lagen innebär och vilken påverkan den får på oss som medborgare samt vad som kommer att påverkas globalt. Jag blev intervjuad av Maria Lindgren som en del av Morgon i P4 Norrbotten.
Här är en AI-genererad transkribering:
Maria: P4 Norrbotten är kanalen du lyssnar på. Klockan är 16 minuter över sju den här onsdag morgonen. Vi ska prata om EUs nya AI-lagstiftning som nu har klubbats formellt. Frågan är förstås vad det kommer att betyda för oss vanliga EU-medborgare och norrbottningar. Peter Parnes, du är professor i datateknik och särskilt kunnig när det handlar om hur mänskligt lärande påverkas av AI. Hur stor förändring är det att det nu finns en lagstiftning om AI?
Peter: För det första så finns den inte än. Det kommer att dröja ett tag innan vi får den. Men det stora är att vi får mer transparens. Vi som medborgare kommer att få veta mer om när vi pratar med AI. Vissa tjänster kommer helt att förbjudas. Till exempel, vi får inte ha system som påverkar oss utifrån biologiska differenser. Vi får inte ha social ranking som man har jobbat mycket med i Kina.
Maria: Vad innebär det?
Peter: Det innebär att man utifrån ens historik får olika fördelar och nackdelar i samhället. Det kan vara lån, tillgång till utbildning etc. Har du gjort dumheter i ditt liv får du sämre ranking. Är du en god medborgare får du bättre ranking. Den typen av system blir helt förbjudna baserat på AI.
Maria: Tanken är att det här kommer att genomföras under de kommande två åren fram till 2026.
Peter: Precis. Till och med tre åren för existerande system så har man tre år på sig att anpassa inför AI.
Maria: Vad tror du då kommer att bli mest påtagligt för dig och mig? Hur kommer vi att märka det här?
Peter: Det lilla vi kommer att märka är att vi måste få reda på om vi interagerar med en AI eller inte. Idag kanske vi tycker att det är självklart. Om jag pratar med en AI-genererad röst så kanske jag hör det. Men redan nu börjar vi komma till att tekniken kommit så långt att vi inte ens kan känna igen röster längre som har genererade. När vi chattar, texter etc. Så när vi interagerar med olika enheter så ska det framkomma att det är en AI vi pratar med.
Maria: De här lagarna handlar om EU som är först ut med det här. Det ska vara den mest heltäckande lagstiftningen. Kommer man att använda EU som något slags globalt exempel när det handlar om den här typen av lagstiftning och regler?
Peter: Det är en av förhoppningarna från EUs lagstiftare. Det är just att det ska bli en förebild. Den stora andra parten här där det sker väldigt mycket på AI-området i USA. Där har man tidigt också haft förslag på egen lagstiftning. Men det har man sedan backat ifrån där man anser att lagstiftningen skulle vara för begränsande för den tekniska utvecklingen. Där var man långt framme. Man backade. Vi får helt enkelt se hur det här kommer att påverka globalt. Men det vi vet är att för de amerikanska bolagen, de flesta stora AI-jättar är amerikanska idag. För att de ska kunna ha sina produkter inom EU så måste de följa EU-lagen. Så då måste de implementera regler och transparens etc. Även om de inte använder dem i USA. Och då är förhoppningen att det ska leda till att man även gör det öppet i USA också. Och andra delar av världen, som Asien.
Maria: Men då om vi backar lite grann då. Varför behövs det en lagstiftning på det här området?
Peter: De här systemen har idag blivit väldigt, väldigt kraftfulla. De kan göra jättemycket. De kan samla information. De sammanställer information. De kan bygga upp profiler om människor. Då har vi i princip inga regler. Det är rena, vilda western där ute. Där de här tech-jättarna kan göra i princip vad de vill. Och anledningen till att vi inte har sett mer så kallade illvilliga system. Det är för att de här företagen själva har lagt begränsningar på sig själva. Så att de använder sin egen etiska kompass inom utvecklingen. Men det betyder ju inte att alla företag alltid gör detta. Och kommer att göra detta. Det är olika syn på vad som är rätt och tillåtet. Och vi har ju ganska stor skillnad mellan USA och Sverige i många frågor. Ta till exempel abortfrågan. Den är ju helt annorlunda den debatten i USA än i Sverige. Eller EU med dem.
Maria: Det här med AI är ju någonting som är ändå relativt nytt. Vad tror du om den här lagstiftningen? Kommer den att förändras? Eller är den heltäckande nu som det ser ut
Peter: Den är ju väldigt omfattande. Så att den täcker ju in väldigt, väldigt många områden. Sen är ju precis som du antyder här. Så är det en fråga. Kommer den här vara tillräcklig? När den här är implementerad fullt ut om tre år. Det kanske redan innan dess så blir det ju dags att revidera då. Men så är det ju med de flesta lagar. Och då får vi ju hoppas att lagstiftningen hänger med i den tekniska utvecklingen helt enkelt.
Maria: Vi får se hur det går. Peter Parnas, tack för att du kom hit den här morgonen.
Peter: Tack.
En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!
