Jag är med i senaste numret av Norrlandsbarometern 3/2018 med en intervju om framtiden.
”Den här branschen är superhet!”
Intelligenta bilar och teknik som råder bot på den stora lärarbristen i skolan.
Norrlandsfonden låter Luleåprofessorn Peter Parnes spana in i en framtiden som är närmare än vad vi tror.
Allt är uppkopplat på nätet idag. Och på fler sätt än vi tror, börjar Peter Parnes.
Han är professorn inom Distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet som brinner för ny teknik och för hur denna kan underlätta och göra vår vardag bättre. Inte minst i skolan.
Han är också grundare av och kreativ motor i Luleå Makerspace – och startade även Marratech, företaget som skapade en av världens första säkra IP-baserade videokonferenssystem och vars teknik sedan såldes till Google. Där Peter förövrigt arbetade som utvecklingschef i Sverige fram till 2009.
Om du får göra en framtidsspaning med fokus på digitalisering och IoT – vad ser du då?
– Oj, jag ser hur mycket som helst. Redan nu finns en hel del spännande företag och projekt. Och vinsterna av det här är många. Till exempel finns drönare som planterar träd och effektiviserar skogsskötseln. Jag tänker också på luftdata.se där människor själva kan bygga mätstationer som mäter luftföroreningar. Där man kan se hur mycket utsläpp det är i ett området och sedan bidra till ett bättre samhälle. Det är spännande, säger Peter Parnes och fortsätter:
– Servicemässigt finns hur mycket intressant som helst. Fjärrstyrda, smartare bilar! Det är inte en fråga OM utan NÄR de kommer. Eftersom största olycksfaktorn vid bilolyckor är människan, kommer det vara lättare att nå nollvisionen på det här sättet. Jag tror också att det här kommer göra att det växer fram bilpooler. Man kanske inte äger en egen bil. För att inte tala om intelligenta transporter, det vill säga leverans vid behov.
Vad ser du mest fram emot själv?
– Då det är lärandet jag brinner för, ser jag fram emot hur den moderna tekniken kan hjälpa oss att skapa lärsituationer som passar alla. Självklart kan tekniken också vara till hjälp i den extrema lärarbrist som råder.
Ser du faror eller fasor med en ökad digitalisering?
– Jag är teknikoptimist och ser inte själva tekniken som en fara. Visst finns det vissa problem, som de som hamnar utanför allt det här. Eller när man inte kan lita på en teknik som man är helt beroende av. Ta BankID som exempel. Om det slutade funka skulle Sverige stanna.
– Sedan finns det också en utmaning där algoritmerna tar beslut åt oss. I nya GDPR finns ju dock paragrafen som säger att vi har rätt att få en omprövning av en människa i de fall där felaktiga beslut tagits av en maskin.
Har du ögonen på något extra spännande företag i branschen, här i Norrland?
– Det finns massor! Luleågrundade Behaviosec. De tar fram säkerhetslösningar som identifierar användaren genom så kallad beteendemässig biometri. Med andra ord identifierar de personen genom hur den hanterar tangentbordet, musen, mobiltelefonen och appar.
– Sedan Gemometrics utvecklar tekniska hjälpmedel som sägs ska revolutionera ädelstensmarknadens sätt att validera ädelstenar. Och Emaintenance 365 som utvecklar en plattform som gör det möjligt att planera drift och underhåll av fordon och maskiner utifrån faktiska tillstånd.
Skulle du säga att riskkapitalet börjat intressera sig för området?
– Oh, ja! Det här är superhett! Det råder snarare brist på bra idéer än möjlighet att få stöd. Ett område där riskkapitalisterna inte är lika med på banan är dataspelsbranschen. Där finns stor utvecklingspotential. Men man förstår inte alltid idéerna, säger Peter Parnes och fortsätter:
– Som Fortnite, världens just nu största spel. De säljer inga spel utan prylar i själva spelet. Dessutom prylar som inte ger dig några fördelar när du spelar, utan bara är där för syns skull. I spelbranschen är det också ofta så att du lyckas väldigt, väldigt bra eller inte alls. Och det här skrämmer nog investerarna.
Hur nära tror du den här framtiden är?
– På ett sätt är vi redan där. I till exempel Kina där man bygger väldigt mycket, har man och kommer man att ha helt andra möjligheter att anpassa sig till ny teknik. I jämförelse med städer där man i så fall måste börja om, bygga om.
– Inom exempelvis offentliga förvaltningar ser vi mycket digitalisering. Både på grund av nytta – och krav. Vi kan inte fortsätta skapa tjänster och jobb som kräver människor i den utsträckning vi gör. De kommer helt enkelt inte att räcka till.