Jag gick där i Holmsundet fördjupen i mina egna tankar när jag tittar upp och ser en stor brun kropp på andra sidan sundet. Kroppen tillhör en älg av det femenina sorten. Hon hör mig och vänder lite på huvudet och jag tänker att det är ett magnifikt djur. Jag rör armen för att ta fram telefonen för att ta ett foto men då plumsar hon iväg i snön.

Jag går i en vid både för att se om jag kan hitta henne och hon står ca 100m längre in och mumsar på lite grenar. Jag går närmare och försöker göra det så tyst som möjligt men det är ganska svårt när snön knarrar. Hon tittar upp, jag stannar och vi står där och utbyter tankar utan ljud. Vilket vackert djur. Stort och ståtligt. Jag tar några foton med den sunkiga kameran i en Desire HD. Vi fortsätter att titta på varandra i flera minuter.

Plötsligt kommer en kråka flygande och kraxar, kanske en varning åt älgen att jag är en människa och vi är farliga? Svårt att veta vad fågeln kraxade då jag inte förstår kråkkrax. Förtrollningen bryts och med ett brak springer älgen iväg mellan träden.

Jag följer sakta efter och följer spåren i snön. Inte så svårt att se vart hon sprang i den knädjupa snön. Jag blir varm fastän det är -18 ute. In i skogen går spåren och till slut har vi både gått ett helt varv och älgen är tillbaka på samma ställe där vi nyss samtalade (utan ljud). Vi tittar på varandra igen och jag beger mig hemåt eftersom jag känner “tvånget” att programmera lite.

Som sagt så är kameran i en Desire HD inte speciellt bra så bilderna blev där efter. Kan ni ens se att det är en älg där??? Klicka på bilderna för att se dem större.

Tack för samtalet drottningen av skogen!