21 Nov

Medborgarförslag i kommunfullmäktige i Luleå

Idag togs mitt medborgarförslag om att Luleå Kommun ska ta fram en utvecklingsplan för Porsön upp i kommunfullmäktige. Beslutet blev att förslaget tas vidare och ska beredas i kommunstyrelsen och sedan tas upp för beslut i kommunfullmäktige igen. Formell ansvarig för ärendet är Yvonne Stålnacke.

Ett litet steg framåt.

Vidare, imorgon bitti ska den interna gruppen på LK diskutera frågan om en aktivitetsplats på Porsön ska komma till stånd.

07 Nov

Gästblogginlägg 5: Hur hinner du med allt?

Dagens gästblogginlägg åt Norrbottens Affärer.

Tack för all positiv respons på gårdagens gästblogginlägg om män och jämställdhetsarbete! Det virvlade tydligen upp ganska mycket damm och jag hoppas kunna få diskutera detta mer!

I detta mitt sista gästblogginlägg hade jag tänkt skriva om något viktigt som digitalisering i skolan,  bristen på långsiktig planering i Luleå, byråkratstyre, Akademiska Hus monopolställning och hutlösa hyror för staten, mer om kreativt arbete eller Internets utveckling och demokratifrågor men jag väljer något helt annat och mer personligt nämligen det viktiga ämnet tid. 

En fråga som jag får relativt ofta är: Hur hinner du med allt? Det brukar jag fråga mig själv också och för några veckor sedan så kom denna fråga upp när jag stod och pratade med några andra och en av åhörarna bröt in och svarade åt mig ”Till skillnad från oss andra så pratar Peter mindre och gör mer.”. Det kanske är så! Jag pratar dock ganska mycket ändå men inbillar mig att jag också får en hel del gjort.

Det som gör att jag kan arbeta på med hög energinivå är att jag försöker arbeta med saker som jag verkligen tror på och att undvika saker som bara äter tid. Både som professor och entreprenör styr jag väldigt mycket över min egen tid. Jag skalar bort det som äter energi och tid och prioriterar det jag tycker om att göra. Jag undviker möten för mötens skull och leder de möten jag deltar i ingenstans så är det bättre att avsluta mötet eller helt enkelt lyfta frågan med vad syftet med mötet är. Något jag verkligen tycker illa om är mötesledare som ska utnyttja den bokade tiden till max bara för att den är inbokad istället för att avsluta mötet i förtid om alla punkter på agendan är avklarade.

När jag föreläser för ungdomar så  brukar jag lyfta några personliga saker och rekommendationer och en sådan är att ta tag i surdegar. Nej, jag menar inte att vi ska alla börja baka bröd (även om jag gör det själv flera gånger i veckan) utan snarare ta tag i konflikter. Jag har under åren lärt mig att just att ta tag i dessa är mycket viktigt. Surdegar, dvs. konflikter kan äta väldigt mycket energi om de får växa och oftast har det visat sig att en konflikt kan vara grundad i ett missförstånd eller att något mindre snällt sades i affekt och personen som sa det menade det egentligen inte. Genom att prata med personen i fråga ganska omgående så kan man få bort denna känsla ur kroppen innan det har vuxit till sig. I samma anda så gäller det att inte älta saker i huvudet! Vissa saker kan jag helt enkelt inte göra något åt och då är det heller ingen mening att grubbla över det (t.ex. löneutveckling inom staten ;)). En fråga som jag brukar ställa mig själv och till andra lite skämtsamt är: ”Vad spelar det för roll om hundra år?”.

bread

En annan sak jag brukar ta upp är att hitta det som ger en själv energi. De saker som ger mig energi är bland annat:
1: Att hjälpa andra och få vara med om att påverka samhället till det positiva. Att få göra nytta helt enkelt. Detta kan vara både små och stora saker.
2: Spela datorspel med mina barn och min sambo Agneta (som jag nyligen fått att spela Call of Duty på PS4 och igår kväll lyckas få 5 kills i COD Gun Game :))! Jag verkligen gillar att sitta i soffan och spela mer eller mindre våldsamma spel. Datorspelsvåld är en separat diskussion som vi kan ta vid ett annat tillfälle. Jag har väldigt många datorspelstimmar sedan tidigt barndom bakom mig och jag tror det blev en ganska hyfsad person av mig i alla fall.
3: Röra på mig ute i naturen. Långa strövpromenader t.ex. utan ett tydligt mål. I många år åkte jag väldigt ofta upp till fjällen men tyvärr har jag haft svårt att planera in det de senast åren mer än 1-2 vändor till Katterjokk på sommaren. Detta är något jag gärna vill göra mer av.
4: Cykla! Som många vet så cyklar jag på en 3-hjulig liggcykel och det är så skönt att bara glida fram längst vägarna runt Luleå på rundor uppåt 50Km (jag har trasiga knän och klarar max ca 80-90Km på en dag).
5: Skapa nya saker, främst med mina barn! Making!

cod

liggcykel

img_6301

Ytterligare en viktig sak som jag brukar framföra är att be alla ge så mycket beröm de bara kan. Har du sett någon göra någonting bra så tala om det för dem! I Sverige är det alldeles för mycket avundsjuka och jante som råder.

Sedan är det viktigt att hitta och lyssna på sina egna begränsningar också. När jag lämnade Google 2009 så blev jag ”påtvingat ledig” i 6 månader och det var initialt väldigt skönt men efter några månader så vändes detta till den värsta perioden i hela mitt liv och jag blev deprimerad. Jag måste helt enkelt göra någonting och att bara ”vara ledig” fungerar inte för mig. Visst, en semestervecka då och då är jätteskönt men efter 7-10 dagar kryper det verkligen i kroppen.

Jag har också lärt mig under de senaste åren att när jag är på topp energimässigt så har jag en tendens till att ta på mig för många nya uppdrag. Ibland måste jag säga nej också. Detta ingår i att hitta en balans i livet och inte alltid bara hoppa på alla nya spännande uppdrag även om de låter mycket skoj.

Med detta får jag tacka för min vecka som gästbloggare och jag hoppas jag har kunnat inspirera er till nya små och stora framsteg! Vem vet, Norrbottens Affärer kanske bjuder in mig igen 😉

Har ni projekt ni vill genomföra med mig eller bara bolla lite idéer så hör av er! Jag är alltid öppen för nya spännande idéer!

Vill ni fortsätta läsa vad jag skriver så hittar ni min personliga blog på http://www.parnes.com/blog/ samt ni kan följa mig på Facebook: facebook.com/peterparnes och på Twitter och Instagram under @peterparnes.

Tack för att ni läste det jag skriver och glöm inte att ge någon beröm idag!

06 Nov

Gästblogginlägg 4: Hur får vi fler män som arbetar för ett jämställt samhälle?

 Hur får vi fler män som arbetar för ett jämställt samhälle?

skor

Jag tror starkt på att alla ska ha samma möjligheter och rättigheter i samhället oberoende vilket juridiskt kön de har. För att få en balans inom teknik- och IT-yrken så behöver något göras. Inom IT-området är det idag max 30% yrkesverksamma kvinnor. Detta om vi räknar brett vilka yrken som ingår i IT-området och ser vi på t.ex. ren mjukvaruutveckling så är det max 20% kvinnor. Vi ser också att många av dessa kvinnor lämnar utvecklingsrollen tidigt.

Inom utbildningar som hör till IT-kärnområdet så ser vi idag nationellt att det är max 10% kvinnor som studerar inom dessa utbildningar. På Teknik-programmen på gymnasiet så ligger siffran på ca 20%. Undersökningar och egen erfarenhet visar att upp till ålder 11 eller 12 år är det ingen skillnad i intresset i teknik mellan könen men sedan händer något. Det är inte längre coolt att tycka om att hålla på med teknik, spela datorspel etc. för tjejer. Paradoxalt är tjejer som spelar datorspel oftast mer populära bland killar men desto mindre populära bland tjejer.

Jag och Agneta Hedenström har de senaste åren lagt ner väldigt mycket tid på olika jämställdhetsprojekt. På Luleå tekniska Universitet startade jag i början av 2015 projektet #include för att dels hjälpa de kvinnor som finns inom programmen Datateknik och Elektro- och teknisk fysisk att stanna kvar inom utbildningarna genom främst sociala arrangemang där de yngre studenter får umgås med de äldre studenterna samt få träffa kvinnliga alumner.

Sedan har vi arrangerat ett stort antal events för att locka yngre tjejer till teknik. Så sent som för tre veckor sedan arrangerande vi på LTU under ledning av Agneta Hedenström tillsammans med Luleå Makerspace och med ekonomiskt stöd från Google en heldag på LTU där 68 tjejer (vi hade 75 anmälda) i ålder 10-15 år fick prova på att programmera mönster för brodering på en brodyrmaskin, skapa sin egen VR-miljö via verktyget Unity, skapa ett eget spel och skapa ett lysande enhörningshorn med mera. Mycket uppskattat av deltagarna. Redan veckan efter drog vi igång Unga Makers som jag bloggade om förra veckan och vi fick där 50/50 deltagande mellan könen. Dvs., ett större event bara för tjejer visar på möjligheten och lockar till balanserade events. Ps. Är du ett företag som vill stötta detta arbete ekonomiskt så hör av dig så kan vi fixa ännu mer, för mer behövs verkligen!

makertjej161016-11

Inom vår förening Luleå Makerspace har vi ca 37% kvinnor vilket känns ganska bra då vi primärt sysslar med tekniskt skapande. Målet är dock 50%! Inom föreningen arbetar vi även med att skapa förebilder och kör en serie träffar under namnet MakeHer där vuxna kvinnor får träffas utan barn och män som ”stör” (nästa träff är 7/12 om någon kvinna är intresserad!).

Tillsammans med Luleå Kommun arbetar vi också på att lyfta unga kvinnor som Tovah som en förebild för andra i samhället.

lms2
Jag får ofta frågan när vi ska ha event för bara killar och jag brukar svara att när vi har ett samhälle med för många tjejer som är intresserade av teknik så fixar jag det!

Samtidigt har jag under de senaste årens arbete fått en del motstånd just för att jag är en man. Jag har blivit exkluderad flera gånger från att tala om jämställdhet på större konferenser för att jag är man.  Tittar vi på många av de olika events som genomförs runt jämställdhetsfrågor i Norrbotten och nätverk som arbetar för jämställdhet så är det främst kvinnor som är aktiva. Inom genusnätverket inom LTU är ca max 10% män. Var är männen?

På min primära arbetsplats SRT på LTU fick jag av en kollega nyligen höra att allt ska vara så politiskt korrekt (PK) och att det spelar väl ingen roll vilket kön en person har. Mannen som sa det hade så klart helt rätt, det spelar ingen roll DOCK sa han detta i en kontext där han menade att vi inte behöver göra något. Detta på en arbetsplats med i princip bara män.

Får jag som som man arbeta för jämställdhet i samhället? Är vi män välkomna in i jämställdhetsarbetet? Är det OK att arbeta med dessa frågor utan att andra män ska titta snett på en? Hur får vi fler män att våga arbeta för ett jämställd samhälle? Vad tycker du?

Ska vi få ett jämställd samhälle så måste både män och kvinnor vara med i jämställdhetsarbetet!

/Peter som verkligen tror på att alla i samhället ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oberoende juridiskt kön!