2000 människor dödade på 20 minuter. Effektivt.

När ingenjörer utvecklar saker så är målet oftast att det just ska vara effektivt, rationellt och ekonomiskt. Hur tänkte en ingenjör när han satte sig ner och designade ett krematorium som kunde elda upp 2000 människor på 20 minuter? Hur tänkte arkitekten när han designade ännu ett läger, detta som kunde hysa över 100000 människor. Eller hur tänkte officeren på mottagningsperrongen som sorterade människor och splittrade familjer med en enkel armviftning och där barn fick se sina föräldrar försvinna för att aldrig mer återförenas. Hur tänkte kemisten när han fick reda på att han insektsmedel användes för att döda människor ännu effektivare för de tidigare använda metoderna var inte effektiva nog. Igår var det 70 år och en dag sedan Auschwitz frigjordes. En fabrik med målet att döda så många möjligt.  
Vilket ansvar har ingenjören? Då och Nu? Vilka projekt använder vi vårt intellekt till att färdigställa? 

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan – reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg.

Satte samman ett längre dokument om mina tankar runt digitaliseringen i skolan just nu. Hoppas ni tycker det är intressant! 

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan – reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg.
Abstrakt 
Vårt samhälle är väldigt centrerat runt datorer och idag skulle mycket av vår infrastruktur helt stanna utan dessa datorer. Samtidigt är det en stor klyfta mellan vilka som förstår hur dessa datorer fungerar och bör programmeras och de som inte gör det. Det är redan idag en brist på programmerare och till 2020 kommer det att saknas flera miljoner programmera över hela världen. Skolan skall bedrivas så det speglar samhället och här har dagens svenska skola hamnat efter andra länder inom detta område. Generellt är det en låg grad av digitalisering i skolan och de datorer som används blir tyvärr ofta enbart webbinterface och/eller avancerade skrivmaskiner. Istället bör användningen ses över för hur så kallat datalogiskt tänkande kan komma in i alla ämnen i skolan. Vidare är det en mycket sned balans i IT-branschen mellan kvinnor och män och för att få användbara produkter i framtiden så behövs det fler kvinnor som är aktiva. I detta dokument presenterar vi våra reflektioner och tankar om datalogiskt tänkande i Sverige samt ger ett antal förslag på aktiviteter för hur digitaliseringsprocessen kan stärkas ytterligare. Syftet är sammanfatta läget samt inspirera att jobba vidare med detta viktiga område. 

Attrahera tjejer till Datateknik-utbildning på LTU

Det här året ska jag jobba med attrahera tjejer till våra Datatekniska utbildningar på LTU. Bakgrunden är att vi hade 2% kvinnliga sökande till Datateknik på LTU 2014. 

Sammanfattningsvis så handlar det om dels locka hit tjejer och dels att behålla kvinnorna samt göra det på två nivåer: ålder 17+ och 7-16. 
Här hittar ni en presentation av mina tankar och förslag som jag presenterade för tekniska fakultetsnämnden utbildningsutskott denna vecka. Förslaget emottogs mycket positivt vilket betyder ännu mer resurser till detta viktiga område. Min institution, System- och rymdteknik, SRT satsar redan strategiskt 100K detta och fakultetsnämndens bidrag blir ett ytterligare tillskott. 
Nästa steg är att formalisera planen och anställa någon, några studenter som vill jobba med kontakten med de övriga studenterna.