Läste ut Madame Terror i förra veckan, 10:e Hamiltonboken av Jan Guillou. Den började rätt segt och det var ett par partier i mitten där man riktigt såg Jan sitta framför kamran i sin rutiga skjorta, orakad och köra sina långa monologer och utläggningar om allt och inget. Knappast en av de bättre böcker jag läst men det teniska var skoj. betyg: 3.5 torra ubåtar!