Idag känner jag mig så trött. Oklarheter på min arbetsplats gör att det kommer jobbiga överraskningar. Inte att överraskningarna är jobbiga i sig utan att det gör det svårt att planera.

Igår gällde det det webbpublisering (som för övrigt slutade med att vi gick tillbaka till som det var innan det nya beslutet kom) och idag gällde det planering för kurser, hur de hänger ihop och vem som ska undervisa dem. Denna ovisshet tar på krafterna och egentligen är det inte själva besluten eller ovissheten heller som är det jobbiga utan snarare bristen på respekt. “Vissa” bara bestämmer i vissa fall eller i andra fall inte bestämmer alls. Har man ett uppdrag så kommer det förväntningar på den som har uppdraget också. Naturligt kanske ni tycker och i det andra fallet gällande grundutbildning så har jag flera gånger efterfrågat att få reda på vad som gäller utan att få svar tyvärr.

Tänk om vi hade en organisation där servicedelarna av organisation faktiskt gjorde som namnet säger, ger service. Hur ger man då bra service? Jo, man lyssnar på sina kunder och ger dem det de vill ha. Att bara besluta saker är inte att ge service.

Jag försöker skärma mig från dessa saker men det går bara bra en viss tid för sedan bubblar det över och då är det svårt att hålla den positiva andan uppe. Jag försöker verkligen men jag har bara en viss mängd energi för den typen av ‘problem’.

Det värsta av allt är att det äter upp kreativiteten. Desto mer sådant här som kommer upp, desto mindre produktiva blir vi. Det är inte bra att det är på det sättet. Tänk så mycket mer vi kunde åstadkomma tillsammans om vi tog lyssnade på varandra. Tänk om vi alla hjälpte till och stöttade de som faktiskt vill göra saker istället för att bra förlita sig på de gamla strukturerna och blockera ut medarbetare inom organisationen.

Hur mäter man hur en organisation mår? Jag har under hösten jobbat med en medarbetarenkät som alla medarbetare ska få fylla i. Tror ni det kommer att besvara frågan om hur organisation mår? Måste man göra en sådan undersökning eller kan man kanske titta på andra faktorer? Igår kväll så var jag på fakulteternas julmiddag och från min institution så var det EN person som deltog, EN utav drygt 30 inbjudna (alla hattifnattar). Måste man göra en medarbetarenkät för att inse att något är mycket fel här?

För er som jobbar runt mig på jobbet vet att jag inte bara sitter och suckar på mitt kontor utan jag försöker verkligen förbättra situationen men det känns mer och mer som om man jobbar i en lång trög flod med sirap.

Jag vet att det är flera i min närhet på arbetet som tycker att det är frustrerande och jobbigt. Frågan är dock varför det inte blir bättre? De flesta springer bara runt känns det som och klagar på att de ha för mycket att göra. Är det verkligen det som är problemet, för mycket arbete? Eller är det kanske ett ineffektivt arbetssätt? Är det dålig motivation? Något annat?

Vad tror du det beror på? Det är kanske bara så att jag gnäller för mycket (igen) och borde göra något annat istället? Vad tycker DU?

En frustrerad professor vid en svensk statlig myndighet!