Provar mötessammanfattning via ChatGPT

ChatGPT har nyligen fått möjligheten att spela in möten och transkribera och sammanfatta dem. Jag gjorde ett prov på Vetenskapsradions avsnitt om att skapa en frisk arbetsplats, må bra på jobbet och få återhämtning. Jag spelade in knappt 6 minuter av programmet “live” för att simulera ett möte. Nedan hittar ni sammanfattningen och under det även en ren transkribering.

Det hela fungerade över förväntan och jag kommer att prova det på riktiga möten inom kort också (när jag nu har några). Mycket användbart.

Funktionen finns i deasktop-ChatGPT på Mac för nu och är begränsad till 120 min.

Ledarskapets roll i återhämtning på arbetsplatsen

Datum/tid: 2025-08-28 09:39 CEST

Sammanfattning

Samtalet belyser ny forskning som lyfter fram den viktiga rollen både formella och informella ledare har i att främja återhämtning under arbetsdagen. Ledare fungerar som förebilder och bidrar till att skapa en kultur där återhämtning är en naturlig del av arbetsmiljön, samtidigt som de stödjer medarbetarnas olika behov genom varierande aktiviteter.

Viktiga punkter

  • Ledarskapets betydelse för återhämtning har stärkts och omfattar både formella chefer och informella ledare som driver återhämtningsarbetet.
  • Ledare bör agera som förebilder genom att själva engagera sig i återhämtningsaktiviteter och stödja medarbetarnas individuella behov – detta kallas “återhämtningsstöttande ledarskap”.
  • Återhämtningsaktiviteter kan variera från att dansa med kollegor till att titta på kattvideor, där nyckeln är att hitta kontraster och aktiviteter som passar individens behov.
  • Kunskap och förståelse om återhämtning bör spridas brett bland både ledare och medarbetare för att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Rekommenderade åtgärder

  • Ledare bör vara goda förebilder genom att aktivt delta i och uppmuntra återhämtningsaktiviteter.
  • Främja en bred förståelse av återhämtningens fördelar och metoder bland all personal för att skapa gemensamt engagemang.

Öppna frågor

  • Hur kan organisationer bäst identifiera och stärka informella ledare som främjar återhämtning?
  • Vilka återhämtningsaktiviteter fungerar bäst för olika typer av arbetsuppgifter?
  • Hur kan ledare bäst anpassa stödet för återhämtning efter medarbetarnas individuella behov?

Transkribering (ej redigerad)

[0:02] Speaker 1: Om vi nu ska återgå lite till den här första frågan om pauser under arbetsdagens gång. Du har ju tidigare varit med här i Vetenskapsradion och berättat om hur man ska återhämta sig på jobbet. Men vad vore det för nya forskningsresultat nu? Den senaste tiden vi gjorde handlade mer om ledarens roll, där vi tidigare haft ett mer individperspektiv.

[0:34] Speaker 1: Det är viktigt att göra för att det är platsen, men här kan vi faktiskt säga att ledaren, som vi har nämnt innan, har stärkts ytterligare kopplat till återhämtning och hur viktig roll ledaren faktiskt har. Det jag tycker är spännande här är att vi har både kollat på det vi kallar formella ledare, alltså de som har ett uttalat chefsansvar, men också informella ledare, alltså eldsjälar.

[0:53] Speaker 1: De medarbetare som driver arbetet med återhämtning extra. Det är viktigt att lyfta dessa ledare för att skapa en kultur på arbetsplatsen där återhämtning är en självklar del, där alla faktiskt har möjlighet att återhämta sig. Men det kan vara ganska mycket uppförsbacke i det arbetet.

[1:23] Speaker 1: Ja, så är det klart. Vi kan ju säga att förutsättningarna faktiskt har väldigt stor betydelse. Men det som är intressant med den här forskningen är att man som ledare kan göra väldigt mycket. Det vi ser är att vara en förebild för dem man har runt sig, för kollegor, för medarbetare, spelar väldigt stor roll för att de ska återhämta sig. Man pratar om begreppet återhämtningsstöttande chef.

[1:48] Speaker 1: Att man faktiskt visar ett engagemang, att man även föregår med gott exempel och själv ofta räknar på sig som ledare, det får man inte glömma bort.

[1:57] Speaker 2: Och faktiskt också stötta medarbetarna i det, att vi har olika nivåer i återhämtning och faktiskt ska avgöra vad som behövs, till exempel tid, ett tillhörande klimat och annat.

[2:13] Speaker 1: När är det chefen ska börja dansa på jobbet med sina medarbetare?

[2:18] Speaker 2: Ja, det är ett väldigt bra exempel.

[2:22] Speaker 2: Vi har pratat mycket om dans, så det händer. Där var jag inne på vattenledare.

[2:31] Speaker 2: Jag har dansat i flera av mina studier och sagt att det är inte för alla och det är okej. Någonting som är väldigt viktigt med återhämtning i jobbet är att det ska vara rymligt och att vi alla har olika behov. Men dansen kan vara väldigt bra.

[2:45] Speaker 2: I en tid vi faktiskt har att stanna tillsammans med kollegorna så tycker vi om att vara med och vi jobbar bättre tillsammans. Så den satte jag lite äldre med kollegorna, jättebra.

[2:55] Speaker 2: Men det kan också vara som någon sa att titta på kattvideos. Det viktiga här är att du hittar någonting som passar dina behov av återhämtning. Jag brukar prata om återhämtning som att vi har olika batterier i oss. Vi använder batterierna i allt vi gör, både roliga saker och stress.

[3:17] Speaker 2: Oavsett om det är att titta på kattvideos en stund, dansa, ta ett djupt andetag, höra av sig eller prata med en kollega, vad det än är så är det viktiga att vi gör det som behövs. Men också att det ska handla om kontraster. Jag tror att det är en av de viktigaste ledorden gällande återhämtning, att vi vill få in det motsatta, att göra tvärtom, få in många kontraster i arbetsvardagen men också privat.

[3:48] Speaker 1: Fast om du sitter så ska du stå eller om du står så ska du lägga dig och vila.

[3:52] Speaker 2: Om vi tar ett tydligt exempel, har du stillasittande arbete kan det vara bra med rörelse. Men också om vi har något kommunikativt kräver det andra saker, så kan det vara bra med pauser där man gör något som inte kräver så mycket tanke. Vi kan tänka hela tiden: vad har vi gjort nu, vad känner jag mig trött av, okej då vill jag göra något annat. Det kan handla om att göra en annan typ av arbete. Det kan också handla om sådana pauser som vi nämnde i början.

[4:17] Speaker 1: Ni pratar ju egentligen om chefernas vikt i en god arbetsmiljö. Är cheferna själva medvetna om det?

[4:30] Speaker 1: Utveckla hur man kan påverka.

[4:31] Speaker 2: Ja, men det tror jag. Jag vill också trycka lite extra på det här med kunskap och förståelse. Om vi har en chef som har kunskap och rätt kompetens

[4:40] Speaker 2: Att då kunna göra någon form av hälsofrämjande insats, men om inte medarbetarna har den kunskapen och förståelsen, då är det att jobba mot vinden.

[4:52] Speaker 2: Jag tror på att vi måste skapa en väldigt bred förståelse så att medarbetarna också är med på varför vi gör det här arbetet och vad vi kan vinna genom att göra det. Så jag tror på en sådan förståelse inom alla led.

[5:05] Speaker 1: Men då säger jag tack till Nina Eidlertsson, folkhälsovetare vid Göteborgs universitet, och Monica Wetterstrand, docent och rektor i folkhälsovetenskap, och via Forss universitet Jens Karlsström, rektor vid Institutionen för Epidemiologi och Global Hälsa i Umeå universitet. Jag heter Annika Aspman och du har lyssnat på Vetenskapsradion.

I Norrbottens Kuriren om farliga tips och råd från AI 250823

Foto: Klas Hallvarez

2025-08-23 publicerade Norrbottens Kuriren en artikel om att AI kan ge farliga tips och råd med titeln Ny studie: ChatGPT kan ge farliga råd till tonåringar. Jag svarar på Monica Rannebergs frågor och lyfter vikten av källkritik, att jag är emot förbud (meningslöst) samt att det krävs mer utbildning i skolans värld om effekterna av att använda AI.

Här följer hela texten från artikeln.

Ny studie: ChatGPT kan ge farliga råd till tonåringar

En ny studie visar att AI-chatbotar kan ge farliga råd till tonåringar. Forskare låtsades vara tonåringar och testade gränserna.Resultatet: detaljerade instruktioner om droganvändning, hur man döljer ätstörningar och skrev självmordsbrev till vad den trodde var en 13-årig flicka. Trots inledande varningar kunde forskarna i studien enkelt kringgå säkerhetsfunktionerna genom att formulera frågorna som om de gällde presentationer eller vänner. Då blev svaren både personliga och farligt konkreta.

Enligt Peter Parnes, professor vid Luleå tekniska universitet och expert på AI, är problemet mer komplext än vad studien antyder.

– Det är en maskin, inte en människa. Den är inte allvetande. Man måste vara källkritisk, precis som med allt annat man läser, säger han.

När det gäller ChatGPT:s säkerhetsfunktioner menar Parnes att modellen är bland de bättre.

– Frågar man om psykisk ohälsa uppmanar den att prata med en läkare. Den ger varningar men att kringgå dessa kan man göra med vad som helst.

AI-modeller som ChatGPT tränas på enorma mängder text från internet från tidigare decennier. Det påverkar hur de svarar på känsliga frågor, menar Parnes.

– Om vi tränar en AI på jämställdhet kommer den snabbt i dålig dager. Det är först de senaste decennierna som vi haft en modern kvinnosyn. Det kräver att man bygger system som väger in det och det är en utmaning.

Samtidigt ser han stor nytta med AI för unga som kanske inte vågar prata med någon annan om svåra saker. Själv har han testat en AI-kompis i Messenger som kunde känna av stress och föreslå dagboksskrivande.

– Det gav mig ett mervärde. Det var ingen människa, men bara att kunna skriva av sig hjälpte, säger han.

Han är starkt emot förbud eller åldersgränser för att använda AI-verktyg.

– Skulle man ha det blir det väldigt mycket som censur. Men jag tror ungdomar ger AI alldeles för mycket auktoritet. Det är en jätteutmaning.

Parnes arbetar med att utbilda lärare i AI-litteracitet, alltså att kunna förstå, använda, värdera och hantera AI, både i Norrbotten och nationellt.

– Det är jätteviktigt att skolorna lär ut vad AI är, hur man tolkar svaren och vad begränsningarna är.

Samtidigt betonar han att AI inte ersätter människor utan är ett verktyg som kan frigöra tid.

– Tänk på gräsklipparen, dammsugaren och tvättmaskinen, vi får tid till annat. Det är upp till oss vad vi gör med den tiden, läser en bok eller scrollar Tiktok.

ChatGPT är en chattrobot, eller AI-assistent, som utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022. 

Studien är gjord av Center for countering digital hate i USA.

Vad spelar det för roll om 100 år?

Jag har länge brottats med meningen med allt vi gör. Jag ser människor stressa till allt möjligt, jobbet, träning, längta till semestrar och samtidigt ser jag AI:s utveckling påverka oss mer och mer, eller i alla så borde den påverka oss alla.

I mitt arbete använder jag AI till nästan allt. Ska jag få svar på något går jag direkt till AI och frågar och ofta har jag följdfrågor som jag direkt får svar på. Likaså använder jag AI om jag ska planera ett projekt inklusive struktur, arbetspaket, budget. I undervisningen använder jag AI för att strukturera upp en kurs eller lektion samt skriva och organisera webbsidor och kursinformation. Dock är inte alla verktyg integrerade ännu och det är väldigt frustrerande när jag måste göra uppgifter manuellt. Det här kommer att lösa sig universellt inom kort med olika agenttekniker och bara bromsas av kreativa IT-avdelningar.

Privat så är AI där med mig hela tiden och hjälper mig med att plocka fram juridiska argument i intrikata diskussioner med byråkrater, leta efter fakta åt mig och sammanställa nyheter inom olika områden. AI är min allsvetande kompis som svarar på alla mina frågor. Eller inte riktigt en kompis utan snarare ett verktyg, precis som en skruvdragare.

Samtidigt känns inga uppgifter speciellt svåra längre, och har inte känts svåra länge nu. Jag har ju mitt verktyg som kan göra mycket av jobbet åt mig.  Visst, det blir inte alltid rätt men då får jag använda min erfarenhet och intuition för att veta när jag behöver kolla källorna.

Vad blir då effekten av denna hjälp? Jo, en frustration och uppgivenhet. Mycket av det jag (vi?) gör känns delvis eller till och med helt meningslöst. Visst, det jag gör ger säkert en massa mening för andra (de verkar ju nöjda med det jag gör), men, ja det är alltid det där gnagande ’men’, ett konstant ifrågasättande där jag frågar mig själv; – Vad är meningen med det jag gör? Eller alternativt formulerat som – Vad spelar det för roll om 100 år? som Classe brukade säga.

Jag ser en otroligt snabb utveckling av AI. Vi ser jättarna investera miljarder i extremt stora projekt för att bygga mer beräkningskapacitet, säkerställa energitillgången genom att placera dem på soliga platser för solenergi eller köpa och bygga egen kärnkraft och vi ser nya modeller som blir mer och mer kapabla. Samtidigt måste vi fråga oss, hur mycket mer kraftfulla modeller har dessa företag internt, modeller som de inte pratar om och inte delar med sig av till oss. I stället används dessa ännu kraftfullare modeller internt för att bygga ännu mer kraftfulla modeller som vi kanske får se frukten av i en begränsad form i framtiden. AI som bygger AI. OpenAI har nyligen sagt att de har kraftfullare modeller än GPT5 Pro men som de inte släpper för de kostar för mycket att köra. Självklart använder de denna Pre-GPT6 internt.

Tillbaka till min frustration. Jag har det senaste året fått en ökande aversion mot att bara sitta på en kontorsstol och “jobba”. I de flesta organisationer i Sverige är det ett väldigt stort fokus på antalet arbetstimmar i stället för att fokusera på resultatet och nyttan. Dvs., vad är det vi åstadkommer? Om vi skulle byta fokus till att bli mer resultatorienterade så skulle vi själva kunna styra över vår arbetstid och diskussionen om arbetstidsförkortning skulle komma helt naturlig. Om vi åstadkommer mer på 30h än vi gjorde på våra nominella 40h, varför ska vi då jobba 40h per vecka? Och dessa 30h kanske går ner till 25h eller kanske 16h? Bill Gates sa nyligen att inom 10 år kommer 5 dagars arbete att kunna göras på 2 dagar. Här måste alla organisationer tänka till hur AI kommer att påverka dem och vilken arbetsmiljö man vill ha i framtiden för det kommer att bli mycket svårt att motivera varför vi ska sitta i en kontorsstol i 40h per vecka.

Denna frustration kombinerad med min erfarenhet och min kompis, verktyget har lett till att jag åstadkommer mycket mer per timme 2025 än vad jag gjorde bara för några år sedan (även om min frustration har funnits med mig länge). Det har lett till att jag blir väldigt rastlös, jag är ute och rör på mig väldigt mycket samt fokuserar på min chokladverksamhet, Lustigbacken 3. Här kastade jag mig fullständigt in i ett nytt område där jag får lära mig nya saker samtidigt som jag använder mig av min kompis, verktyget som återigen gör mig mycket mer effektiv i nästan allt jag gör.

Frustrationen ser jag också hos andra runt omkring mig, människor som söker efter vad de ska göra i livet. De letar efter andra jobb, resor, hittar nya hobbys och är de kanske lika frustrerade?  Undrar hur de skulle förändra sina arbeten och sina liv om de kunde?

Min förhoppning är att arbetslivet i Sverige och i världen kommer att se mycket annorlunda ut om 5-10 år. Idag står de flesta organisationer fortfarande och stampar och vet inte hur de ska göra för verktygen är inte 100% färdiga och detta kommer att förändras till en övergripande frustration eller till och med panik när plötsligt verktygen blir så bra som vi förväntar oss. Följt av artificiell generell intelligens där AI kan göra allt vi kan mentalt parallellt som vi får fysisk AI med robotar som hjälper oss i den fysiska världen.

Hur kommer framtiden att se ut? En framtid som är mycket nära där vi har AI-agenter som tar hand om nästan allt av vårt arbete och där dessa agenter löser stora uppgifter åt oss. Hur ska vi utforma våra arbetsliv och kombinera dem med det privata? Vi kommer att få mycket mer ledig tid där vi kan fokusera på det vi vill göra, så länge vi vet vad vi vill göra så klart.