250618 var jag med i Förmiddag i P4 Norrbotten och pratade om energianvändning och AI. Jag och journalisten och programledaren Anna Lidé hade ett mycket intressant (enligt mig) samtal om många olika aspekter av att använda AI och större frågor om hur vi hittar information. Totalt blev det ett inslag på nästan 15 minuter. Vad tycker du? Var det intressant?
Här hittar ni en inspelning samt en transkribering.
Oj, oj, oj. Närmsta halvtimmen kommer ni att få ha lite tålamod. Vi ska försöka prata så långsamt och lugnt och tydligt som vi kan. När jag och professor i datateknik, Peter Parnes, möts kan det bli många ord och mycket energi. Det vi ska prata om är energi. Är det mer energislukande att söka saker på nätet med AI om du jämför med en vanlig sökning på nätet med Google? Det har länge sagts att det tar tio gånger mer energi att använda AI. Så jag frågade AI hur mycket mer energi går det att söka om jag söker via AI, till exempel ChatGPT, än att googla vanligt. Copilot, det är en av de här varianterna, den sa att det är betydligt mycket mera, det är ungefär . Jag kan inte summera det här supersnabbt, men de här två olika, ChatGPT och Copilot, säger i korta ordalag totalt olika. Ja, det tar ungefär tio gånger mer, eller nej, det är ungefär samma sak. Professor i datateknik, välkommen hit.
Tack så mycket.
Hur ska vi nu få nån slags. Ordning på det här tänket. Är det miljövänligt eller ovänligt att använda Chatklippet?
Om vi börjar med mängden energi som används, så vet vi inte. De stora techjättarna, som står bakom de här olika tjänsterna talar inte om hur mycket energi som går åt. En av anledningarna är att man inte vill skylta med det. Det andra är att det är så många faktorer som kommer in när vi pratar energianvändning. Dels är det själva energin som går åt för att. svara på frågan för att köra den här AI-modellen. Sen har det varit jättemycket energi tidigare för att skapa datamodellen. AI-modellen under ytan. Sen har vi alla datorer i övrigt. Internettrafiken, kommunikationen, den enhet du själv använder för att ställa frågan. Hela tiden går det åt energi för detta.
Och bygga upp alla stora serverhallar och datahallar och allt vad det heter. Det gäller att vara medveten. Jag försöker vara medveten. Det är jättesvårt som vanlig människa. Men om jag ska ta reda på vem som är Peter Parnes kommer ofta AI-svar upp längst upp. Utan att jag ber använder AI-funktionen sin energi. Men då kan man skriva vem som är Peter Parnes och lägga till. Minustecken AI, alltså minus AI. Då får jag upp svar utan AI. Är jag en bättre människa då?
Jag tycker inte det. För mig handlar det om nyttan. Hur snabbt kan jag få svar? Jag använder de här tjänsterna. Jag har själv använt sökmotorer sen 1990-talet. Det handlar om att kunna få tillgång till informationen snabbare. Jag tillhör de som har börjat söka mer och mer via ChatGPT istället för Google. Google har tappat användare och försöker presentera detta på ett nytt sätt i form av AI. Jag söker professionellt och privat via ChatGPT därför att jag får mer sammanställda svar direkt. Då kan man tänka sig att den första frågan kanske kostar mer energi. Men om jag hade googlat exakt samma sak, då kanske jag hade behövt ställa fler frågor. Jag hittar ju inte det där, jag måste scrolla, jag klickar på länk. Men för mig kommer du tillbaka till nyttoeffekten av det här. Vad har jag för nytta av att göra den här sökningen då? Vissa saker är professionella och andra är privata. Men det kan ju vara nytta privat också.
Spännande tankar. Om det nu börjar gå mot, som jag också har läst i andra artiklar, att AI tar över och det blir mindre att man googlar, precis som du säger, att Google tappar. I min värld blir det att jag lämnar över till en funktion som går att styra. AI tar över min sökning, i stället för att jag själv tar reda på fakta. Man släpper ifrån sig en viss makt.
Det är inte en AI-fråga. Så har det varit i flera decennier, sen 1990-talet. En sak som Google gjorde tidigt. som heter Pagerank. Det var just för att ranka webbsidor utifrån ungefär 100 olika parametrar. I vilken ordning de ska presenteras för oss när vi söker. En av dem är hur många andra har klickat på den här textmassan, vad den pekar på. Så den där filtreringen har vi haft med oss i åratal. Undersökningar visar att extremt få användare går förbi första resultatsidan. Man tittar aldrig mer än de tio första, max. typ tre första och sen nöjer man sig där. Och här blir, ska jag säga med AI, det kanske till och med så att vi får ju bättre svar där AI har tittat kanske på motsvarande de 20 första, 30 första, 40 första och sen sammanställer de svaren åt oss. Så då får vi ju liksom bättre informerade svar. Och jag har själv upptäckt det här flera gånger där jag har ställt frågor, mer så här ifrågasatta frågor där det finns liksom båda sidor. Och då har ju då AI presenterat att de här säger detta och så fått källor på det.
Å andra sidan säger de här källorna det här. Jag hade nog varit lat. Jag hade nöjt mig med de första och inte tittat på å andra sidan.
Absolut. Men då säger Copilot att nya uppskattningar förbrukar en typisk fråga till ChatGPT ungefär 0,3 wattimmar. Det är ungefär lika mycket som en vanlig Google-sökning. Det säger ChatGPT. Men använder jag ChatGPT och kollar med den, då säger den att en vanlig Google-sökning förbrukar 0,3 watt-timmar medan en AI förbrukar 2-5 watt-timmar. Enorm skillnad. Så man kan inte bara ta de första svaren i alla fall.
Nej, precis. Det är som jag sa initialt. Problematiken här är att vi har inte fakta. Så de här AI-motorerna, både Copilot och. ChatGPT är samma AI-modeller, lite olika varianter. De gissar. De utgår från den fakta de har. Hittar de inte fakta, fyller de på med vad de själva – killgissar. I de här frågorna är det svårt att hitta fakta om hur mycket det drar.
Det är så mycket spännande man vill prata om här och det ska vi fortsätta göra. M People ska få sjunga Moving on up. Och så tänker jag att vi ska fråga hur mycket AI-användning tål jorden? Och så vidare. Jag vet att du är en AI-förespråkare också. Det är ju en AI-förespråkare vi har med oss här. Vill du ringa in och fråga någonting eller säga någon motsats till det? Då kan du vara en annan källa. 0920-27 5353. Pratar AI och sökningar och energi och allt vad det är för någonting. Hur svårt det kan vara att försöka vara lite miljövänlig eller annat här i världen när det går åt mycket energi. Om till exempel, jag bara på skämt här under låten sa, till exempel om jag ska vara artig och säga hej Siri, hur mår du idag? Ja, då började vi fortsätta prata och så. Då kommer hon och svarar! Jag mår utmärkt, tack. Peter Parnes, du som är professor i datateknik. Vad säger du om det här? Vad hände just nu?
Alltså, det spelades ju in och så tog det ju energi att börja inspelningen. Sen skickades det iväg, transkriberades, gjordes om till text, tolkades, genererades ett svar som sen gjordes om från text till tal igen. Och det tog ju en. en liten mängd energi, jag höll på att säga en massa energi, men det gör det ju inte. En liten mängd energi. En del av det där syns ju på själva telefonen också, att det inte ens skickades iväg.
Just det. Och det här med artighetsfraser har ju varit lite grann på ropet. Jag räcker upp handen och säger att om jag har frågat någonting, tack så mycket. Trevligt. Att man kan ha artighetsfraser till en AI, det kan man ha filosofiska tankar kring, men också ekonomiska och energitankar kring.
Varenda ord, varenda bokstav vi skickar in kräver energi i att tolka. Är vi artiga och börjar med ett hej, svarar ChatGPT med nåt artigt tillbaka. Det kostar energi. Det här blev en stor grej för två månader sen. Till och med OpenAIs vd gick ut på X och sa skämtsamt att vi skulle sluta vara artiga. Det kostar så här mycket energi så mycket pengar att hantera all artighet.
Regel nummer ett, sluta vara artig med. Men det är också spännande vilken energi som används är ju avgörande. Techjättarna har ju en enormt stor makt där. Hur går det till där?
Historiskt sett försöker de titta på miljövänligheten. Alla de stora techjättarna sätter en faktor på hela sin fabrik. Det är ju en datafabrik. Där man då sätter hur miljövänlig är den här? Här finns branschstandard för hur man. beräknar detta, precis som när vi bygger hus och annat, har vi en branschstandard. Hur miljövänlig är den här byggnaden, den här fabriken då? Och där kommer en stor del in på var kommer energin ifrån? Är det solkraft? Här uppe i norr så är det ju då vattenkraften. Det är till exempel därför vi har giganten Meta här då, som är byggd. Kom hit för en massa år sedan, bygger sedan datacenter här och hela den här. Open AI ryktas att bygga ett gigantiskt datacenter i Förenade Arabemiraten. Det ska vara helt drivet av solenergi. Motsvarande fem svenska kärnkraftverk. I mängd energi. Det sista har inte bekräftats. Det är rykten.
Men kärnkraftverk vet vi redan att det används.
I Sverige har det varit debatt om huruvida det är miljövänligt. Men i USA räknar man kärnkraften som miljövänlig. Det blir lite utsläpp i stunden. Alla techjättar i USA har insett att energin i USA tar slut. Det har man beräknat. 2030, med det som finns i dag, är det slut. Det går inte att få tag i mer energi. Där satsar alla techjättar på egen kärnkraft. Google bygger sju kärnkraftverk fram till 2030. Microsoft har köpt upp gamla Harrisburg, den andra reaktorn. Inte den som fick en härdsmälta, som var i drift fram till 2019. Microsoft har redan tagit den i bruk. Meta har precis annonserat att de investerade x miljarder i kärnkraft. Amazon gör samma sak. Bara för att kunna ha tillgång till el helt enkelt. Så att de kan bygga saker.
Det är ofta diskussioner kring AI och om det är slutet på jorden. Man är rädd för att robotar tar över världen. Men hur mycket AI tål jorden innan den går under av energi och miljömässiga frågor?
Jag tror inte. Vi gör hela tiden framsteg i elproduktionen. Gör vi det på rätt sätt har vi tekniken för att hantera detta. Solkraft är ju jättestor. stor del av detta, bygga stora solcellsfarmar framåt. Jag tror att det är den mindre risken när vi pratar AI och mänsklighetens undergång. Sen har vi massa andra människor som är negativa mot AI som menar att vi inte ska skapa det som heter artificiell generell intelligens. Där vi har en AI som i princip kan göra allt som människan kan göra men som kommer bli inte dubbelt så smart men kanske 10 000 gånger så smart. Vi får något som heter superintelligens. eller flera superintelligenser. Det där vet vi ju liksom inte om vi kommer dit. Vissa menar att vi kommer dit redan några år, att vi kommer till AGI. Då finns det personer, som svensken Max Tegmark på MIT, som menar att vi ska förbjuda AGI. Vi ska inte ta fram det, för det kommer leda till mänsklighetens undergång. Vi ska fortsätta använda AI, som vi gör idag, för speciella saker men vi ska inte skapa den här generella intelligensen.
Men såna här människor som du och många andra. Kommer det gå att hålla fingrarna ifrån nåt så spännande?
Nej, och det är en av kärnpunkterna. I protesterna måste vi vara överens på FN-nivå. Precis som med mänsklig kloning. Där blev mänskligheten överens. Vi ska inte göra mänsklig kloning. Hela världen har slutat med det. Det har varit några enstaka fall. Men när det gäller A och Is våg, där är trenden. Det är väldigt få som pratar om att förbjuda det. Förbudstanken får inte riktigt grepp att vi ska göra det. Jag ser inte att det kommer att hända. Sen har de stora techjättarna investerat så mycket pengar i detta redan och jobbar mot detta, speciellt OpenAI. De kommer inte att säga att nu kastar vi ut de där biljarderna, kronor som vi har investerat på det här, ut ur fönstret. De vill ha tillbaka pengarna, Return of investment. Det här kommer bara att fortsätta.
Jag vet inte hur vi ska avsluta det här och ge mänskligheten hopp. Vad var den sista AI-sökningen du gjorde?
Oj! Det minns jag inte.
Eller den senaste.
Jag söker jättemycket hela tiden. För en tid sen pratade vi energi. Jag satt med min son och hade en jättelång diskussion med ChatGPT. Han diskuterade framtidens funktionskraft. Vad är progressen? Hur fungerar det om det är en miljon grader där inne? Varför smälter inte hela alltet? Hur fungerar det? Han är 19 år. Vi satt där en halvtimme och diskuterade med AI. Det var nog den bästa lektion jag haft i år. Han ställde några frågor. Jag ställde några frågor. Vi diskuterade med varandra. Vi hade en lärarmentor. Det var väl investerad energianvändning. Vi lärde oss jättemycket.
Mycket energianvändning. Jag varnade er känsliga lyssnare innan. Har det varit att ha Peter Parnes här? Det har varit superintressant. Tusen tack! Peter Parnes är professor i datateknik på LTU. Perfekt!