17 Sep

Ett Norrbotten i utveckling – Hur jobbar vi tillsammans för hållbar tillväxt och attraktionskraft? – 181005

181005 kan ni komma och lyssna på mitt och Agneta Hedenströms arbete med Makers of Norrbotten för ökad jämställdhet och integration med hjälp av skaparkultur. Vi kommer att visa en helt ny film om making med Luleå Makerspace, Piteå Makerspace och Övertorneå Makerspace. 

Mer info och anmälan senast 180921.  

Program i PDF. 

17 Sep

Avtal på skoldatorer – en avgiftsfri skola?

Dagens samhällsinformation. Skolinspektionen har beslutat att skolan inte får kräva att elever eller föräldrar är ersättningsskyldiga i samband med lån av utrustning i skolan t.ex. dator, lärplattor etc. eftersom alla verktyg som krävs för att delta i undervisningen ska vara gratis. Går en dator sönder så är det skolan som ska ta ansvaret för reparation och ersättning. Om skolan anser att eleven har varit oaktsam så blir det istället ett civilrättsligt fall (Tingsrätt etc.). Det är flera beslut hos Skolinspektionen som ligger till bakgrund för detta (samt skollagen så klart om en avgiftsfri skola) men det senaste beslutet är från 20180831 (Dnr 41-2018:668) där Västervik Kommun åläggs i praktiken att ta bort kravet på avtal för att få tillgång till dator. Detta måste implementeras senast 181001. Skolverket har vidare gått ut med att detta gäller alla skolformer i landet.

Om du som förälder får ett sådant avtal i din hand nu under hösten så ska du helt enkelt inte skriva på det.

Från beslut 2018-668: ”Skolinspektionen förelägger Västerviks kommun att senast den 1 oktober 2018 tillse att alla elever vid Västerviks gymnasium har lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk hemvist och sociala eller ekonomiska förhållanden samt att eleverna utan kostnad har tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. I detta ingår att eleverna ska ha tillgång till en dator i den utsträckning utbildningens upplägg förutsätter, utan att tillgången villkoras av att vårdnadshavare eller elev skriver under i ärendet aktuellt avtal.”

05 Sep

Gästintervju i Norrlandsbarometern 3/2018

Jag är med i senaste numret av Norrlandsbarometern 3/2018 med en intervju om framtiden. 

”Den här branschen är superhet!”

Intelligenta bilar och teknik som råder bot på den stora lärarbristen i skolan.

Norrlandsfonden låter Luleåprofessorn Peter Parnes spana in i en framtiden som är närmare än vad vi tror.

Allt är uppkopplat på nätet idag. Och på fler sätt än vi tror, börjar Peter Parnes.

Han är professorn inom Distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet som brinner för ny teknik och för hur denna kan underlätta och göra vår vardag bättre. Inte minst i skolan.

Han är också grundare av och kreativ motor i Luleå Makerspace – och startade även Marratech, företaget som skapade en av världens första säkra IP-baserade videokonferenssystem och vars teknik sedan såldes till Google. Där Peter förövrigt arbetade som utvecklingschef i Sverige fram till 2009.

Om du får göra en framtidsspaning med fokus på digitalisering och IoT – vad ser du då?

– Oj, jag ser hur mycket som helst. Redan nu finns en hel del spännande företag och projekt. Och vinsterna av det här är många. Till exempel finns drönare som planterar träd och effektiviserar skogsskötseln. Jag tänker också på luftdata.se där människor själva kan bygga mätstationer som mäter luftföroreningar. Där man kan se hur mycket utsläpp det är i ett området och sedan bidra till ett bättre samhälle. Det är spännande, säger Peter Parnes och fortsätter:

– Servicemässigt finns hur mycket intressant som helst. Fjärrstyrda, smartare bilar! Det är inte en fråga OM utan NÄR de kommer. Eftersom största olycksfaktorn vid bilolyckor är människan, kommer det vara lättare att nå nollvisionen på det här sättet. Jag tror också att det här kommer göra att det växer fram bilpooler. Man kanske inte äger en egen bil. För att inte tala om intelligenta transporter, det vill säga leverans vid behov.

Vad ser du mest fram emot själv?

– Då det är lärandet jag brinner för, ser jag fram emot hur den moderna tekniken kan hjälpa oss att skapa lärsituationer som passar alla. Självklart kan tekniken också vara till hjälp i den extrema lärarbrist som råder.

Ser du faror eller fasor med en ökad digitalisering?

– Jag är teknikoptimist och ser inte själva tekniken som en fara. Visst finns det vissa problem, som de som hamnar utanför allt det här. Eller när man inte kan lita på en teknik som man är helt beroende av. Ta BankID som exempel. Om det slutade funka skulle Sverige stanna.

– Sedan finns det också en utmaning där algoritmerna tar beslut åt oss. I nya GDPR finns ju dock paragrafen som säger att vi har rätt att få en omprövning av en människa i de fall där felaktiga beslut tagits av en maskin.

Har du ögonen på något extra spännande företag i branschen, här i Norrland?

– Det finns massor! Luleågrundade Behaviosec. De tar fram säkerhetslösningar som identifierar användaren genom så kallad beteendemässig biometri. Med andra ord identifierar de personen genom hur den hanterar tangentbordet, musen, mobiltelefonen och appar.

– Sedan Gemometrics utvecklar tekniska hjälpmedel som sägs ska revolutionera ädelstensmarknadens sätt att validera ädelstenar. Och Emaintenance 365 som utvecklar en plattform som gör det möjligt att planera drift och underhåll av fordon och maskiner utifrån faktiska tillstånd.

Skulle du säga att riskkapitalet börjat intressera sig för området?

– Oh, ja! Det här är superhett! Det råder snarare brist på bra idéer än möjlighet att få stöd. Ett område där riskkapitalisterna inte är lika med på banan är dataspelsbranschen. Där finns stor utvecklingspotential. Men man förstår inte alltid idéerna, säger Peter Parnes och fortsätter:

– Som Fortnite, världens just nu största spel. De säljer inga spel utan prylar i själva spelet. Dessutom prylar som inte ger dig några fördelar när du spelar, utan bara är där för syns skull. I spelbranschen är det också ofta så att du lyckas väldigt, väldigt bra eller inte alls. Och det här skrämmer nog investerarna.

Hur nära tror du den här framtiden är?

– På ett sätt är vi redan där. I till exempel Kina där man bygger väldigt mycket, har man och kommer man att ha helt andra möjligheter att anpassa sig till ny teknik. I jämförelse med städer där man i så fall måste börja om, bygga om.

– Inom exempelvis offentliga förvaltningar ser vi mycket digitalisering. Både på grund av nytta – och krav. Vi kan inte fortsätta skapa tjänster och jobb som kräver människor i den utsträckning vi gör. De kommer helt enkelt inte att räcka till.

12 Jul

Elbil Luleå – Skåne ToR

Hemma efter en resa med elbil från Luleå till Skåne ToR med dagliga utflykter på totalt 4327 km över 12 dagar. Total kostnad för laddningen blev 475.60, varav 159.60 till Clever och 316 till andra (Fortum, Umeå Energi, Skellefteå Energi). Vilket ger 11 öre/km eller drygt en krona per mil. Till detta har jag laddat långsamt uppskattningsvis max 50kWh.

Hur kan det bli så billigt (utöver att vi inte köper bensin). Jo, företaget Clever har en tjänst som heter Clever Koll som kostar 399:-/månad och då får man ladda hur mycket man vill. Dock så debiterar de per dag man har tjänsten vilket i mitt fall var 12 dagar, dvs 159.60 (man beställer och avbeställer via epost). Vi laddade 348.51 kWh hos Clever -> 0.46 SEK/kWh. Synd bara att Clever inte har några snabbladdare norr om Sundsvall. Till detta så nyttjade vi gratisladdare några enstaka gånger i Skåne också.

Snitthastighet blev 80km/h på hela resan (90km/h för bara nedresan).  Satte samman ett dokument med information om laddningen för min resa ToR Luleå – Skåne med elbil.Kanske är av intresse för någon!

13 Apr

Några tankar om dagens skola…

Sitter och tänker lite på dagens grundskola samtidigt som jag får epost från sonens skola (5-an) om att det ska ha prov i SO.
 
Mina funderingar om dagens grundskola går så här:
 
1: Dagens skola skapades för att utbilda arbetare till fabriker. Varenda dag sitter barnen och följer instruktioner. En lärare berättar vad de ska göra ner på detaljnivå (öppna boken, bläddra till sidan 34, läs 2 sidor…) De ”duktiga” i klassen belönas via beröm om de gör exakt som läraren sagt att de ska göra. Att följa order var väldigt viktigt för fabriksarbetare men i dagens samhälle och arbetsliv så efterfrågas istället kreativitet, kommunikation, samarbete, autonomitet med mera. I skolan ska barnen sitta tysta och lyssna på läraren.
 
2: Vem kontrollerar barnens tid? Är de själva i kontroll och uppmuntras att lära sig planera och ta ansvar? Nej. Det är hela tiden någon annan som delar upp tiden i rutor (schema) och talar om vad de ska göra vid varje tillfälle. Barnen följer bara med och är inte i kontroll över sin egen tid och utveckling. Detta leder till att de blir uttråkade (25-35% av våra gymansieelever säger att de är uttråkade och inte motiverade till att studera). Skulle du vilja ha ett arbetsliv där någon annan till 100% bestämmer över din tid?
 
3: Faktainlärning och prov. Nu kommer vi till det jag tycker sämst om i dagens skola. Barnen ska lära sig otroliga mängder faktakunskap. Komma ihåg namn på ställen och vad män har åstadkommit för flera hundra år sedan (få kvinnor), årtal, definitioner etc. Väldigt ytlig kunskap som glöms bort väldigt snabbt. Denna faktakunskap kontrolleras med jämna mellanrum i form av prov där enbart faktakunskaperna utvärderas och inte den djupare inlärningen. Motsatsen är att skapa lärandesituationer som efterliknar omvärlden. Detta har lite olika namn beroende på hur det organiseras men kan sammanfattas som autentisk eller problembaserad inlärning.
 
4: Var finns utrymme för passion och intressen? Vi är som människor alla olika med olika passioner och intressen. Om en elev får arbeta i ett sammanhang där de är motiverade så ökar engagemanget och därmed inlärningen. Ett sätt att öka engagemang är att få arbeta med något eleven är passionerad för. Gillar de dataspel? Låt dem läsa uppgifter relaterade till dataspel. Giller de idrott? Låt dem lösa uppgifter relaterade till deras idrott. Släpper skolan på faktakontrollen och fokuserar på förmågorna istället så spelar kontexten liten roll. Istället så dikterar skolan att alla ska lära sig exakt samma sak vid exakt samma tillfälle.
 
5: Forskning visar att vi lär oss olika snabbt samtidigt som den visar att vi kan i princip allihop lära oss vad som helst bara vi får tillräckligt med tid. Forskningen visar att det i grundskolan kan variera så mycket som 3 gånger i inlärningstid mellan olika barn. Dvs., ett barn behöver 3 gånger så mycket tid som ett annat barn för att lära sig samma sak. Vidare lär vi oss olika snabbt beroende vilka verktyg vi använder och inlärningstempot är olika för varje barn beroende på verktyg (dvs., vissa verktyg passar bra för vissa barn och andra verktyg passar bra för andra barn).
 
6: Katederundervisning/föreläsningar: Hur många av er som läser detta som vuxna uppskattar att sitta och lyssna på föreläsningar ett antal timmar per dag, dag efter dag? De som lyssnar, dvs. eleverna är samtidigt på otroligt olika nivåer. De kan vara långt före den som föreläser och blir då uttråkade eller långt efter och blir då bara ledsna och frustrerade för att de inte förstår. Uttråkade blir nog många av dem utifrån föreläsningsformen ändå. Personligen kan jag lyssna ca 5-15 min på en intressant föreläsning innan jag antingen börjar göra något helt annat eller att min hjärna spinner iväg på det som föreläses om och är jag en fräck person så avbryter jag talaren. En extremt van föreläsare kan hantera att bli avbruten och fortsätta i en ny riktning men hur ser det ut i klassrummet i grundskolan? Blir läraren kanske bara irriterad om det blir för många frågor istället för att omfamna tillfället att skapa en diskussion och strunta i vad de skulle lära sig just den lektionen enligt schemat?
 
7: Tekniken nyttjas inte i klassrummet. Detta hör ihop med den förra punkten. Idag finns verktyg för att låta varje elev lära sig i sitt eget tempo i klassrummet och där läraren blir mer av en mentor som hjälper barnen att komma vidare och ge beröm vid rätt tillfälle utan att samtidigt störa. Samtidigt finns otroliga verktyg för att söka fakta och sammanhang på nätet som inte alls nyttjas i klassrummet. Istället får barnen sitta 6-7 st runt en dator och titta på när en elev renskriver text (ja, sann situation på en skola i min närhet).
 
Så nu tillbaka till läxan som kom i eposten idag. Här är det bara faktakunskap som ska läras in, i detta fall om Norge. Vet du vad den längsta fjorden i Norge heter? Eller vad Glomma och Mjösa ligger? Behöver du veta detta? Varför ska de lära sig ett varumärke som Hurtigruten?
 
Detta är i alla fall några tankar om dagens skola. Självklart är det inte svart och vitt i skolan och jag har spetsat till det.
 
Vad tycker du?