Update: Mer info på svenska.

The Wisdom of Flying Geese

In the Spring, when you see geese heading North for the Summer or South in the Fall, flying along in “V” formation, you might be interested in knowing what scientists have discovered about why they fly that way. It has been learned that as each bird flaps its wings, it creates an uplift for the bird immediately following.

By flying in “V ” formation, the whole flock adds at least 71% greater flying range than if each bird flew on its own.

Basic Truth #1– People who share a common direction and sense of community can get where they are going quicker and easier because they are traveling on the thrust of one another.

Whenever a goose falls out of formation, it suddenly feels the drag and resistance of trying to go it alone and quickly gets back into formation to take advantage of the lifting power of the bird immediately in front.

Basic Truth #2- If we have as much sense as a goose, we will stay in formation with those who are heading in the same direction as we are.

When the lead goose gets tired, he rotates back in the wing and another goose flies point.

Basic Truth #3– It pays to take turns doing hard jobs, with people or with flying geese.

These geese honk from behind to encourage those up front to keep up their speed.

Basic Truth #4– We need to be careful what we say when we honk from behind.

Finally, when a goose gets sick, or is wounded by gunshot, and falls out, two geese fall out of formation and follow him down to help and protect him. They stay with him until he is either able to fly or until he is dead, and then they launch out on their own or with another formation until they catch up with their group.

Final Truth– If we have the sense of a goose, we will stand by each other, protect one another and sometimes make new friends who seem to be going in our direction.

Author unknown

De senaste dagarna har jag sovit otroligt dåligt. Några hävdar att det är ljuset, andra hävdar att det är åldern men jag hävdar att det är något helt annat.

Jag försöker få ordning på tillvaron och sparka ut mig från olika uppdrag men de tar aldrig slut. Nya möten. Nya leverabler. Just nu känner jag bara för att klättra upp i en grantopp och sitta där i en vecka.

Efter mitt öppna brev i förra veckan så har jag fått ett helt otroligt gehör. Gamla vänner som hört av sig, uttömmande personliga brev, ömma blickar i korridorerna på jobbet, folk som täckt upp möten, etc. Tack allesammans! Det värmer.

Tyvärr hjälper det inte, jag vaknar ändå varje dag vid 5 och kan inte somna om vilket leder till att jag är en zombie.

Både igår och idag har jag övat mig i att bara vara. Tog det t.ex. extra lugnt på biblioteket och fick en kul återkoppling, en bibliotekarie hade nappat på mitt bakande och börjat baka surdersbröd (Peters mörka). En annan bibliotekarie pratade om vilka barnböcker som är extra bra. På kvällen begav jag mig ut för att träffa likasinnade i cykelfrämjandet. Imorgon kväll tänkte jag gå på Läs & Res kvällsträff istället för att ha ett kvällsmöte. Det funkar inte att bara jobba en ekorrhjulsmodellen.

Idag tog jag det extra lugnt på Uni:k med frun och efter hon gick så satt jag kvar och njöt av den lugna musiken, det goda kaffet och lugnet. Skönt!