NU2024 – Integrerad AI i undervisningen

240618 presenterar jag på NU2024-konferensen i Umeå med titeln Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande.

Här hittar ni presentationen.

Integrerad AI i undervisningen: Ett experimentellt steg mot dynamiskt och studentcentrerat lärande

Digitalisering
Peter Parnes1
1 Institutionen för system och rymdteknik, Luleå tekniska, universitet, Luleå

Sammanfattning av bidrag
Nyckelord: Framtidsfrågor, digitalisering, driva förändring, AI

Stora språkmodeller som GPT och Llama 2 samt tjänster som ChatGPT och KhanMigo visar på möjligheterna att föra samtal med en AI i ett lärandesyfte. Tillgången till AI-tjänster påverkar hur undervisning bör utformas och kan potentiellt leda till stora positiva effekter på studenternas lärande (Parnes 2023). AI-modeller samt deras tillhörande tjänster ger oss inte bara möjligheten att få svar på frågor utan de kan också hjälpa studenter genom sokratiskt lärande där AI-tjänsten ställer frågor till studenten i stället för att ge svaret direkt vilket hjälper studenten att komma fram till svaret själv.

Här presenteras ett experimentellt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete runt skapandet av AI-assistenter för att stötta studenter i en individanpassad och sokratisk undervisningsmiljö. Målet är att ge studenten tillgång till specifikt utbildningsmaterial där möjligheten undersöks till hur en egen utbildningsplan som utvecklas kontinuerligt kan skapas. Undervisningen anpassas till studentens eget lärande och tidigare prestationer vävs in samtidigt som systemet ger återkoppling till den lärande i realtid med målet att göra studenten mer aktiv i sitt eget lärande (Felder & Brent, 2009). Med hjälp av AI kan kortare föreläsningar skapas automatiskt utifrån lärarens beskrivningar för varje student där både lärarens röst och fysiska gestalt återskapas digitalt. AI kan också hjälpa till i bedömningen och ge snabb och kontinuerlig återkoppling till studenten vilket är positivt för lärandet (Wisniewski et al. 2020). 

Samtidigt är interaktion och diskussion viktigt för lärandet och genom nyttjandet av AI-verktyg kan läraren få mer tid för de djupare diskussionerna. Frågan är om det kommer att leda till att studenterna lär sig effektivare, mer långsiktigt och om det ökar genomströmningen. I (Klingberg, 2023) föreslås att genom användning av AI-verktyg så kan studietakten ökas och att studietiden, i alla fall i grundskolan minskas med flera år. 

AI har stor potential att förändra högre utbildning för alla inblandade inklusive studenter, lärare och administrativ personal. En av många utmaningar är den historiskt långsamma förändringen av högre utbildning. I slutändan handlar det om hur vi kan hjälpa våra studenter att lära sig mer och vad vi ska undervisa.

Felder, R. M., & Brent, R. (2009). Active learning: An introduction. ASQ higher education brief, 2(4), 1–5.

Klingberg, T. Framtidens digitala lärande. Natur & kultur 2023. 

Parnes, P. (2023). Framtidens lärande med generativ AI. 9:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. 

Wisniewski, B., Zierer, K., & Hattie, J. (2020). The Power of Feedback Revisited: A Meta-Analysis of Educational Feedback Research. Frontiers in Psychology, 10, 487662. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03087

Uppdragsutbildningar om AI och lärande 2023-2024

240614 släppte jag ytterligare två uppdragsutbildningar, “Grundförståelse för AI” och “AI och lärande”. Båda dessa var beställda av Nacka kommun som vill utbilda alla sina anställa inom AI.

Detta blir uppdragsutbildningskurs 7 och 8 under läsåret 23/24 och totalt har 1166 personer hitintills deltagit i mina uppdragsutbildningar sedan juni 2023. Utbildningarna är en blandning av lärarledda kurser och självstudiekurser. Kurserna kommer att fortgå till och med åtminstone 2025 och vi planerar för flera nya kurser inom AI och lärande till hösten 2024 och våren 2025. Om ni är intresserade av kurser för era anställda så hör av er till mig.

Till hösten har Skolverket köpt 2 utbildningar inom AI och lärande för gymnasielärare på 7.5 hp var med 2 * 40 platser på LTU. Jag har administrerat och skapat ramkursplanerna för dessa kurser men kommer inte att själv undervisa i dem för jag hinner inte med det också. Dessa kurser kommer antagligen även att ges under våren 2025 också, anbudsförfarande pågår just nu. Intäkten för dessa två kurser är närmare 1 miljon till LTU per omgång.

Jag tycker hela Sveriges AI-litteracitet måste ökas och alla offentliga organisationer har stor potential att effektivisera sina verksamheter om deras anställda förstår möjligheterna med AI bättre. Jag är övertygad om att all offentlig verksamhet, dvs., den som finansieras av våra skattemedel kan effektiviseras med hjälp av AI. Samtidigt är jag förvånad över varför det inte pratas mer om detta inom politiken. Har politikerna helt missat vad som sker i världen runt AI?

Tankar för dagen – Sveriges Radio 240525

Om hur AI kommer att påverka oss alla

Lördagen 240525 fick jag vara dagens pratare i Tankar för dagen där jag funderar på vad jag ska göra när jag blir stor med koppling till AI. Det blev ett prat på 3:48 och ni kan lyssna på det hos Sveriges Radio eller nedan.

Manus

Jag funderar ofta på vad jag ska bli när jag blir stor. Just nu är jag forskare, lärare, entreprenör, chokladmakare och jag älskar att lära mig nya saker.

Till vardags forskar jag på hur artificiell intelligens, AI, påverkar våra liv, både professionellt och privat. 

Vi ser nu en otroligt snabb utveckling där tekniken kommer in och påverkar i princip allt vi gör.

De flesta använder AI dagligen redan nu utan att ens veta om det och vi ser en tydlig påverkan på arbetsmarknaden där många ofta blir mer effektiva med AI men där arbetsgivare också börjat ersätta anställda med den här nya tekniken.

Vi är inne i en tid av förändring och jag är inte den enda som funderar på hur framtidens samhälle kommer att se ut.

Företaget OpenAI som lanserade chattbotten ChatGPT, de tror att så kallad basinkomst är en del av lösningen när många kan bli arbetslösa eller inte behöver arbeta lika länge.

De sponsrar för tillfället ett av världens största projekt inom området enligt VD:n Sam Altman.

Det har redan gjorts några försök med basinkomst (till exempel i Finland och Nederländerna), där alltså människor får en grundlön utan motprestation.

Resultatet: många mådde mycket bättre och de sociala klyftorna minskade.

Det låter ju bra… men basinkomst i större skala är oprövad mark.

Var kommer t.ex.  skatteintäkterna ifrån om vi inte jobbar, är det AI-företagen som ska stå för kostnaderna? Kan de det och vill de det? Här måste vi se över hela det ekonomiska systemet.

Vissa forskare säger att vi borde vara rädda för AI:s utveckling och skynda långsamt, hela mänskligheten kan annars vara hotad.

Jag är inte lika orolig för det. De positiva effekterna är tydliga, t ex inom den medicinska utvecklingen där AI hjälper läkare att upptäcka sjukdomar i ett tidigt stadium och tekniken har även gett oss helt nya behandlingsformer.

I en värld där AI underlättar för oss på många områden så tror jag att vi kan fokusera på det vi faktiskt vill göra just nu och undvika det berömda ekorrhjulet.

För de som VILL jobba och fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden, för de kommer det att krävas ny kunskap.

I Singapore erbjuds alla som fyllt 40 år att skola om sig med en helt ny examen med 50% bibehållen lön och i Sverige har vi omställningsstudiestödet.

Samtidigt kan vi inte begära att alla ska sätta sig i skolbänken utan lärandet måste ske när det passar varje person.

Inom mitt primära forskningsområde, lärande med modern teknik, så har AI väldigt stor potential att förändra HUR vi lär oss nya saker. Vi kommer inom en nära framtid att ha AI-assistenter som anpassar undervisningen till just våra personliga förutsättningar och som stöttar oss i vårt lärande när vi behöver det som mest. 

Vad är det då jag kommer att göra när jag blir stor. En 52-årig professor och Skåning i exil som bor i Luleå. Jag vill fortsätta varva arbete med att lära mig nya saker, och ägna tid åt mina personliga projekt som att skapa den perfekta chokladen, gärna i sällskap av den nya tekniken.

Och förkortningen som består av de två vokalerna A och I, den kommer att påverka mitt och så gott som allas sätt att leva, vare sig du är för eller emot den artificiella intelligensen.

Medverkar i Sveriges Radio om EU AI Act, AI-lagen 240522

Jag gjorde ett litet inspel 240522 i Sveriges Radio P4 om EU:s nya AI-lag där vi diskuterade vad den nya lagen innebär och vilken påverkan den får på oss som medborgare samt vad som kommer att påverkas globalt. Jag blev intervjuad av Maria Lindgren som en del av Morgon i P4 Norrbotten.

Här är en AI-genererad transkribering:

Maria: P4 Norrbotten är kanalen du lyssnar på. Klockan är 16 minuter över sju den här onsdag morgonen. Vi ska prata om EUs nya AI-lagstiftning som nu har klubbats formellt. Frågan är förstås vad det kommer att betyda för oss vanliga EU-medborgare och norrbottningar. Peter Parnes, du är professor i datateknik och särskilt kunnig när det handlar om hur mänskligt lärande påverkas av AI. Hur stor förändring är det att det nu finns en lagstiftning om AI?

Peter: För det första så finns den inte än. Det kommer att dröja ett tag innan vi får den. Men det stora är att vi får mer transparens. Vi som medborgare kommer att få veta mer om när vi pratar med AI. Vissa tjänster kommer helt att förbjudas. Till exempel, vi får inte ha system som påverkar oss utifrån biologiska differenser. Vi får inte ha social ranking som man har jobbat mycket med i Kina.

Maria: Vad innebär det?

Peter: Det innebär att man utifrån ens historik får olika fördelar och nackdelar i samhället. Det kan vara lån, tillgång till utbildning etc. Har du gjort dumheter i ditt liv får du sämre ranking. Är du en god medborgare får du bättre ranking. Den typen av system blir helt förbjudna baserat på AI.

Maria: Tanken är att det här kommer att genomföras under de kommande två åren fram till 2026.

Peter: Precis. Till och med tre åren för existerande system så har man tre år på sig att anpassa inför AI.

Maria: Vad tror du då kommer att bli mest påtagligt för dig och mig? Hur kommer vi att märka det här?

Peter: Det lilla vi kommer att märka är att vi måste få reda på om vi interagerar med en AI eller inte. Idag kanske vi tycker att det är självklart. Om jag pratar med en AI-genererad röst så kanske jag hör det. Men redan nu börjar vi komma till att tekniken kommit så långt att vi inte ens kan känna igen röster längre som har genererade. När vi chattar, texter etc. Så när vi interagerar med olika enheter så ska det framkomma att det är en AI vi pratar med.

Maria: De här lagarna handlar om EU som är först ut med det här. Det ska vara den mest heltäckande lagstiftningen. Kommer man att använda EU som något slags globalt exempel när det handlar om den här typen av lagstiftning och regler?

Peter: Det är en av förhoppningarna från EUs lagstiftare. Det är just att det ska bli en förebild. Den stora andra parten här där det sker väldigt mycket på AI-området i USA. Där har man tidigt också haft förslag på egen lagstiftning. Men det har man sedan backat ifrån där man anser att lagstiftningen skulle vara för begränsande för den tekniska utvecklingen. Där var man långt framme. Man backade. Vi får helt enkelt se hur det här kommer att påverka globalt. Men det vi vet är att för de amerikanska bolagen, de flesta stora AI-jättar är amerikanska idag. För att de ska kunna ha sina produkter inom EU så måste de följa EU-lagen. Så då måste de implementera regler och transparens etc. Även om de inte använder dem i USA. Och då är förhoppningen att det ska leda till att man även gör det öppet i USA också. Och andra delar av världen, som Asien.

Maria: Men då om vi backar lite grann då. Varför behövs det en lagstiftning på det här området?

Peter: De här systemen har idag blivit väldigt, väldigt kraftfulla. De kan göra jättemycket. De kan samla information. De sammanställer information. De kan bygga upp profiler om människor. Då har vi i princip inga regler. Det är rena, vilda western där ute. Där de här tech-jättarna kan göra i princip vad de vill. Och anledningen till att vi inte har sett mer så kallade illvilliga system. Det är för att de här företagen själva har lagt begränsningar på sig själva. Så att de använder sin egen etiska kompass inom utvecklingen. Men det betyder ju inte att alla företag alltid gör detta. Och kommer att göra detta. Det är olika syn på vad som är rätt och tillåtet. Och vi har ju ganska stor skillnad mellan USA och Sverige i många frågor. Ta till exempel abortfrågan. Den är ju helt annorlunda den debatten i USA än i Sverige. Eller EU med dem.

Maria: Det här med AI är ju någonting som är ändå relativt nytt. Vad tror du om den här lagstiftningen? Kommer den att förändras? Eller är den heltäckande nu som det ser ut

Peter: Den är ju väldigt omfattande. Så att den täcker ju in väldigt, väldigt många områden. Sen är ju precis som du antyder här. Så är det en fråga. Kommer den här vara tillräcklig? När den här är implementerad fullt ut om tre år. Det kanske redan innan dess så blir det ju dags att revidera då. Men så är det ju med de flesta lagar. Och då får vi ju hoppas att lagstiftningen hänger med i den tekniska utvecklingen helt enkelt.

Maria: Vi får se hur det går. Peter Parnas, tack för att du kom hit den här morgonen.

Peter: Tack.

Etiskt bruk av AI – hur tar lärosätena ansvar inom forskning och utbildning? – SUHF 240423

SUHF arrangerade ett seminarium om etik och AI kopplat till högre utbildning och forskning. Jag gjorde ett inspel på 15 minuter och var också med i en paneldebatt tillsammans med Amy Loutfi, Oru och Fredrik Ahlgren, LNU under ledning av Sonja Bjelobaba, UU och Stefan Eriksson, SUHF.

Här är mina bilder.

Hur ser framtidens musikindustri ut? Testar Suno.ai för att skapa musik.

AI påverkar många olika branscher och så även musikindustrin. För ett år sedan kunde vi knappt skapa musik med AI och nu har vi kommit en bra bit vägen. Jag har provat tjänsten Suno.ai med vilken jag skapat 4 kärlekssånger till Agneta. Min input är en enda rad (t.ex. A love song about Agneta in the style of retro pop rock). Det är inte högkvalitativ musik men skulle jag höra vissa av dessa låtar på radion skulle jag definitivt inte kunna säga att de var gjorda av AI.

Här är 4 låtsnuttar med 2 låtar i 2 olika varianter. 2 i mer pop rock och 2 i mer western. Den senare försökte jag få till i epa-dunk men det är svårt att översätta till engelska.

Vad är dina tankar om framtiden för musikindustrin? Lyssna och kommentera gärna!

Disciplinärenden kopplade till AI inom högre utbildning 2023, UKÄ

UKÄ, Universitetskanslersämbetet har publicerat en rapport om disciplinärenden på svenska universitet under 2023. Det är generell statistik om fusk men det intressanta är att mer än halva rapporten handlar om fusk med AI. Från sidan 16 och framåt kan man läsa om vad som sker på olika lärosäten samt i bilagan så finns det tre domar publicerade som alla handlar om fusk med AI.

Det första fallet är “fällan” som skapades inom en programmeringsuppgift på Karlstads universitet (som jag för övrigt kommenterade i radio här).

Mycket intressant läsning som rekommenderas till alla som jobbar med högre undervisning.

UKÄ sammanfattar själva delen om AI så här:

“27 av de tillfrågade lärosätena har uppgett att de har haft disciplinärenden som gällt vilseledande med hjälp av AI-verktyg och 7 lärosäten har förklarat att de inte har haft några sådana ärenden. Av lärosätenas redovisningar framgår att det vid lärosätena har förekommit 221 sådana disciplinärenden. 82 studenter i de ärendena har stängts av och 26 har tilldelats en varning på grund av vilseledande med hjälp av AI. I 83 fall har anmälan mot studenten lämnats utan åtgärd. Skälen till det har bl.a. varit att lärosätets instruktioner inte varit tillräckligt tydliga eller att bevisningen inte varit tillräcklig.

UKÄ konstaterar att de flesta lärosäten numera har erfarenhet av ärenden som gällt vilseledande med hjälp AI-verktyg. Rapporten visar att det pågår ett omfattande arbete vid lärosätena med att hantera de utmaningar som AI-verktygen kan innebära för utbildningen och examinationen av studenterna.”

AI:s påverkan på utbildning och samhället

240214 hade jag möjligheten att föreläsa och diskutera AI i två omgånger.

Förmiddagen handlade om AI och examination på LTU i Luleå med institutionen HLT där jag höll en uppskattad presentation följt av en paneldebatt om hur undervisningen på LTU måste förändras. Här hittar nyfikna presentationen. Eftermiddagen spenderade jag tillsammans med Skellefteå Senioruniversitet där jag föreläste om AI:s påverkan på samhället för minst 75 seniorer.

Sammanfattningsvis var mitt budskap att AI starkt kommer att påverka lärande och här måste LTU och alla skolinstanser hänga med i den snabba utvecklingen. Utbildningsväsendets utmaning är den stora trögheten gällande att förändra utbildningar (både kurser och program). Program med start hösten 2026 bestäms “nu” och sedan ska studenterna läsa i upp till 5 år. Dvs., vi bestämmer _nu_ vad studenterna som tar examen 2031 ska läsa i stort. Frågan är dock; Hur ser samhället och arbetsmarknaden ut 2031? Nej, vi vet inte men vi måste gissa och interpolera så vi kan ge en relevant utbildning till de som ska jobba i framtiden.

Sedan måste vi också ha bra verktyg för reskill och upskill av existerande arbetskraft men det är en separat diskussion som jag kanske återkommer till senare.

Hur gör man den perfekta koppen kaffe?

Här är en bildserie där jag pressar hemmarostat kaffe i en Aeropress. Under varje bild beskriver jag vad som händer och vad som är speciellt i just det steget.

Aeropress är bara en av flera metoder vi använder för att tillaga kaffe på Lustigbacken 3.

Någon som är sugen att prova hemmarostat kaffe från Lustigbacken 3? Vi levererar både hela och malda bönor. Kaffet rostas på beställning så det blir extra färskt. Maila oss på peter@parnes.com om du är intresserad!

15g kaffebönor är perfekt till en koppa kaffe. Kaffet är rostat hos oss i en Bullit R1 (Kaffegrisen) och det har vilat i 9 dagar i frysen. 9 dagar kan tyckas länge men i detta fall så blev det utmärkt. I normala fall brukar jag rekommendera 4-5 dagars vila.

Kaffet mals för hand i en japansk Hario Skertorn. Här hittar ni en kort film från tillverkaren. Denna kvarn har varit med mig på många resor och har burits med många mil i fjällen (utan glaskoppen). Funkar perfekt fortfarande.

Här är det malda kaffet. Lite grövre malt än för espresso.

Här är själva kaffeverktyget, Aeropressen! Denna är säkert 20 år gammal nu och fungerar fortfarande kanonbra. En Aeropress pressar vattnet genom kaffet och man måste ta i ordentligt när man pressar. Den gör att det blir ett högre tryck mot kaffet än med en presskanna, dvs., samma princip som en espresso.

Här är kaffet i Aeropressen. Notera att verktyget står upp och ner. Detta är för att kaffet ska kunna dra längre. Mer om det nedan.

Här är själva filtret som kaffet ska pressas igenom. Som ni ser så är det begagnat och det är för att fettet från kaffet ger en extra god smak till kommande koppar. Jag använder samma filter ca 5 gånger och diskar det efter varje kopp.

Kaffet ska drickas ut ett varmt kärl och jag föredrar små glas. Här är det fyllt med kokhett vatten precis innan jag häller på vattnet på kaffet.

Jag blöter ner filtret innan det sätts på Aeropressen. Det gör inget att lite bubbligt i mitten, bara det täcker hela formen.

Nu är det dags att tillaga kaffet och vi häller på 120g varmt vatten. Vill man ha starkare kaffe så kan så klart minska mängden vatten. Jag brukar variera mig ner till ca 70 g vatten. Efter vi hällt på vatten så blandar vi om kaffet för att kommer det att klumpa sig i botten och sedan låter vi kaffet dra exakt 90 sekunder.

Här ser ni varför den ska vara upp och ned för att annars börjar kaffet rinna genom filtret direkt. Att tillreda kaffet upp och ned i en Aeropress kallas “The Swedish Way”. Det blir helt enkelt starkare så.

Så här ser kaffesoppan ut. Bubblig och fin. 🙂

På med filtret med vi väntar på att kaffet drar i 90 sekunder.

När kaffet dragit färdigt så vänder man hastigt verktyget rätt väg direkt över ett glas (eller en mugg om man föredrar det), men töm glaset på det varma vattnet först.

Nu pressar man på ordentligt. Här får man ta i ordentligt och nästan lägga sig på Aeropressen. Man får se upp så att kraften inte blir sned för då kan det hela ramla och kaffet rinna ut. Hemska tanke!

Mot slutet skapas ett vakuum som kan vara svårt att pressa ut och då får man dra bak toppdelen litegrann och pressa ned igen. Jag pressar ändra ned i botten medans andra avbryter när vakuumet tar emot.

Färdigt. Beroende på kaffesort får man också ibland lite skum (creama).

Här ser ni pucken med pressat kaffe.

Det färdiga kaffet. Drick det direkt medans det är hett men svep det inte utan smutta långsamt. Temperaturen kommer att ändras under tiden du dricker och med den också smaken så att det underbara kaffet kommer till sin rätt.

Så här pigg och glad blir man av hemmarostat kaffe!

Frågor och funderingar? Hör av dig!!

En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!