AI och energianvändning – Förmiddag i P4 Norrbotten

250618 var jag med i Förmiddag i P4 Norrbotten och pratade om energianvändning och AI. Jag och journalisten och programledaren Anna Lidé hade ett mycket intressant (enligt mig) samtal om många olika aspekter av att använda AI och större frågor om hur vi hittar information. Totalt blev det ett inslag på nästan 15 minuter. Vad tycker du? Var det intressant?

Här hittar ni en inspelning samt en transkribering. 

Oj, oj, oj. Närmsta halvtimmen kommer ni att få ha lite tålamod. Vi ska försöka prata så långsamt och lugnt och tydligt som vi kan. När jag och professor i datateknik, Peter Parnes, möts kan det bli många ord och mycket energi. Det vi ska prata om är energi. Är det mer energislukande att söka saker på nätet med AI om du jämför med en vanlig sökning på nätet med Google? Det har länge sagts att det tar tio gånger mer energi att använda AI. Så jag frågade AI hur mycket mer energi går det att söka om jag söker via AI, till exempel ChatGPT, än att googla vanligt. Copilot, det är en av de här varianterna, den sa att det är betydligt mycket mera, det är ungefär . Jag kan inte summera det här supersnabbt, men de här två olika, ChatGPT och Copilot, säger i korta ordalag totalt olika. Ja, det tar ungefär tio gånger mer, eller nej, det är ungefär samma sak. Professor i datateknik, välkommen hit.

Tack så mycket.

Hur ska vi nu få nån slags. Ordning på det här tänket. Är det miljövänligt eller ovänligt att använda Chatklippet?

Om vi börjar med mängden energi som används, så vet vi inte. De stora techjättarna, som står bakom de här olika tjänsterna talar inte om hur mycket energi som går åt. En av anledningarna är att man inte vill skylta med det. Det andra är att det är så många faktorer som kommer in när vi pratar energianvändning. Dels är det själva energin som går åt för att. svara på frågan för att köra den här AI-modellen. Sen har det varit jättemycket energi tidigare för att skapa datamodellen. AI-modellen under ytan. Sen har vi alla datorer i övrigt. Internettrafiken, kommunikationen, den enhet du själv använder för att ställa frågan. Hela tiden går det åt energi för detta.

Och bygga upp alla stora serverhallar och datahallar och allt vad det heter. Det gäller att vara medveten. Jag försöker vara medveten. Det är jättesvårt som vanlig människa. Men om jag ska ta reda på vem som är Peter Parnes kommer ofta AI-svar upp längst upp. Utan att jag ber använder AI-funktionen sin energi. Men då kan man skriva vem som är Peter Parnes och lägga till. Minustecken AI, alltså minus AI. Då får jag upp svar utan AI. Är jag en bättre människa då?

Jag tycker inte det. För mig handlar det om nyttan. Hur snabbt kan jag få svar? Jag använder de här tjänsterna. Jag har själv använt sökmotorer sen 1990-talet. Det handlar om att kunna få tillgång till informationen snabbare. Jag tillhör de som har börjat söka mer och mer via ChatGPT istället för Google. Google har tappat användare och försöker presentera detta på ett nytt sätt i form av AI. Jag söker professionellt och privat via ChatGPT därför att jag får mer sammanställda svar direkt. Då kan man tänka sig att den första frågan kanske kostar mer energi. Men om jag hade googlat exakt samma sak, då kanske jag hade behövt ställa fler frågor. Jag hittar ju inte det där, jag måste scrolla, jag klickar på länk. Men för mig kommer du tillbaka till nyttoeffekten av det här. Vad har jag för nytta av att göra den här sökningen då? Vissa saker är professionella och andra är privata. Men det kan ju vara nytta privat också.

Spännande tankar. Om det nu börjar gå mot, som jag också har läst i andra artiklar, att AI tar över och det blir mindre att man googlar, precis som du säger, att Google tappar. I min värld blir det att jag lämnar över till en funktion som går att styra. AI tar över min sökning, i stället för att jag själv tar reda på fakta. Man släpper ifrån sig en viss makt.

Det är inte en AI-fråga. Så har det varit i flera decennier, sen 1990-talet. En sak som Google gjorde tidigt. som heter Pagerank. Det var just för att ranka webbsidor utifrån ungefär 100 olika parametrar. I vilken ordning de ska presenteras för oss när vi söker. En av dem är hur många andra har klickat på den här textmassan, vad den pekar på. Så den där filtreringen har vi haft med oss i åratal. Undersökningar visar att extremt få användare går förbi första resultatsidan. Man tittar aldrig mer än de tio första, max. typ tre första och sen nöjer man sig där. Och här blir, ska jag säga med AI, det kanske till och med så att vi får ju bättre svar där AI har tittat kanske på motsvarande de 20 första, 30 första, 40 första och sen sammanställer de svaren åt oss. Så då får vi ju liksom bättre informerade svar. Och jag har själv upptäckt det här flera gånger där jag har ställt frågor, mer så här ifrågasatta frågor där det finns liksom båda sidor. Och då har ju då AI presenterat att de här säger detta och så fått källor på det.

Å andra sidan säger de här källorna det här. Jag hade nog varit lat. Jag hade nöjt mig med de första och inte tittat på å andra sidan.

Absolut. Men då säger Copilot att nya uppskattningar förbrukar en typisk fråga till ChatGPT ungefär 0,3 wattimmar. Det är ungefär lika mycket som en vanlig Google-sökning. Det säger ChatGPT. Men använder jag ChatGPT och kollar med den, då säger den att en vanlig Google-sökning förbrukar 0,3 watt-timmar medan en AI förbrukar 2-5 watt-timmar. Enorm skillnad. Så man kan inte bara ta de första svaren i alla fall.

Nej, precis. Det är som jag sa initialt. Problematiken här är att vi har inte fakta. Så de här AI-motorerna, både Copilot och. ChatGPT är samma AI-modeller, lite olika varianter. De gissar. De utgår från den fakta de har. Hittar de inte fakta, fyller de på med vad de själva – killgissar. I de här frågorna är det svårt att hitta fakta om hur mycket det drar.

Det är så mycket spännande man vill prata om här och det ska vi fortsätta göra. M People ska få sjunga Moving on up. Och så tänker jag att vi ska fråga hur mycket AI-användning tål jorden? Och så vidare. Jag vet att du är en AI-förespråkare också. Det är ju en AI-förespråkare vi har med oss här. Vill du ringa in och fråga någonting eller säga någon motsats till det? Då kan du vara en annan källa. 0920-27 5353. Pratar AI och sökningar och energi och allt vad det är för någonting. Hur svårt det kan vara att försöka vara lite miljövänlig eller annat här i världen när det går åt mycket energi. Om till exempel, jag bara på skämt här under låten sa, till exempel om jag ska vara artig och säga hej Siri, hur mår du idag? Ja, då började vi fortsätta prata och så. Då kommer hon och svarar! Jag mår utmärkt, tack. Peter Parnes, du som är professor i datateknik. Vad säger du om det här? Vad hände just nu?

Alltså, det spelades ju in och så tog det ju energi att börja inspelningen. Sen skickades det iväg, transkriberades, gjordes om till text, tolkades, genererades ett svar som sen gjordes om från text till tal igen. Och det tog ju en. en liten mängd energi, jag höll på att säga en massa energi, men det gör det ju inte. En liten mängd energi. En del av det där syns ju på själva telefonen också, att det inte ens skickades iväg.

Just det. Och det här med artighetsfraser har ju varit lite grann på ropet. Jag räcker upp handen och säger att om jag har frågat någonting, tack så mycket. Trevligt. Att man kan ha artighetsfraser till en AI, det kan man ha filosofiska tankar kring, men också ekonomiska och energitankar kring.

Varenda ord, varenda bokstav vi skickar in kräver energi i att tolka. Är vi artiga och börjar med ett hej, svarar ChatGPT med nåt artigt tillbaka. Det kostar energi. Det här blev en stor grej för två månader sen. Till och med OpenAIs vd gick ut på X och sa skämtsamt att vi skulle sluta vara artiga. Det kostar så här mycket energi så mycket pengar att hantera all artighet.

Regel nummer ett, sluta vara artig med. Men det är också spännande vilken energi som används är ju avgörande. Techjättarna har ju en enormt stor makt där. Hur går det till där?

Historiskt sett försöker de titta på miljövänligheten. Alla de stora techjättarna sätter en faktor på hela sin fabrik. Det är ju en datafabrik. Där man då sätter hur miljövänlig är den här? Här finns branschstandard för hur man. beräknar detta, precis som när vi bygger hus och annat, har vi en branschstandard. Hur miljövänlig är den här byggnaden, den här fabriken då? Och där kommer en stor del in på var kommer energin ifrån? Är det solkraft? Här uppe i norr så är det ju då vattenkraften. Det är till exempel därför vi har giganten Meta här då, som är byggd. Kom hit för en massa år sedan, bygger sedan datacenter här och hela den här. Open AI ryktas att bygga ett gigantiskt datacenter i Förenade Arabemiraten. Det ska vara helt drivet av solenergi. Motsvarande fem svenska kärnkraftverk. I mängd energi. Det sista har inte bekräftats. Det är rykten.

Men kärnkraftverk vet vi redan att det används.

I Sverige har det varit debatt om huruvida det är miljövänligt. Men i USA räknar man kärnkraften som miljövänlig. Det blir lite utsläpp i stunden. Alla techjättar i USA har insett att energin i USA tar slut. Det har man beräknat. 2030, med det som finns i dag, är det slut. Det går inte att få tag i mer energi. Där satsar alla techjättar på egen kärnkraft. Google bygger sju kärnkraftverk fram till 2030. Microsoft har köpt upp gamla Harrisburg, den andra reaktorn. Inte den som fick en härdsmälta, som var i drift fram till 2019. Microsoft har redan tagit den i bruk. Meta har precis annonserat att de investerade x miljarder i kärnkraft. Amazon gör samma sak. Bara för att kunna ha tillgång till el helt enkelt. Så att de kan bygga saker.

Det är ofta diskussioner kring AI och om det är slutet på jorden. Man är rädd för att robotar tar över världen. Men hur mycket AI tål jorden innan den går under av energi och miljömässiga frågor?

Jag tror inte. Vi gör hela tiden framsteg i elproduktionen. Gör vi det på rätt sätt har vi tekniken för att hantera detta. Solkraft är ju jättestor. stor del av detta, bygga stora solcellsfarmar framåt. Jag tror att det är den mindre risken när vi pratar AI och mänsklighetens undergång. Sen har vi massa andra människor som är negativa mot AI som menar att vi inte ska skapa det som heter artificiell generell intelligens. Där vi har en AI som i princip kan göra allt som människan kan göra men som kommer bli inte dubbelt så smart men kanske 10 000 gånger så smart. Vi får något som heter superintelligens. eller flera superintelligenser. Det där vet vi ju liksom inte om vi kommer dit. Vissa menar att vi kommer dit redan några år, att vi kommer till AGI. Då finns det personer, som svensken Max Tegmark på MIT, som menar att vi ska förbjuda AGI. Vi ska inte ta fram det, för det kommer leda till mänsklighetens undergång. Vi ska fortsätta använda AI, som vi gör idag, för speciella saker men vi ska inte skapa den här generella intelligensen.

Men såna här människor som du och många andra. Kommer det gå att hålla fingrarna ifrån nåt så spännande?

Nej, och det är en av kärnpunkterna. I protesterna måste vi vara överens på FN-nivå. Precis som med mänsklig kloning. Där blev mänskligheten överens. Vi ska inte göra mänsklig kloning. Hela världen har slutat med det. Det har varit några enstaka fall. Men när det gäller A och Is våg, där är trenden. Det är väldigt få som pratar om att förbjuda det. Förbudstanken får inte riktigt grepp att vi ska göra det. Jag ser inte att det kommer att hända. Sen har de stora techjättarna investerat så mycket pengar i detta redan och jobbar mot detta, speciellt OpenAI. De kommer inte att säga att nu kastar vi ut de där biljarderna, kronor som vi har investerat på det här, ut ur fönstret. De vill ha tillbaka pengarna, Return of investment. Det här kommer bara att fortsätta.

Jag vet inte hur vi ska avsluta det här och ge mänskligheten hopp. Vad var den sista AI-sökningen du gjorde?

Oj! Det minns jag inte.

Eller den senaste.

Jag söker jättemycket hela tiden. För en tid sen pratade vi energi. Jag satt med min son och hade en jättelång diskussion med ChatGPT. Han diskuterade framtidens funktionskraft. Vad är progressen? Hur fungerar det om det är en miljon grader där inne? Varför smälter inte hela alltet? Hur fungerar det? Han är 19 år. Vi satt där en halvtimme och diskuterade med AI. Det var nog den bästa lektion jag haft i år. Han ställde några frågor. Jag ställde några frågor. Vi diskuterade med varandra. Vi hade en lärarmentor. Det var väl investerad energianvändning. Vi lärde oss jättemycket.

Mycket energianvändning. Jag varnade er känsliga lyssnare innan. Har det varit att ha Peter Parnes här? Det har varit superintressant. Tusen tack! Peter Parnes är professor i datateknik på LTU. Perfekt!

Blir vi dummare av att använda AI?

Jag tycker om att föreläsa (om allt möjligt) där jag får hjälpa människor att förstå. Igår fick jag föreläsa i mitt eget Vetenskapens Hus i Luleå tillsammans med föreningen Aktiva Seniorer för 120 glada pensionärer som hade kommit för att lära sig mer om AI och dess påverkan på allt.

Som alltid kom det en del spännande frågor. En fråga som nästan alltid kommer i någon form är “Blir vi dummare av AI?” Jag tror absolut inte att vi blir dummare för att vi använder AI för att svara på frågor och lösa uppgifter åt oss. Det är inte som att vår hjärna slutar jobba utan vi kommer helt enkelt att fortsätta att tänka, men kanske tänka på annat och kanske tänka djupare för att vi har “någon” att diskutera med. Vad tror du? Blir vi dummare av AI?

40 Hours of AI – Keeping Luleå University of Technology at the Cutting Edge

As part of a workshop at the NERA conference, I gave a three-minute lightning talk about our work with educating all employees. This is part of our Nordic project, NordicEdAI. Below are my notes.

Hi, my name is Peter Parnes. I am a professor in Pervasive and mobile computing at Luleå University of Technology in Sweden. 

I have been conducting research on learning with modern technologies for about 30 years, and since 2022, I have focused on applied AI and learning. 

At my university, LTU, we have concluded that AI changes almost everything, including learning, research and administration. Thus, we want every employee to know what AI is and how it affects their work. 

Why should everybody learn about AI? 

Everybody needs to understand how AI affects society and thus changes _what_ our students should learn. 

Everybody needs to understand the risks and ethical issues with using AI. Both directly and indirectly.

Everybody also needs to understand how we as a government entity, are allowed to use AI. 

Finally, it is a democracy question. If we don’t understand AI’s opportunities and risks in society, we cannot participate in shaping its impact. It is our responsibility to learn more about AI to engage in democratic discussions.

What did we do? We created a new course for all employees: 1900 persons, teachers, researchers, and administrative personnel.

The course includes an introduction to AI and Generative AI, tools, examples, thoughts on learning and examination, legal requirements, and many examples from our own teachers and researchers. 

It is a 40-hour course that participants take at their own pace with a bigger final assignment. 

To encourage everybody to take the course, we auto-enrolled everybody. The course started 2 weeks ago. 

What is next? 

We are going to continue to help our employees learn more about AI through clear recommendations, workshops, inspiration events, and promoting that everybody shares their findings around AI with each other. 

I also want to briefly mention our work on AI guidelines and recommendations. 

At LTU, I created our first AI guidelines in early 2023. 

Now, I work on a national level in Sweden with the Association of Swedish Higher Education Institutions, creating recommendations for all of Sweden’s higher education with the goal of getting more homogeneous recommendations. The background is that the recommendations differ quite a lot between educational institutions in Sweden. 

This will help us establish a standard view nationally on how to best utilize AI in learning and teaching. 

To conclude, AI gives us huge opportunities that can lead to great innovations, but we need to understand the technology, its possibilities, risks, and limitations. 

Thank you for listening. 

CDT 30-år

Igår, 241120 firade CDT, Centrum för distansöverbryggande teknik 30 år. CDT är ett forskningscenter vars syfte är att koppla ihop industri med akademi. Jag var en av de första anställda på CDT 19950101 och jag forskade på framtidens mänskliga kommunikation som bland annat ledde till mStar och Marratech. Under firandet var jag inbjuden att berätta om de första åren på CDT och sedan ge en framtidsspaning där jag fokuserade på AI och dess påverkan på samhället.

Här är mina bilder om någon är nyfiken:

Fika med framtiden

De senaste dagarna har jag varit på fika med framtiden och diskuterat lärande i en värld med allestädes närvarande AI på Learning Forum 2024. En slutsats från våra samtal är att när AI effektiviserat sönder hela vår värld så finns bara bildning kvar.

Det leder till frågan om hur vi skapar en allmänt ökad bildning i samhället och det i sin tur leder till frågan; vad är syftet med skolan och med högre utbildning i den närstående framtiden?

Speciellt universitetens roll ifrågasätter jag där vi måste fundera starkt på hur utbildningarna ska utformas och vad de ska innehålla samt hur vi kan bredda utbildningarna för att forma bildade individer som kan tänka fritt istället för att bara vara specialister.

En sak vet vi och det är att AI kommer att lösa de flesta problemen åt oss och då måste vi människor adressera de udda och komplicerade problemen som inte har någon klar lösning.

En annan otroligt viktig uppgift vi människor har är att forma AI-systemen så att de får en bra etisk och moralisk kompass för utan det blir det game over.

Jag kommer att fortsätta att fika med framtiden och fundera på vad människans syfte blir. Är det kanske så att mening med livet att lära och bli bildade?

LTU:s pedagogiska pris 2024

Jag har tilldelats LTU:s pedagogiska pris för 2024. Jag delar utmärkelsen med Françoise Dubois, även om vi inte har jobbat tillsammans pedagogiskt, ännu.

Min motivering: ”Peter Parnes har gjort betydande insatser inom datateknikområdet och strävar efter att förena akademiska studier med ny teknik. Genom sina initiativ kring pedagogiska projekt har han skapat en inkluderande och stödjande lärandemiljö som främjar studenters självständighet.

Peters forskningsinsatser kring teknikens roll för lärande har bidragit till att sprida pedagogisk kunskap både inom och utanför akademin, och hans engagemang i implementeringen av AI på universitetet vittnar om hans intresse för sambandet mellan teknik och pedagogik.

Peter tilldelas priset för förnämlig insats till gagn för utbildning genom att skapa en lärandemiljö där alla studenter kan delta och genom sitt engagemang för framtidens lärande.”

Grattis till mig.

Öppna föreläsningar om AI i samarbete med Folkuniversitet

Under oktober så håller jag 6 öppna föreläsningar tillsammans med Folkuniversitetet, 5 om AI och lärande och 1 om AI och jobbsökande enligt schemat nedan. Alla föreläsningar är gratis öppna för alla intresserade. Det är bara att komma. Folkuniversitetet arrangerar flera andra sessioner om AI också, både på plats och online.

AI och lärande

Haparanda, tisdag 241002 1800-1930, info. Presentation.

Boden, tisdag 241008 1800-1930, info. Presentation.

Gällivare, måndag 241014 1200-1300, info. Presentation.

Älvsbyn, tisdag 241015 1800-1930, info. Presentation.

Piteå, tisdag 241022 1900-2030, info. Presentation.

AI och jobbsökande

Luleå, torsdag 241010 1830-2000, info. Presentation.

Ses vi?

En dag som du inte lär dig något nytt, är en förlorad dag!